Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Byrårotation är på tapeten

Brasilien, Indien och Italien har det. Nederländerna har nyligen beslutat att införa det. Spanien och Kanada har haft det. Storbritannien, Tyskland och USA har övervägt det men övergett tanken på grund av förväntade risker och kostnader.

Jag talar om krav på byrårotation, dvs. att ett företag måste byta revisionsbyrå efter en viss period. Frågan är mycket het i Bryssel eftersom EU-kommissionen vill införa byrårotation efter sex år i alla noterade och finansiella företag. Protesterna har varit många och högljudda, men EUs nya ordförandeland Irland driver just nu ändå ett krav på byrårotation efter tio år.

Om revisionsbyrån har haft uppdraget ”för länge” menar man att revisorns opartiskhet och självständighet hotas och därigenom skulle kvaliteten på revisionen försämras. Men finns det något sådant case i den viktiga verkligheten? Jag söker och söker … I Nederländerna har forskare funnit det motsatta förhållandet, nämligen att en revisionsbyrå som haft uppdraget ”länge” lättare får gehör för sina synpunkter och förslag till justeringar. Därför är det tragikomiskt att just Nederländerna inför byrårotation utan att invänta EUs slutliga ställningstagande.

Det skotska institutet ICAS har borrat lite djupare i ämnet och i rapporten ”What do we know about mandatory audit firm rotation?” pekar man på olika länders erfarenheter samt för- och nackdelar med byrårotation. Min slutsats är att det är minst sagt riskfyllt om EU går vidare med byrårotation. Det är mycket bättre att ägarna får fortsatt ansvar att besluta om tidpunkt för byte av revisor. I större företag kan transparensen kring valet av revisor dock öka. Jag tror dessutom att det långsiktigt ligger en stor fara i att minska utrymmet för ansvarsfullt ägande.

Läs gärna mer i FARs Position paper om EUs revisionspaket.

Föregående

Goda nyheter sprids snabbt

Nästa

Bäst när det gäller

2 kommentarer

  1. Peter Malmqvist

    Hej Dan,

    Tack för ett, som vanligt välskrivet och intressant inlägg. Tyvärr tycker jag både du och alla de börsrevisorer jag pratar med, ser detta från fel håll. De flesta andra konsultorganisationer skulle jubla över att få obligatoriska sexårskontrakt med en kund, men inte revisorerna. Ni tycker det är dåligt. Varför? Vad har ni för bindning idag? Ingen. Ni kan åka ut på ett års varsel.

    Jag har gjort mig ovän med de flesta börsnoterade revisorer jag känner, genom att argumentera för byrårotation. Jag förstår fortfarande inte varför de är upprörda. Byrårotationen fungerar ju åt två håll. Placerare skulle bli mycket misstänksamma om en påskrivande revisorsorganisation åkte ur uppdraget innan sexårsgränsens slut. Dessutom skulle ni ha lättare att planera offerter, jämfört med situationen idag. Alla skulle i god tid veta när kontrakten i olika bolag löpte ut. Nog är väl detta bättre än det ökande offertskrivande som nu verkar bli fallet i varje lågkonjunktur?

    Revisorskåren har en förtroendekris, precis som bankerna och finanssektorn. Inom finanssektorn är debatten livlig kring hur detta förtroende skall återvinnas och reglerna formligen sprutar över sektorn. Kanske är den lika livlig inom revisorskåren, men då syns den inte utåt. Om ett sexårigt fast kontrakt att utöva affärsverksamhet kan bidra till ökat förtroende, vore det inte värt att genomföra? Det lär ju i alla fall inte minska marknaden för revision.

    Lev väl!
    Peter Malmqvist
    Finansanalytiker

    • Dan

      Peter,

      Bara så vi är överens om de sex åren – det handlar inte om ett sexårigt ”fast kontrakt” utan om en maximal period som byrån kan ha revisionsuppdraget. Sedan får vi se om EU beslutar om sex, tio eller fjorton år. Eller något annat intervall.

      De argument du möter utgår, tror jag, från en genuin oro för de kända konsekvenserna av byrårotation – ökad koncentration till de allra största byråerna, kvalitetsrisker de första åren på uppdraget, revisorsbyte vid olämplig tidpunkt, höga kostnader och framför allt ett underkännande av ägarnas förmåga att ta ansvar för revisorsvalet.

      Frågan är om dessa negativa effekter uppväger att revisorns synbara opartiskhet och självständighet ökar. Är det verkligen så??

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén