Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

140 000 bolag utan revisor

Det är nu drygt två år sedan revisionsplikten slopades. Och idag är det 140 000 bolag som inte har någon revisor.

Bolagsverket säger att kvaliteten på årsredovisningarna har gått ner. Man får dessutom lägga mycket tid på att besvara frågor om huruvuda en årsredovisning ska upprättas och hur den i så fall ska utformas. På verkets hemsida kan man läsa om vanliga brister som Bolagsverkets uppmärksammar i årsredovisningarna. Däremot har andelen sena årsredovisningar inte ökat nämnvärt.

När jag hör detta låter det som att det finns en marknad där ute.

Andra observationer med anledning av övergången till frivillig revision?

Föregående

Det pågår en massflykt från ansvar

Nästa

Rätt kompetens lyfter Sverige

16 kommentarer

  1. Magnus Edqvist Gyld

    Till att börja med är jag förvånad över att så många mindre bolag fortfarande sätter värde på revisionstjänsten, i alla fall i de företag där jag är vald revisor.

    Men en väsentlig reflektion har jag som helt verkar ha försvunnit: Inför revisionspliktens avskaffande var det mycket diskussion kring att erbjuda de företag som valde bort revision andra tjänster. Jag tänker bl a på revisorns verktygslåda, att erbjuda andra tjänster till dessa företag, vart tog den frågan vägen? Det känns som att det är två alternativ som finns förnärvarande för mindre företag att välja på, ingen revision eller ”fullskalig” revision enligt ISA.

    Missbedömde vår bransch detta eller vad har hänt? Det ska nog mycket till innan en småföretagare ber oss att utföra t ex en limited review istället för revision.

    Lite självkritiskt kan man ju fortfarande hävda att vi inte lyckats förklara vad vi revisorer gör och inte blev det t ex lättare med lydelsen i den revisionsberättelsen som är en följd av ISA.

    • Dan

      Magnus, tack för din reflektion! Jag tror absolut att revisorn måste plocka fram verktygslådan. Det finns så många saker revisorn kan göra förutom vanlig revision. Jämfört med andra länder har vi också väl utvecklade redovisningstjänster. Tillkomsten av Reko bidrar i hög grad till detta.

      Men av Bolagsverkets feedback att döma är det mängder av företag som saknar support från branschen. Företrädarna för Bolagsverket är faktiskt bekymrade över detta.

    • Anna Nord

      På ett sätt kan man se detta som något positivt (både redovisningskonsulter och revisorer). Fler än vi inser att vi gör nytta !!!

      Och vilken marknad som öppnas för duktiga redovisningskonsulter. Vi måste gemensamt lyfta fram auktorisationen och få marknaden att inse att en redovisningskonsult som jobbar för samma timpenning som en frissa inte är hållbart.

  2. Lasse Åkerblad

    Utan utbud och marknadsföring ingen efterfrågan.

    Ingen enskild revisor klarar av att på egen hand sälja andra bestyrkande uppdrag utan en massiv draghjälp från inflytelserika makter, t.ex. FAR. Alldeles som Dan säger, produkterna finns och i nyligen uppdaterade standards.

    Jag tycker att det ligger i branchens intresse, speciellt i vårt intresse, som jobbar med de minsta revisionspliktiga företagen, att dessa produkter snarast börjar marknadsföras som alternativ till en frivillig revision. Här finns kanske inte stora pengar att hämta for dom stora aktörerna, men för oss på gräsrotsnivån är det på sikt en överlevnadsfråga.

    Alternativlösheten till revision (läs ISA-revision) har hos oss i Finland gett upphov till en helt ny klass ”revisorer”, som kallas ”verksamhetsgranskare”. Dessa finns redan nu i lagstiftningen gällande mindre bostadsaktiebolag och föreningar och är även på kommande i nya lagen om andelslag. En utveckling som revisorskåren har motsatt sig. Har kåren i beredningen fört fram alternativ till revision, kan jag ej uttala mej om.

  3. Björn Rydberg

    Idag har vi årsstämma i Svenska XBRL föreningen. Som bekant ligger XBRL som bas för den e-tjänst Bolagsverket har utvecklat för att ta emot elektroniska årsredovisningar. När jag tittar på listan över de fel BV anger som de vanligaste, konstaterar jag att ALLA dessa skulle fångas upp vid elektronisk ingivning av årsredovisningen. Bolaget får en direkt feedback på detta i e-tjänsten och kan rätta upp. Bolagsverket slipper hanteringen på sin sida.

    Detta, och annat intressant som t ex SIE-XBRL och Finansinspektionens implementering av XBRL ska vi diskutera på stämman. Vi jobbar målmedvetet med att möjliggöra för effektivisering, transparens och kvalitet i finansiell rapportering!

