Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Vem får kalla sig revisor?

Vem får kalla sig brandman eller polis? Eller läkare eller präst?

Vem får kalla sig revisor? Förra veckan presenterade Konstitutionsutskottet (KU) sitt förslag till nya riksrevisorer. Ingen av dem är revisor.

Uppmärksamheten kring Riksrevisionen förra året handlade bland annat om bristande revisorsetik. Det är ett starkt skäl till att åtminstone en av de tre riksrevisorerna borde ha en bakgrund som yrkesrevisor. Att gedigen kunskap om och erfarenhet av revision saknas hos ledningen i en myndighet – vars uppgift är revision – kan jag bara inte förstå. Det måste rimligen vara en allvarlig brist i själva ledningsuppgiften inom myndigheten men även i det internationella arbetet för professionens utveckling och status. KU har kanske inte klart för sig att revisor är en profession.

Men det är inte bara hos Riksrevisionen jag saknar revisorer. Det finns fler sammanhang där jag menar att den som utger sig för att vara revisor också borde vara det. Jag tänker bland annat på ekonomiska föreningar där i stort sett vem som helst får vara revisor i ganska så stora föreningar. Redovisningen kan här vara väl så komplex, för att inte tala om de delikata frågorna om ansvarsfrihet. Frågan om revisionen i ekonomiska föreningar ligger just nu hos regeringen och den måste få ett bra svar.

Det är ingen hemlighet att jag också har bekymmer med revisionen i kommunerna. Är det verkligen meningsfullt att politiker granskar politiker? Revisionsberättelsen avseende kommunens finansiella rapportering borde självklart bara få undertecknas av yrkesrevisorer under Revisorsnämndens tillsyn.  Även här har regeringen bollen.

Det är dags att lyfta revisionen! Kan begreppen ”revisor” och ”revision” skyddas? Vad mer behöver göras?

7 kommentarer

Genombrott i Paris

Öppen dialog på IAASB-mötet i Paris.

Öppen dialog på IAASB-mötet i Paris.

Den globala standardsättaren IAASB:s konferens i Paris i slutet av förra veckan blev något utöver det vanliga. Jag kan inte påminna mig att jag någonsin har deltagit i en lika öppen och konstruktiv konferens inom branschen.

Den stora frågan för de ca 100 deltagarna från 30-talet länder var hur revisionen i mindre företag ska kunna utvecklas. Skalbarheten hos de internationella standarderna (ISA) är ju inte alltid självklar hos exempelvis domstolar eller tillsynsmyndigheter. Norden bidrog starkt i debatten, och min norska kollega Per Hanstad presenterade initiativet till en nordisk standard på ett sakligt och övertygande sätt.

När konferensen summerades av IAASB-företrädarna, med ordförande Arnold Schilder i spetsen, stod det fullständigt klart att de nu tar bollen. De lovade att återkomma med förändringar som säkerställer att revisionen kan anpassas till behov och förhållanden hos mindre företag. Det sker kanske inte genom en ny standard, utan lösningen kan istället vara en ny struktur inom ISA (t.ex. ”bottom-up approach”). Detta kommer säkert att ta tid att få till, men långsiktigt är en global lösning på en global utmaning det allra bästa.

Det blev alltså ett genombrott i Paris, och särskilt vi nordbor kunde lämna konferensen med en go’ känsla. Det var för övrigt många som vitsordade att Paris-mötet aldrig hade blivit av utan vårt mångåriga engagemang för att anpassa revisionen i mindre företag. Trägen vinner.

7 kommentarer

Revision är samhällsnytta

Riksdagen uppmanar nu regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Det är inte någon särskilt kraftfull uppmaning. Jag kan ana en tvekan i skrivningarna om huruvida detta verkligen är en bra idé, och för regeringen finns det en uppenbar uppförsbacke i frågan. Det har ju framkommit kritiska synpunkter från bland andra Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket i spåren av det första steget för slopad revisionsplikt. Aktiebolaget kan lättare användas som verktyg i ekonomisk brottslighet. Och när proffs som redovisningskonsulter eller revisorer inte anlitas går kvaliteten i årsredovisningarna ner. Därigenom sjunker tilltron till aktiebolaget som traditionellt åtnjutit ett mycket högt förtroende och som därför haft stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och samhälle.

Förutom att vara till nytta för enskilda företag är revision alltså samhällsnytta. Den faktorn måste väga tungt när regeringen gör sina överväganden. I bedömningsunderlaget bör regeringen även inkludera vad Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten. Riksrevisionens rapport ska publiceras i oktober 2017.

Är det en bra idé att höja gränsvärdena för revisionsplikt? Vad tycker du?

6 kommentarer

Sida 1 av 207

Powered by lovecraft Anders Norén