Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Kategori: Näringsliv (Sida 1 av 192)

Rättssäkerheten kräver nya ansvarsregler

Ännu en rysare är över. Så tänkte jag när Högsta domstolen nyligen valde att inte bevilja prövningstillstånd i Kraft & Kultur-målet. Beskedet innebär att Grant Thornton kan pusta ut efter 6 års processande för att undkomma ett skadestånd på 1,8 miljarder kronor. Då är det väl bara att gå vidare. Nej, det finns all anledning att diskutera dagens skadeståndspraxis, och fallet Kraft & Kultur kunde lika gärna ha slutat på annat sätt. Avsaknaden av röd tråd i domstolarnas bedömning innebär rättsosäkerhet och orimliga risker för styrelseledamöter, vd:ar och revisorer.

I augusti 2013 satte Hovrätten för Västra Sverige ner foten i Prosolvia-målet och dömde PwC och den ansvariga revisorn att betala ett skadestånd på drygt 2 miljarder kronor, varav ungefär halva beloppet var ränta. Alla blev överraskade, till och med konkursförvaltaren i Prosolvia som ju drev caset mot PwC. Det visade sig att hovrätten gett konkursboet betydande bevislättnad med hänvisning till en nyligen avkunnad HD-dom rörande mordbrand (Landskronadomen). På upploppet lät hovrätten sig alltså inspireras av en dom som dels inföll 15 år efter dramatiken i Prosolvia, dels avsåg ett annat rättsområde. Att hovrätten okritiskt godtog de fantasifulla beräkningarna av värdet på Prosolvia gjorde inte saken bättre.

Ett annat uppmärksammat case är HQ. Stockholms tingsrätt avgav två domar rörande HQ och HQ Bank. Domen i brottmålet i juni 2016 och domen i skadeståndsmålet i december 2017. När jag lägger dem bredvid varandra slås jag av hur skiftande samma tingsrätt bedömer förhållandena, inte minst redovisningen i HQ. Visserligen är det olika domare och beviskrav i de båda rättegångarna. Trots detta är det ändå anmärkningsvärt att bedömningarna blir så skilda. I brottmålet, där åtal hade väckts mot styrelseledamöter och revisorn, konstaterade tingsrätten att HQ:s redovisning i allt väsentligt följde regelverket. I skadeståndsmålet, med anspråk på 5 miljarder kronor inklusive ränta, var det annat ljud i skällan. De påstådda felvärderingarna av tradingportföljen uppgick i 2008 års bokslut till 131 miljoner kronor och året efter till 492 miljoner kronor. Alla som varit i närheten av IFRS och redovisning till verkligt värde vet att sådan precision inte är möjlig. Domstolen måste haft tillgång till analysverktyg av hittills okänt slag eller så visar detta, vilket är mer troligt, på det olyckliga mötet mellan redovisning och juridik.

Detta är några av de exempel som understryker behovet av en genomgripande översyn av reglerna för skadestånd. Ansvar ska absolut kunna utkrävas, men det måste ske på ett rättssäkert sätt.

Mot bakgrund av de allt högre värdena och åtföljande risker i dagens affärsmiljö måste beloppsbegränsningar införas. Ett alternativ är proportionellt ansvar som utgår från den roll respektive bolagsorgan ska ha. Här är den internationella debatten om en breddning av revisorsrollen av stort intresse.

Det är också hög tid att anpassa reglerna för dröjsmålsränta vid långa processer. En delkomponent på åtta procent är inte relevant i en miljö med minusränta.

Vid översynen bör även möjligheten till expertdomstolar övervägas. För att döma i snåriga ekonomiska mål krävs kompetens.

För lärandet i näringsliv och samhälle är det vidare angeläget att de rättsliga processerna snabbas upp. Att revisorn i Prosolvia fick ägna 15 år åt att försvara sig är ovärdigt ett rättssamhälle.

Inlägget är ursprungligen publicerat som debattartikel på Realtid

Kommentera

Sista chansen för global lösning på SME-revision

Vad skulle du säga om någon föreslog att alla företag, även de allra minsta, skulle tillämpa IFRS för sin redovisning? Jag tror du skulle svara att det vore en ovanligt korkad idé. Det finns ingen anledning för små företag att ha lika omfattande och komplex redovisning som de noterade bolagen.

Hur är det då med revisionen, har tjänsten anpassats till olika kundsegments behov? Nej! Revision ska utföras enligt globala standarder – ISA – oavsett om företaget är litet med okomplicerad verksamhet eller stort och komplext. Följaktligen måste revisorer i mindre företag använda standarder som designats utifrån förutsättningarna i stora företag. Det hjälper inte att ISA är tänkt att tillämpas som en principbaserad normgivning. Omfattningen på regelverket gör att det tvärtom uppfattas som regelstyrt. Och då blir ofta checklistor, snarare än det professionella omdömet, ledstjärnan i revisorns ängsliga strävan att få godkänt i kvalitetskontrollen eller överleva tillsynsmyndigheters och domstolars prövning.

Mantrat ”an audit is an audit” har länge kvävt möjligheten till förnyelse och marknadsanpassning av revisionstjänsten. Det har verkligen sett hopplöst ut, men undrens tid är inte förbi. Den globala standardsättaren för revision, IAASB, har äntligen publicerat ett ”Discussion Paper” om revisionen i ”Less Complex Entities” (LCEs) och dit hör typiskt sett mindre företag (SME). Till min glädje refererar IAASB till det nordiska initiativet (SASE) 2015. Att vi tog fram ett konkret förslag, som snabbt spreds över vår jord, har haft stor betydelse för att IAASB överhuvudtaget rört sig i frågan.

I nämnda ”Discussion Paper” nämns en ny standard för revision i mindre och okomplicerade företag som ett reellt alternativ. Det är utmärkt. Alternativen att omarbeta ISA eller ta fram en särskild vägledning tror jag inte på. För att optimera kvaliteten och revisionens relevans för de mindre företagen måste vi ”think small first”, och då är en särskild standard det givna alternativet.

Det ska bli mycket intressant att ta del av responsen på detta ”Discussion Paper”. Deadline för svar till IAASB är först 12 september 2019, men tiden går fort och därför bör alla med intresse i frågan börja snickra på sina svar. För detta är den bästa men dessvärre också sista chansen att få till en global lösning för revision i mindre företag. Det kokar av frustration på många håll, och IAASB:s långsamma processer gör att ett antal länder tvingas lansera egna lösningar. Belgien är ett aktuellt exempel.

FAR fick in 102 remissvar från byrånätverk, byråer och enskilda revisorer på utkastet till SASE, 15 kom från myndigheter och andra intressenter till revisionen. Jag hoppas att det svenska engagemanget är minst lika stort den här gången.

2 kommentarer

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Sida 1 av 192

Powered by lovecraft Anders Norén