Förslaget till skärpta regler för avdragsrätt för räntor (s.k. räntesnurror) väckte starka känslor. FAR avstyrkte förslaget med hänvisning till bristande rättssäkerhet eftersom Skatteverket självständigt och i efterhand skulle få avgöra om ett låneförhållande var betingat av affärsmässiga skäl eller inte.

Den kraftiga kritiken fick regeringen att backa, men Finansdepartementet ska komma tillbaka med ett nytt förslag. Det är viktigt att den nya lösningen inte ger utrymme för skönsmässiga bedömningar från Skatteverkets sida. För osäkerheten handlar inte bara om förhållandet mellan företaget och Skatteverket. Företagets ägare, leverantörer, kunder, långivare och andra intressenter kommer också att lida av osäkerheten. De måste ju kunna förlita sig på den finansiella informationen om företaget när de fattar sina beslut. Och det är inte rimligt att revisorn – och alla andra – ska försöka prognostisera utfallet av Skatteverkets prövning, särskilt som den kan ske retroaktivt upp till sex år bakåt i tiden. Det hinner dessutom bli fråga om mycket stora belopp.

Den som vill argumentera kan säga att företaget och revisorn samt de olika intressenterna kan finna sätt att hantera osäkerheten i skatteberäkningarna. Jovisst, men varför ska vi med öppna ögon dra på oss stora och onödiga kostnader som osäkerhet i finansiell rapportering alltid medför?

Nej, vi får aldrig ge upp ambitionen att skattesystemet ska vara tydligt, enkelt och förutsägbart. Det är också utifrån de kriterierna vi ska bedöma Finansdepartementets nästa förslag om räntesnurror.