Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Sista chansen för global lösning på SME-revision

Vad skulle du säga om någon föreslog att alla företag, även de allra minsta, skulle tillämpa IFRS för sin redovisning? Jag tror du skulle svara att det vore en ovanligt korkad idé. Det finns ingen anledning för små företag att ha lika omfattande och komplex redovisning som de noterade bolagen.

Hur är det då med revisionen, har tjänsten anpassats till olika kundsegments behov? Nej! Revision ska utföras enligt globala standarder – ISA – oavsett om företaget är litet med okomplicerad verksamhet eller stort och komplext. Följaktligen måste revisorer i mindre företag använda standarder som designats utifrån förutsättningarna i stora företag. Det hjälper inte att ISA är tänkt att tillämpas som en principbaserad normgivning. Omfattningen på regelverket gör att det tvärtom uppfattas som regelstyrt. Och då blir ofta checklistor, snarare än det professionella omdömet, ledstjärnan i revisorns ängsliga strävan att få godkänt i kvalitetskontrollen eller överleva tillsynsmyndigheters och domstolars prövning.

Mantrat ”an audit is an audit” har länge kvävt möjligheten till förnyelse och marknadsanpassning av revisionstjänsten. Det har verkligen sett hopplöst ut, men undrens tid är inte förbi. Den globala standardsättaren för revision, IAASB, har äntligen publicerat ett ”Discussion Paper” om revisionen i ”Less Complex Entities” (LCEs) och dit hör typiskt sett mindre företag (SME). Till min glädje refererar IAASB till det nordiska initiativet (SASE) 2015. Att vi tog fram ett konkret förslag, som snabbt spreds över vår jord, har haft stor betydelse för att IAASB överhuvudtaget rört sig i frågan.

I nämnda ”Discussion Paper” nämns en ny standard för revision i mindre och okomplicerade företag som ett reellt alternativ. Det är utmärkt. Alternativen att omarbeta ISA eller ta fram en särskild vägledning tror jag inte på. För att optimera kvaliteten och revisionens relevans för de mindre företagen måste vi ”think small first”, och då är en särskild standard det givna alternativet.

Det ska bli mycket intressant att ta del av responsen på detta ”Discussion Paper”. Deadline för svar till IAASB är först 12 september 2019, men tiden går fort och därför bör alla med intresse i frågan börja snickra på sina svar. För detta är den bästa men dessvärre också sista chansen att få till en global lösning för revision i mindre företag. Det kokar av frustration på många håll, och IAASB:s långsamma processer gör att ett antal länder tvingas lansera egna lösningar. Belgien är ett aktuellt exempel.

FAR fick in 102 remissvar från byrånätverk, byråer och enskilda revisorer på utkastet till SASE, 15 kom från myndigheter och andra intressenter till revisionen. Jag hoppas att det svenska engagemanget är minst lika stort den här gången.

2 kommentarer

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Frågor till Swedbank

Först och främst önskar jag få veta hur väl ni på Swedbank känner era kunder. Och hur ni granskar respektive rapporterar transaktioner som förefaller vara onödigt komplexa eller som av andra skäl (frekvens, storlek, geografi etc.) väcker frågetecken eller rentav misstanke om brott.

Min andra fundering tar sikte på styrelsens engagemang och ansvarstagande för den interna kontrollen. Hur ingående diskuterar styrelsen rapporter från revisorer, jurister (även norska) och tillsynsmyndigheter från de jurisdiktioner som omfattas av Swedbanks verksamhet? Enligt vad som framkommit genom styrelsens ordförande Lars Idermark föreligger uppenbara brister.

Min tredje frågeställning handlar om den övergripande bolagsstyrningen i Swedbank. Vad görs nu för att uppgradera samspelet mellan aktieägare, styrelse, verkställande direktör och revisor för att skapa den kultur och organisatoriska integritet som krävs för att motverka korruption och penningtvätt? Att inrätta och förlita sig på en ”specialiserad enhet” räcker inte på långa vägar. I sammanhanget påminner jag om att aktieägarna, i enlighet med aktiebolagslagen 9 kap. 4§, via stämman kan ge revisorn anvisningar för granskning utöver vad som följer av god revisionssed. Nu finns det all anledning att optimera nyttan av revisionen.

Till sist dristar jag mig till att ifrågasätta valet av styrelse. Att återvinna förtroendet för banken förutsätter ett rejält omtag och en ny ton från toppen. Endast en påtagligt förändrad styrelse kan åstadkomma detta, självklart tillsammans med bankens nästa verkställande direktör. Med tanke på alla nuvarande personkopplingar inom den svenska finansmarknaden, även till Finansinspektionens ledning, bör sökandet av nya styrelseledamöter breddas till att också omfatta utländska kandidater. Förändringen av styrelsens sammansättning bör ske skyndsamt. När kommer den extra stämman att hållas?

5 kommentarer

Sida 1 av 228

Powered by lovecraft Anders Norén