    Björn Rydberg
    Ordförande XBRL Sweden

    • Dan

      Jättebra Björn, men den svenska regeringen visar ju inget överdrivet intresse för att införa krav på XBRL.
      Vad kan vi som bransch göra för att snabba på utvecklingen?

      • Björn Rydberg

        Revisions- samt redovisningsbranscherna har som jag ser det duckat för möjligheten att skicka in elektroniskt. Man hänvisar bl a till att den enskilde företagaren inte har någon direkt vinst av att skicka in elektroniskt vs. på papper……utan att egentligen ha utvärderat nyttoaspekten på ett tillräckligt bra sätt. Man hänvisar också till att programvaruföretagen inte anpassat sina program till den nya tekniken……..utan att branschen egentligen tydligt kravställt på programvaruföretagen.

        Det är våra kunder, företagaren, som är de stora konsumenterna av den data som kommer in via årsredovisningar. Man söker kreditupplysningar, söker på data från leverantörer och konkurrenter m m, dagligen. Rapporterar man smart och effektivt kan man också konsumera data smart och effektivt, och billigare!

        Dessutom kan våra kunder få en snabbare återkoppling på att man rapporterat rätt till Bolagsverket. Jag tror på ”treenigheten” redovisaren, revisorn och XBRL-rapportering för kvalitet och effektivitet! Nu börjar det se riktigt dåligt ut. Fråga UC och Bisnode!

        • Dan

          Björn, du har rätt! Jag tar med mig frågan till SRF för att se vad vi gemensamt kan göra för att öka XBRL-användningen på frivillig basis. Men riktigt effektivt blir det inte förrän alla rapporterar elektroniskt. Det är därför jag, trots att jag alltid vurmar för självreglering, tror att det måste bli ett lagkrav. Precis som i så många andra länder, nu senast i Danmark.

  4. Rolf Karlsson

    Det är för lätt att bilda aktiebolag idag. Aktiekapitalet borde enligt min mening minst vara
    150 000 kr. Sen tror ju många företagare att dom kan göra allting själva när dom inte behöver
    anlita någon konsult (aukt.revisor och/eller redovisningskonsult) Detta ställer ju till problem för
    bl.a skatteverket och bolagsverket.
    Konkurserna ökar och jag tänker på det här med kontrollbalansräkning.
    Vad har konkursförvaltarna hittills fått för erfarenheter av den slopade revisionsplikten?

    • Dan

      Rolf, utvecklingen går snarare mot att det ska bli ännu lättare att bilda aktiebolag. Nästa steg kan vara aktiekapital på 1 krona.

      Jag har inte hört något från konkursförvaltarna i det här sammanhanget. Lite för tidigt? Någon annan som hört något?

      • Rolf Karlsson

        Det är helt fel. Hur tänker man.
        Vad kommer då att hända med likvidationsreglerna?
        Vad har revisions-och redovisningsorganisationerna för åsikter om detta?

        • Dan

          Ja, i så fall försvinner kontrollbalansräkningen (den är väl redan överspelad med så små aktiekapital?) och ersätts, tror jag, av det engelsmännen kallar ansvar för ”wrongful trading” – när pengarna ser ut att ta slut ökar ansvaret om man fortsätter att göra affärer. Påminner lite om våra regler kring obestånd.

          Men visst vore det bättre att fokusera på likviditeten istället för det egna kapitalet!? Då kan ju fler bolag räddas!

          • Rolf Karlsson

            Jag är fortfarande av den åsikten att revisionsplikten borde varit
            kvar och att man höjt minimigränsen för aktiekapitalet rejält.
            Men nu är det ju som det är. Det är bara att gilla läget och inte tänka på att det var bättre förr.
            Tack Dan för dina kommentarer.

          • Dan

            Plikterna försvinner och ersätts av trenderna Valfrihet och Eget ansvar. (Frågan om skolplikten kommer därför tillbaka …).

            Men det var inte bättre förr, det var annorlunda. Och det blir ännu mer annorlunda imorgon.

  5. Ilham

    Hej Dan!
    Hur många nystartade småföretag / små aktiebolag är utan någon revisionsplikt idag sedan regleringen 2010, alltås avskaffandet av revisionsplikten ? och hur många av dessa har valt att ha revisionen trots avregleringen?

    Jag behöver en statistik på detta då jag skriver en C-uppsats om detta ämne 🙂

    Mvh Ilham

    • Dan

      Ilham, mitt bästa tips är att du kontaktar Bengt Skough på FAR. Sedan har ju Bolagsverket ständig uppföljning av detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén