Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Bolagsverket hjälper bedragare

En artikel i DN berättar hur Bolagsverket offentliggör och säljer vidare mängder med falska årsredovisningar. På di.se heter det att Bolagsverket hjälper bedragare. Siffrorna för omsättning och vinst är fabricerade utan att Bolagsverket kan upptäcka detta i sin okulärbesiktning av årsredovisningarna.

Bedragare utnyttjar här förtroendet för aktiebolaget som företagsform och möjligheten att inte ha revisor. På sikt kan tilltron till årsredovisningar därför rubbas. Det är både tråkigt och allvarligt.

Från FARs sida kommer vi att ta upp en diskussion med i första hand Bolagsverket om alla tänkbara sätt att stävja detta.

Här måste alla goda krafter samverka. Har du något förslag på vad som kan göras?

Föregående

Ny sajt om 3:12

Nästa

FARs alternativ till 3:12-regler

27 kommentarer

  1. Fredrik Nydén

    Man kan lika gärna se det som att bedragarna utnyttjar kreditupplysningsföretagens blinda tilltro till siffror som inte är kontrollerade eller verifierade, trots att de mycket väl vet att siffror kan vara manipulerade. Man ska inte skjuta på budbäraren (Bolagsverket) om man som mottagare vet att budskapet kan vara felaktigt från avsändaren.

    • Dan

      Fredrik – håller med om att det inte lönar sig att skjuta på någon. Men vad ska vi göra för att förhindra falska årsredovisningar??? De måste bort!!!

      • Fredrik Nydén

        En fråga är väl om man alls ska kunna lita på en årsredovisning som inte granskats av någon? Ett av syftena med revisionsplikten var ju att användare skulle kunna lita på innehållet i årsredovisningen. När regeringen tog bort plikten tog de väl också bort ”rätten” för användare att blint lita på innehållet, eller?

  2. Björn Rydberg

    Elektroniska årsredovisningar istället för på papper via Bolagsverkets sajt ”Lämna årsredovisning” (som nu är stängd!!) skulle möjliggöra för ett mera transparent och effektivt flöde samt ge möjligheter för Bolagsverket och även kreditupplysningsföretagen att bygga in fler kontroller. Bolagsverket är ju tyvärr här också bakbundna i att man inte kan föreskriva i vilket format årsredovisningen ska skickas in. Vi vet att man vill styra mot elektronisk ingivning. Lagstiftaren har ett arbete att göra här samtidigt som samarbetet mellan de stora myndigheterna som konsumerar finansiella data, dvs Skatteverket, SCB och Bolagsverket behöver bli mycket bättre. Samma uppgift ska bara behöva skickas en gång!

  3. Tommy Nilsson

    En ganska självklar baksida till att revisionsplikten togs bort. Belyste Bo Svensson detta i sin utredning?

    Företagen som säljer kreditbetyg borde lämna en blank uppgift för bolag som saknar revisor alternativt någon slags varning att siffrorna inte är granskade. Bolagsverket skulle kunna vara mer tydliga med att siffrorna för bolag som ej reviderats ej kontrolleras av bolagsverket.

    Elektronisk rapportering är utmärkt men det kommer aldrig leda till att bolagsverket kan gå in och bedöma om ett redovisat resultat på +1 miljon istället ska vara -1 miljon. Även för uppblåsta omsättningssiffror är de chanslösa.

    Det tråkiga är nog att lösningen är att lära sig att inte lita på oreviderade årsredovisningar.

  4. Erik Emilsson

    Tror att det är ett perfekt tillfälle att sälja in 3:12-revision (eller vad vi nu vill kalla den…), dvs. kundanpassad revision i alla aktiebolag under EU:s gränsvärden. Lite synd bara att vi inte har den framme redan, så att vi kan marknadsföra den direkt….

    Det är, som sagts tidigare, HÖG tid att vi (branschen/FAR) kollar med kunder och intressenter i alla bolag under 80-40-50 vad de EGENTLIGEN vill ha för revision, och sen anpassar den lagstadgade revisionen till detta omgående. ISA och mindre bolag är en usel kombo. Det är inte ”rätt att slippa revision” som de mindre bolagen vill ha, det är ”rätt revision”. Det är min fasta övertygelse.

    • BengtOlof Sandberg

      Håller helt med dig Emil. Är inte revisor utan redovisningskonsult, tidigare auktoriserad, numera ”oberoende” som jag valt att kalla det.
      Har hela tiden ifrågasatt slopandet av revisionsplikten och att den kreativa delen av samhället skulle utnyttja detta är knappast någon överraskning. Att man dessutom samtidigt gjort det nästan omöjligt för ett lite företag att ha revisor p.g.a den nya revisionsstandarden som dom måste följa är tragiskt. Som det är idag så behöver jag ur lagsynpunkt inte ha revisor, RS gör att det nästan inte går att ha en revisor i ett mindre bolag, den kreativa delen av samhället gör att mitt bolag får en sämre kreditvärdighet då dom drar denna form ner i skiten. Precis som det skedde med kommanditbolag en gång i tiden….
      Jobbar någon på en RS för ägarledda mindre företag? Som jag förstått det så gör revisorn idag mer än tidigare men det är mest för att följa de regler som finns, inte göra revision. Påminner lite om poliser som inte är ute för dom har fullt upp med administration, eller läkare som har det precis lika… Märklig utveckling tycker jag.

  5. Tobias Thulin

    Hur många miljarder var det Bo Svensson sa att bolagen skulle spara på slopad revisionsplikt?! Hur mkt kostar såna här bluffar eller att bolagen får svårare och dyrare att låna etc?

    Även om inte ett återinförande av revisionsplikten är det enda alternativet så är det ju ändå så att en reviderad årsredovisning går att lita på i mkt högre utsträckning än en oreviderad.

    Att en årsredovisning är godkänd av Bolagsverket är ju bara att den uppfyller vissa formalia och ger ju ingen som helst garanti för bakomliggande siffror, vilket inte heller elektroniskt inlämnande skulle göra.

    Jag tror precis som Erik att lösningen är nån slags förenklad kundanpassad revisionsstandard och en mer tydlig revisionsberättelse för de företag som ligger under gränserna. På så vis kommer fler att välja revision och distinktionen blir större mellan de som väljer att ha revisor och de som inte väljer att ha det. Revisionsberättelsen är ändå en kvalitetsstämpel och gör att tillförliten på årsredovisningen även blir större.

    Vi revisorer kan inte sitta stilla och tiga när vi ser vilka mervärden vi kan ge företagen och samhället!

    • Sven-Arne Nilsson

      ”Man har åsatt revisionsplikten ett värde av 6,2 miljarder”, är väl svaret på frågan hur många miljarder Bo Svensson sade att bolagen skulle spara på slopad revisionsplikt. — Detta med att åsätta värden är en högre konst, och om beloppet handlade om just vad bolagen skulle spara är jag osäker på. Hur som helst undrade jag om det inte gick att få träffa denne ”man” och höra hur ”man” kommit fram till beloppet. Det gick emellertid inte.

  6. Mats Olsson

    Alla,

    Visst är det så att detta är en effekt av den slopade revisionsplikten. Men bedragarna, de ”riktiga” bedragarna, de kan nog antas se till att göra det så snyggt att Bolagsverket inte rimligen skall kunna ”se igenom”, eller
    så håller de sig, som bland Soliditet berättat, med revisorer, dock kanske inte våra vassaste kollegor. Vad jag förstått och tycker är tråkigt är att Bolagsverket dels i flera fall gör ett som jag tycker dåligt jobb samt har jag hört arbetar de internt för att försöka (ytterligare) minimera sina insatser. Ett exempel (av flera, tyvärr): ett bolag får efter granskning påpekande att stämmodatum ligger före påskriftsdatum. Bolaget rättar detta men Bolagsverket, som alltså i detta fall verkligen fysiskt granskat årsredovisningen, noterar inte att balansräkningen inte går ihop samt att det på påskriftssidan finns en revisorspåteckning – gjord av styrelsesuppleanten! Dock, bolaget har ingen revisor samt finns ingen RB bifogad, men som sagt, det hindrar inte suppleanten i styrelsen att göra en revisorspåskrift…. Så visst behöver kanske de allmänna riktlinjerna/BVs kontroller skärpas. Om vi antar att bolag utan revisor har en större ”felprocent” och på så vis kräver mer av Bolagsverket, varför inte ändra lagen så de bolag som inte har revision, och därför inte behöver någon ”ställtid” härför, måste lämna in 1 månad tidigare? Eller så ger man Bolagsverket rätt att utdebitera schabloniserade avgifter beroende på antal kompletteringar etc som krävs (skulle gälla alla ABn!)? Något bör göras, vi har en ny situation och det kräver lite nya grepp!//Mats Olsson

    • Sven-Arne Nilsson

      Det är lätt att instämma i att något bör göras, men frågan är vad, och jag noterar att Dan i sitt inlägg efterfrågade förslag. Frågan om det är lite nya grepp som krävs — eller lite gamla sådana.

      Det är lätt att fastna i strukturer, eller i hjulspår, och jag noterar att det handlar mycket om vad Bolagsverket gör eller inte gör, borde göra etc. Resonemanget har emellertid tre svagheter:

      1) Bolagsverkets granskning är allt annat än gratis, samhällsekonomiskt drar det resurser, och det är vidare vi skattebetalare som ”tar notan”.
      2) Den sker sent omsider, kan inte ens påbörjas förrän årsredovisningen kommit in och är sedan till sin karaktär långsam, med postgång, svarstider, förlängda svarstider och påminnelser. Särskilt illa med tanke på att t.o.m. jag anser årsredovisningar för ett avslutat år vara lite av färskvara.
      3) Den sker på stort avstånd, utan kännedom om de omständigheter som gäller för det enskilda bolaget.

      Alltså sämsta sorten av kvalitetskontroll i efterhand, som vi på 80-talet lärde oss att ifrågasätta och ersätta med kvalitetssäkring i förväg. (Fråga dem som är i tillverkningsindustrin hur det går till i den riktiga verkligheten!)

      Den rationella lösningen på dessa svagheter är förstås, utan att vara perfekt:

      1) Tvingande revisionsplikt för alla aktiebolag, lika litet som man får ratta en bil utan körkort ska man få ”ratta” ett aktiebolag utan revisor. (Dessutom så att bolagen betalar själva; är det enkelt att revidera blir det inte så dyrt men är det oordning blir det dyrare.)
      2) Fungerande revisorstillsyn så att det ”svider i skinnet”, särskilt på de eventuella revisorer som bedragare håller sig med och ”som bland Soliditet berättat, med revisorer, dock kanske inte våra vassaste kollegor” (Mats Olssons inlägg). Gärna även fungerande skadeståndsinstitut så att det även svider i börsen.

      P.S. XBRL, som i Sverige i dessa dagar fyller tio år, är föga svar på dessa frågor, vilket Tommy Nilsson väl formulerade.

    • Dan

      Mats,

      Kan ett ”nytt grepp” vara att Bolagsverket registrerar bokslutsrapporten, precis som revisionsberättelsen registreras? Då ser ju alla mycket enklare när proffs har medverkat till bokslut och årsredovisningar.

      Bolagsverket har tidigare inte varit så intresserat av den lösningen, men det kan vara värt att ta upp frågan på nytt. Vad säger du?

      • Mats Olsson

        Dan,

        Jag har funderat på den frågan men känner att svaret borde bli ”nej”. Skälen jag grundar detta på är att a) kvalitén på redovisningskonsulterna inte verkar tillräckligt jämn och hög ännu samt b) spretar det väl lite inte bara inom resp FAR och SRF utan kanske ännu mer mellan FAR och SRF men främst av allt menar jag att att c) en automatisk ”kvalitetsstämpel” pga föreningsmedlemskap är i sig högst tveksamt. Jag har sett flera årsredovisningar gjorda av icke föreningsanslutna dvs personer som inte kan/får lämna bokslutsberättelse, där årsredovisningarna synes hålla högre kvalitet än ett antal jag sett gjorda av FAR och eller SRFs medlemmar. Att diskriminera/närmast misstänkliggöra förstnämnda gruppen är olyckligt. Bättre då om Bolagsverket ser på vad de kan göra för kontroller snarare än att som idag där de, om jag förstått det rätt, ser på om de kan ytterligare minimera sitt kontrollarbete.

        • BengtOlof Sandberg

          Håller med Mats här. Har precis sett en bokslutsrapport som Bolagsverket missat att ta bort vid inscanningen. Där har den auktoriserade redovisningskonsulten dels skrivit under årsredovisningen där revisorn normalt skriver under, vilket är fel. Bokslutsrapporten är dessutom ”oren” vilket är en omöjlighet då en bokslutsrapport väl endast kan upprättas när det är 100 % rätt….vilket var en av många anledningar till att jag valde att kliva av auktorisationen.

  7. Lasse Åkerblad

    Ovan i debatten efterlyses ”slags förenklad kundanpassad revisionsstandard … för de företag som ligger under gränserna.” Dock går trenden inom bl.a. EU-lagstiftningen mot att allt större företag befrias från obligatorisk revision – läs ISA-revision.

    Det bör noteras att ISA-revision är ej mera den enda standarden för bestyrkandeuppdrag. Traditionellt sätter vi likhetstecken mellan revision och bestyrkandeuppdrag. Den kopplingen är det all skäl att bryta – med bara ISA som alternativ finns det goda skäl att höja gränserna för lagstiftad revision.

    Jag hänvisar till den nya versionen av ISRE 2400, ”standard för översiktlig granskning…”, dvs. review. Ok, den ger inte samma ”höga säkerhet” som en till punkt och pricka utförd ISA-revision ger, men min uppfattning är, att dess ”begränsade säkerhet” är tillräcklig i de flesta mindre bolag. Dessutom har vi som revisorer en realistisk chans att leva upp till ISRE 2400:s alla krav då standarden omfattar bara 50 sidor! Jämför med ISA med snart tusen sidor. – Det där med ”hög” vs. ”begränsad” får ej vara någon begränsande faktor, ”begränsad” är säkert ”tillräcklig” i de allra flesta SME-revisioner.

    Standarden är principbaserad och ger därmed utrymme revisorns professionella omdöme.

    Och enkel att genomföra i praktiken: Danmark har just gjort det!

  8. Rolf Karlsson

    Danmark har inga redovisningskonsulter. Där gör ju revisorn både bokslut och revision.
    I Sverige har vi auktoriserade redovisningskonsulter med stora kunskaper, som lämnar en bokslutsberättelse och dessutom har en obligatorisk kvalitetskontroll.
    Dock är det ju för ett bolag inte krav på att anlita en auktoriserad redovisningskonsult om dom valt bort revisionen.
    Vid ansökan om lån vänder sig kreditinstituten till antingen den auktoriserade revisorn och eller
    auktoriserade redovisningskonsulten för att få information. Är det inte så?
    Hur har andra länder löst detta. Någon som vet?

    • Dan

      Rolf,

      Sverige är ganska unikt med renodlade redovisningsbyråer. I Norge finns dock också auktoriserade redovisningskonsulter som avger ett uttalande.

      I många länder är Compilation (påminner om redovisningstjänsten enligt Reko) mycket vanlig bland mindre företag. Exempel på sådana länder är Storbritannien och Holland. I Danmark har branschen utvecklat den översiktliga granskningen så att revisorn kan lämna ett positivt bestyrkande (tack vare lagstöd).

    • Lasse Åkerblad

      I Finland har vi renodlade revisions- och – bokföringsbyråer; kombiuppdrag finns inte. Det är fritt fram för en och var att börja sälja redovisningstjänster. Bokföringsbyråernas branschorganisation auktoriserar och kvalitetsgranskar sina medlemmar och förutsätter att den, som har ansvaret för verksamheten innehar examen i redovisning och bokföring (EBR). Systemet påminner i mycket om SRF/FAR:s redovisningskonsultverksamhet, dock utan Reko och bokslutsrapport.

      Sist och slutligen är det fråga om att det blir rätt från början. Ett bestyrkande av årsredovisningen med en fullfjädrad ISA-revision riskerar därför i vissa fall att bli något av tårta på tårta.

  9. Rolf Karlsson

    Tillägg till min föregående kommentar – det blev fel
    Danmark har inga redovisningsbyråer skall det vara.
    Dessutom är det en bokslutsrapport som en auktoriserad redovisningskonsult avlämnar.

  10. Sven-Arne Nilsson

    Dan!

    Först idag fick jag tillfälle att läsa artikeln i DN, och det här var en lite ny variant. Jag erinrar mig diskussionen hösten 2006 i Linköping, på Nationella redovisningskonferensen. Det var när avskaffandet av revisionsplikten var på idéstadiet. Jag menar inte att du ska komma ihåg det, men det var då jag gjorde ett lite animerat inlägg om hur det går till i tassemarkerna. Det var precis sådant här som jag tänkte på, även om denna variant var ny.

    Min inställning är ju att det var huvudlöst att avskaffa revisionsplikten, och vad som ska göras är att återinföra den.

    Jag tror inte att revisionen är någon tulipanaros, och det är inte lätt att revidera sådana här bolag. Dock: var ska sleven vara om inte i grytan? F.ö. ser jag nu olika tankar om att Bolagsverket ska bygga upp något slags revisionssubstitut för bolag som inte har revisor, men hur realistiskt är det att det ska fungera? Ska då inga insända årsredovisningar bli tillgängliga förrän Bolagsverket hunnit med dem? Dessutom något slags distansrevision från Sundsvall.

    Därtill att bolagen ifråga sparar in revisionsarvodet, och så ska alla rediga aktiebolag, och alla andra skattebetalare, finansiera Bolagsverkets revisonssubstitut?

    Sven-Arne

  11. Tommy Nilsson

    Idag fick jag ytterligare ett bevis på att bolagsverket har stora problem. För andra gången på kort tid har de registrerat en årsredovisning där jag är revisor trots att min påteckning och revisionsberälttelse saknas. Självklart kan bolagsverket inte bedöma om omsättningen eller resultat är korrekt men att de missar att kontrollera om ett bolag har revisor eller ej är inte acceptabelt.

    • Rolf Karlsson

      Detta skulle inte behöva hända om bolagsverket satte en kod på de bolag som valt bort revisionen.
      Detta borde ha gjorts för länge sen.
      Det är tydligt att bolagsverket inte har hängt med i utveclingen.

  12. Sven-Arne Nilsson

    Avskaffandet av revisionsplikten var ju regeringens stora grepp för att uppnå förenklingar för företagen. ”Man har åsatt revisionsplikten ett värde av 6,2 Gkr” innebar ju inte ett så stort samhälleligt värde av att alla aktiebolag revideras, utan beloppet av den ”förenkling” som det skulle innebära för bolagen att slippa undan revisionsarvodet.

    Intressant mot denna bakgrund förstås vilket utfallet är. De systematiska studierna väntar vi väl på, trots att åren går — men i gårdagens Dagens industri kunde man se rubriken: ”Enkelt och ofarligt” (2013-10-24 s 14, om en kartläggning gjord av Bisnode). Det låter ju bra — tills man ser i texten för vem det är enkelt och ofarligt: för de traditionella brottslingar som börjat begå mer sofistikerade bedrägerier. Sedan kan man läsa: ”De som drabbas av bedrägerier är ofta småföretag som har svårt att gardera sig.” (Hur är det beaktat i värdet 6,2 Gkr?)

    Så följer några tips för småföretagaren när han eller hon är i färd med att leverera på kredit. Det går förstås att göra, men hur enkelt är det för småföretagaren att göra en sådan genomlysning av varje potentiell kund?

    • Dan

      Sven-Arne,

      Visst, plikten är borta men behovet av att anlita en redovisningskonsult eller revisor ökar hela tiden.

      När det gäller falska årsredovisningar, som ju ingår i de här ekobrotten, ska SRF och vi på FAR träffa Bolagsverket för att diskutera vad som kan göras.

      Om XBRL-generalen Björn Rydberg läser det här tror jag att han tänker att XBRL kan motverka tilltagande ekobrottslighet …

      • Björn Rydberg

        Hej,
        Härligt att den här fina blogg-tråden väckts till liv igen! Inte mindre aktuell nu än den var den 15 augusti då jag (precis återkommen från sommarsemester) skrev:

        ”Elektroniska årsredovisningar istället för på papper via Bolagsverkets sajt ”Lämna årsredovisning” (som nu är stängd!!) skulle möjliggöra för ett mera transparent och effektivt flöde samt ge möjligheter för Bolagsverket och även kreditupplysningsföretagen att bygga in fler kontroller. Bolagsverket är ju tyvärr här också bakbundna i att man inte kan föreskriva i vilket format årsredovisningen ska skickas in. Vi vet att man vill styra mot elektronisk ingivning. Lagstiftaren har ett arbete att göra här samtidigt som samarbetet mellan de stora myndigheterna som konsumerar finansiella data, dvs Skatteverket, SCB och Bolagsverket behöver bli mycket bättre. Samma uppgift ska bara behöva skickas en gång!”

        Per idag, I tilägg, kan anges att lagstiftaren (under näringsdepartementet/e-delegationen) ju faktiskt nu håller på att konstituera ett IT-standardiseringsråd. Där ska vi från XBRL föreningens sida verka aktivt för elektronisk finansiell rapportering i samordning. Vi träffar SIS på måndag för att från vår sida lägga första stenen i detta arbete!

  13. Olle

    Vad är en ”falsk årsredovisning”?
    En årsredovisning är en årsredovisning, sedan kan antingen grundläggande struktur eller innehåll vara otillräckligt på något sätt och av olika anledningar.
    I otillräckligt innehåll räknar jag in missvisande information.

    Har aldrig hört uttrycket ”falsk årsredovisning”.
    Angående elektronisk inrapportering så får vi hoppas att försök nummer två med XBRL (denna gång iXBRL och en rad olika avgränsningar och förenklingar) går betydligt bättre än försök nummer ett.
    Prognosen ser ju god ut med en igångkörning i vår nästa år (frivilligt digitalt inlämnande till att börja med).
    Men även med digital rapportering ändras kanske nödvändigtvis inget i sak rörande falskt innehåll? Mekaniska kontroller av summeringar mm kan fånga upp felaktigheter lättare, ja, men en medveten kriminell kontrollerar dessa lika lätt själv och säkerställer väl rimligtvis att uppenbara fel inte identifieras genom basala summeringskontroller?
    Möjligtvis gör digital signering att härledning/spårbarhet säkerställs, men å andra sidan är väl det mer relevant när man väl har upptäckt något som behöver spåras. Kanske spårbarheten har en avskräckande förebyggande effekt?

    När det gäller kontroller av siffror generellt så känns det som om det främst är kontroller av inbördes korrekthet (ex. summeringar) och rimlighet och historisk rimlighet som är möjliga. Dessa fångar helt klart in undermåliga rapporter, men att likställa undermåliga rapporter med falska och kriminella rapporter känns diskutabelt. Att 3:e part skulle kunna bygga kontroller mellan affärssystem, konton etc. (faktiska förhållanden) verkar orealistiskt.
    Det kommande iXBRL verkar inte skyddat mot manipulering och verkar inte vara arkivsäkert, men jag kan ha fel.

Lämna ett svar till Fredrik Nydén Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén