Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Bokslut som håller måttet

Ett årsskifte innebär bokslut i både privata och offentliga verksamheter. Återigen ska en kombination av ord och siffror måla upp en rättvisande bild av året som gick.

Erfarenheten visar vilka förödande konsekvenser ett missvisande bokslut kan få för ett enskilt företag och dess omgivning. Under de två senaste åren har vi dessutom blivit än mer varse betydelsen av kvalitetssäkring av offentliga räkenskaper. Grekland är det tydligaste exemplet.

Men vi har problem på betydligt närmare håll. Jag tänker främst på den bristfälliga redovisningen av de svenska kommunernas pensionsskulder. Och tyvärr verkar det som att få tar det på allvar. SKL:s inställning får mig att tänka på Per Albin Hanssons uttalande 1939 om att ”vår beredskap är god”.

Utanför fönstret blåser det våldsamt. Det för mina tankar till den oroliga marknaden och ett nytt ord i min vokabulär: skuldstorm. Det får mig också att tänka på vikten av att bokslut inte bara är historia. Om årsredovisningen ska fungera som ett beslutsunderlag krävs att den även ger en bild av framtiden, hur svårt det än är. Vilka är riskerna och osäkerhetsfaktorerna, och hur kan de påverka de verksamheten? Och vilka är möjligheterna?

Självfallet har revisions- och rådgivningsbranschen en viktig uppgift och ett stort ansvar att medverka till bokslut som håller måttet, inte minst i tider med osäkerhet kring kassaflöden, finansiering och andra förutsättningar för fortsatt drift. Branschens främsta företrädare på europeisk nivå, FEE, har därför kommit med ett nytt uttalande samtidigt som branschens globala organisation, IFAC, har dammat av ett uttalande från 2009 som alltjämt är relevant.

Jag kan för egen del inte låta bli att peka på betydelsen av det professionella omdömet hos alla som upprättar respektive granskar bokslut. I det ligger också förmågan att ompröva gamla lösningar. Problemen är ju ofta nya.

Föregående

100 år ingen ålder för en äventyrare

Nästa

Ingen är oberoende

  1. Sven-Arne Nilsson

    Det trodde jag att vi redde ut häromsistens, att det stora problemet med kommunernas pensions-åtaganden inte är om de är skuldförda eller redovisas som ansvarsförbindelser. Bortsett från att Per-Albins uttalande lär vara ryckt ur sitt sammanhang, och att han därtill väl inte behövde verifiera det, är det väl viktigare vad kommunerna i sina rapporter säger om sin beredskap att infria åtagandena? Vilken bild av framtiden ger kommunernas årsredovisningar, vad det gäller pensionsåtaganden?

    Om det nu är så att få tar kommunernas pensionsåtaganden på allvar får man hoppas att i alla fall revisions- och rådgivningsbranschen medverkar till kommunbokslut som håller måttet. Hur är det närmare bestämt med det?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén