Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Äntligen ett ljus i tunneln

Skillnaden är stor, för det förslag till förordning avseende storföretagsrevision som det juridiska utskottet i EU-parlamentet (JURI) ska behandla 17-18 september är mycket mer genomtänkt och logiskt än kommissionens revisionspaket. Parlamentarikern Sajjad Karim, som är utskottets s.k. ”rapporteur”, visar med sitt förslag på en djupare förståelse för revisionens möjligheter och begränsningar. Rollfördelningen styrelse/revisionsutskott – revisor i företag av allmänt intresse framgår också tydligare, även om jag är undrande inför den utökade roll som revisionsutskottet får. Det blir ju samtidigt ett minskat utrymme för den svenska modellen – med aktiva ägare i valberedningar – när det i praktiken blir revisionsutskottet som utser revisorn. Att revisionsutskottet dessutom ska godkänna all rådgivning och övervaka revisorns oberoende väcker, i alla fall hos mig, frågor om vem som granskar vem och om den svenska förvaltningsrevisionen kan bestå.

Nåväl, JURI-förslaget anknyter tydligare till den globala standarden ISA som IAASB svarar för. Detta minskar risken för att EU-revisionen ska bli alltför avvikande. Revisionsberättelsen är också mer i linje med det förslag till ny revisionsberättelse som IAASB har ute på remiss. Precis som IAASB föreslår ska revisorn i sin revisionsberättelse kommentera viktiga risker i företagets rapportering. Kvar från kommissionens förslag finns att revisorn ska uttala sig om ”going concern” (ska inte styrelsen säga något först?) medan revisorns rapportering om brister i intern kontroll är borta (därmed minskar hotet om SOX i EU!). Revisorn ska dock rapportera om den interna kontrollen i den särskilda rapporten till revisionsutskottet.

Vad gäller oberoenderegler innebär det nya förslaget ett större utrymme för rådgivningstjänster, förutsatt ett godkännande från företagets revisionsutskott. Ett antal tjänster klassas som förbjudna, men detta ligger ganska väl i linje med de nuvarande yrkesetiska reglerna. Skatterådgivning är i JURI-förslaget en tillåten tjänst även i företag av allmänt intresse – det är bra utifrån både effektivitets- och kvalitetsaspekter. EU-kommissionens idé om att begränsa tillkommande granskningsuppdrag till 10 % av ordinarie revisionsarvode är lyckligtvis borta, liksom förslaget att revisionsbyråer med stor marknadsandel bara skulle få ägna sig åt revision i företag av allmänt intresse. JURI-förslaget innebär vidare en byrårotation på 25 år men inga krav på gemensam revision.

Värt att notera är att JURI håller fast vid att regleringen ska ske genom en tvingande EU-förordning. Såväl den svenska regeringen som den svenska riksdagen har protesterat mot detta, eftersom möjligheten att anpassa reglerna till den nationella miljön är mindre än när ett direktiv ska implementeras. En förordning gör också att vi säkert får en hemsk Bryssel-översättning som vi måste leva med under lång tid, men det vill jag inte tänka på nu …

Det finns mycket mer att skriva om detta, men först måste vi se hur JURI faktiskt ställer sig vid sitt möte senare i september. Även om JURI har en tung roll ska ju parlamentet som helhet komma överens med både kommissionen och ministerrådet. Det kommer att ta sin tid, men JURI-inspelet tänder nu ett hopp om att det ska komma något gott ur allt detta. Och egentligen vill ju alla samma sak – att revisionen ska präglas av kvalitet och oberoende samt bidra till största möjliga förtroende för företagens rapportering. Det är viktigt för både näringsliv och samhälle.

Trevlig helg!

Föregående

Inte mer än 25 år

Nästa

Tala om scenförändring

4 kommentarer

  1. Per Lekvall

    Tack Dan, för en utmärkt sammanfattning av detta ganska svårgenomträngliga material. Som du skriver är det glädjande att flera av de värsta tokigheterna är borta ur i vart fall JURI-kommitténs förslag (det blir spännande att se hur ECON-kommittén ställer sig) men, som du också pekar på, återstår två viktiga problem:

    1) Den valda regleringsformen: En förordning är ett väldigt klumpigt och trubbigt instrument för reglering på en så detaljerad nivå som den EU-kommissionen här vill uppnå. Det leder till stora svårigheter när en så detaljerad reglering som denna ska tillämpas i de mycket olika corporate governance-miljöer som finns inom EU. En reglering i form av förordning borde läggas på en mer principiell nivå som lämnar utrymme för nationell implementering som kan anpassas till förhållandena i varje medlemsstat. Däremot skulle EU-kommissionen i ett sådant system kunna vara mer strikt med att se till att de fastställda principerna verkligen uppfylls av medlemsstaternas nationella regleringar än vad som hittills varit fallet. Jag tror att en sådan strategi från Kommissionens sida i längden skulle leda till en mer effektiv reglering på EU-nivå än den i detta förslag tillämpade modellen.

    2) En konkret illustration av detta är den syn på revisionsutskottets roll och uppgifter som kommer till uttryck i den föreslagna förordningen – och som i huvudsak kvarstår även i JURI-kommitténs ändrings-förslag. Detta synsätt har sin grund i den anglosaxiska bolagsstyrningen, där styrelsen har huvudansvaret för bolaget medan ägarna har en mycket begränsad roll, men passar dåligt in på vår mer ägarorienterade modell. Jag kan inte se annat än att om den föreslagna förordningen blir EU-lag måste den svenska aktiebolagslagen skrivas om och revisionsutskottet i praktiken upphöjas till ett femte bolagsorgan, något som skulle rimma dåligt med vår ägarmodell och syn på hur bolagen ska styras.

    Enligt min uppfattning utgör bl.a. dessa frågor ett allvarligt hot mot den svenska bolagsstyrnings-modellen, och jag är förvånad över att det svenska näringslivet, och inte minst den svenska kåren av bolagsjurister, är så passiva inför vad som är på väg att ske. Det handlar nämligen inte bara om hur revisionen ska bedrivas utan om hela modellen för ägande och styrning av bolagen.

    • Dan

      Ja Per, var är bolagsjuristerna och resten av näringslivet?

      Jag är rädd att man tror – om man ens känner till kommissionens revisionspaket – att det bara handlar om revision. Nej, paketet skakar om den svenska bolagsstyrningen och den svenska modellen med aktiva ägare.

      Men jag saknar inte bara bolagsjuristerna i debatten. Var är Kollegiet för svensk bolagsstyrning? Pågår ”tyst diplomati” eller har Kollegiet viktigare saker att jobba med än svensk bolagsstyrning?

  2. Daniel

    Hej

    Är beslut taget i frågan? och kan du länka den?

    Mvh

    • Dan

      Daniel,

      Det var en konstruktiv debatt i parlamentets JURI-utskott förra veckan, men många parlamentariker efterlyste mer tid för att reflektera över förslaget från Sajjad Karim. Nytt slutdatum för den här delen av processen sattes därför till 7 november.

      Jag ska försöka hålla dig och alla andra uppdaterade via bloggen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén