Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Allt fler väljer bort revision

Färska uppgifter från Bolagsverket visar att allt fler av de mindre bolagen väljer bort revision. Av de bolag som hade revisor vid regelförändringen hösten 2010 är det ca 53,5 % av bolagen som fortfarande har revision. När jag bloggade om detta för ett halvår sedan var motsvarande siffra 65 %.

Antalet bolag som väljer bort revision är större än vad jag förväntade mig. Enkäter inför reformen visade också på att 30-40 % skulle avstå från revision. Jag inser samtidigt att revisorer och redovisningskonsulter nu aktivt erbjuder många andra tjänster som skapar trygghet för företagaren.

När det gäller de 123 000 bolagen som tillkommit efter införandet av frivillig revision är det 24 % som väljer att ha revision.

Nästa steg för revisionsplikten? Sittande regering vill utvärdera första steget i avregleringen av revisionen innan nästa steg tas. Den utvärderingen är tänkt att initieras våren 2015.

Revisionsplikt eller inte – det viktiga är att företagens redovisning förblir av hög kvalitet. Det bidrar bl.a. till att vi kan behålla en låg ”transaktionskostnad” i Sverige – för att det ska vara enkelt att göra affärer måste man kunna förlita sig på motpartens bokslut. Från branschens sida måste vi därför fortsätta att vässa och marknadsföra tjänsterna så att företagen verkligen anlitar proffs i form av redovisningskonsulter och revisorer.

Spontana tankar?

< Föregående

Bra start för nya revisorsexamen

Nästa >

Upptakt inför riktigt bra dagar

11 kommentarer

  1. Björn Flink

    En fundering med anledning av din ledare i Balans 2/2014: Med ”one in – two out” står vi till slut utan regler, eller hur?!

  2. Tommy Nilsson

    Det bästa sättet att uppnå en verklig förenkling för företagen är att ta bort kravet att avge årsredovisning för företag som ej revideras och samtidigt släppa alla krav på revision. En oreviderad årsredovisning går inte att lita på och därför att det bättre att ta bort denna i många fall vilseledande information.

  3. Anna Nord

    Att inte avge årsredovisning låter som ett laglöst samhälle i mina öron. Det finns juridiska former där årsredovisningen inte offentliggörs och det står vilken företagare som helst fritt att välja en sådan bolagsform. Men om verksamheten drivs i AB och utan personligt betalningsansvar måste ens leverantörer och andra intressenter kunna få insyn i bolagets finansiella situation. Man måste kort och gott kunna lita på bokslutet. Jag litar mer på bokslut som är upprättade eller granskade av proffs!!!

    • Tommy Nilsson

      Problemet idag är just att leverantörer och intressenter litar på de årsredovisningar som publiceras trots att de inte är reviderade. Av egen erfarenhet utifrån hur många fel man normalt rättar i ett bokslut skulle jag säga att en stor del av de oreviderade årsredovisningarna innehåller väsentliga fel. Det är även så att oreviderade årsredovisningar används i rent kriminellt syfte genom att bedragare publicerar ej existerande omsättningar och vinster. Som framkommit i media och kommenterats i den här bloggen klarar inte ens mycket stora företag att göra en vettig riskanalys av oreviderade företag och blir därmed bedragna.

      Att det finns olika juridiska former för företag löser inte problemet eftersom skillnad i skatteregler och komplexitet gör att enskild firma eller handelsbolag nästan aldrig är ett vettigt alternativ.

      Att ta bort årsredovisningar för oreviderade bolag skulle skapa en helt annan tydlighet jämfört med hur det fungerar idag.

  4. Lars Ekman

    Två spontanta tankebanor dyker upp. Den ena mindre oroande och att detta följer naturligt med ”avreglering” och en fri marknad där helt naturligt inte alla företag har ett behov av revision. I vart fall inte en ”full audit” vilket är det som tills nu har erbjudits.

    Den andra tankebanan oroar mig mer och handlar om vad som händer med marknaden i ”nästa steg” av höjning och avreglering om inte branschen agerar och försöker anpassa tjänsterna till vad som efterfrågas. Om vi inte levererar en tjänst som marknaden efterfrågar avseende bolagsstorlek upp till 3,5 Mkr i omsättning finns det då något som talar för att vi levererar en tjänst som efterfrågas hos bolag som omsätter 10 Mkr, eller 20 Mkr osv?

    Jag tror att många av oss insett att efterfrågan hos företagen på revisionen varierar med storleken men ändå måste vi fortfarande leva efter ”grundregeln” att ”an audit is an audit”. Trots att detta synsätt har skapat regler som tar sin utgångspunkt i vad vi anser en ”revision” vara och inte vad ”marknaden” efterfrågar. Inifrån och ut istället för utifrån och in.

    Personligen är jag fortfarande (ett år efter min debattartikel) helt övertygad om att de mindre företagen (inklusive företag över dagens gränser) inte är beredda att betala oss för den ”överdokumentation” och överadministration som vi själva skapat i form av exempelvis representation letters mm. Däremot tror jag att de mindre företagen är beredda att betala för ”revisorn” om han är rakryggad, står upp för de regler som finns och vågar ha en åsikt (både positiva och negativa). Då blir han någon som klienten kan luta sig emot.

    Fast hoppet lever fortfarande! Det positiva med en ”avreglerad” marknad är att vi oundvikligen kommer att anpassa oss till marknaden. Det händer antingen ”förr eller senare” och är då mindre eller mer smärtsamt. (Tillslut hände det även SAS ;)) Men vår bransch är väl mera ”snabbfotad” och lyhörd än så?

    • Dan

      Lars, jag har lätt för att hålla med dig.

      I ett första steg hoppas jag att ”k2-revisionen” och tillhörande utbildning http://www.farakademi.se/FARs-lokala-verksamhet/Intakter-och-kontroller–om-att-effektivisera-revisionen–/ kan utveckla revisionen i mindre företag.

      Sedan pågår planering av ett nordiskt arbete för att ta fram en revisionsstandard som passar våra förhållanden.

      Parallellt umgås vi med betydligt djärvare tankar … de får jag återkomma till.

      • Lars Ekman

        Djärvare tankar… Det var en riktig ”cliffhanger”! Stor nyfikenhet!

        För att möjligen förtydliga mitt föregående inlägg… Jag är självfallet av uppfattningen att dokumentation är viktig för vårt arbete.

        Men jag är också av uppfattningen att dokumentation har mindre att göra med begreppet revisionskvalitet och vår omvärlds förväntingar på oss än vad vi själva tycks tro.

        Transparens (Eg, förståelse för vårt arbete), självständighet och att ”våga ta strid för regler och vår åsikt” tror jag är mycket viktigare i omvärldens bedömning av vår kvalitet än ökad administration och dokumentation. De sista tio åren har dock lösningen på varje ”förtroendeproblem” varit ökad dokumentation. När det gäller de stora internationella uppdragen är det kanske ofrånkomligt att denna ”anglosaxiska” syn på problemlösning är svår att hindra. Men när det gäller den ”särsvenska/särnordiska” revisionen av mindre företag borde vi försöka hitta andra vägar.

        • Lasse Åkerblad

          Vilka är i praktiken dessa ”särnordiska” förhållanden som kräver – eller ger möjlighet till – egna revisionsregler i Sverige och Finland? Och som skulle göra det möjligt att skala bort vissa av ISA:s många krav i en lagstadgad revision av mindre företag?

          • Dan

            Lasse, tanken är att en sådan nordisk standard ska bygga på ISA men koncentreras till de avsnitt som behövs för att göra en bra SME-revision. Det är inget enkelt projekt, men jag tycker att det är värt ett försök.

  5. Rolf Karlsson

    Jag har en fundering. Har en rödgrön regering en annan syn på revisionsplikten än vad alliansen har? Någon som vet.

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén