Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Kategori: Näringsliv Sida 1 av 194

Nu krävs ett moratorium för personligt betalningsansvar

Det ena krispaketet avlöser det andra i spåren av Coronautbrottet. Åtgärderna siktar bland annat på att stötta likviditeten i företagen. Men det finns fällor som måste undanröjas.

Som bekant har regeringen presenterat regler som innebär att företag kan få anstånd med tre månaders skatt (moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön). Anståndet lämnas som längst under 12 månader. Reglerna ska gälla från 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från januari.

Detta ger ett visst andrum, men det kommer en dag då skatten ska betalas. Om likviditeten då inte räcker till slår det så kallade företrädaransvaret till. Det innebär ett personligt betalningsansvar för företagaren och, i många fall, styrelseledamöterna i bolaget. Konsekvensen blir att många företag i onödan kommer att försättas i konkurs. Ingen vill ju riskera att bli personligt betalningsansvarig.

Fällan som företrädaransvaret utgör måste tas bort. Om regering och riksdag inte vågar fatta det beslutet bör åtminstone ett moratorium införas som medför att företrädaransvaret undanröjs under den tid som virusutbrottet bedöms påverka företagandet.

En annan fälla utgör kravet på kontrollbalansräkning i aktiebolag. Att det sedan årsskiftet finns bolag med endast 25 000 kronor i aktiekapital gör situationen minst sagt akut. Uteblivna intäkter under rådande förhållanden gör att många bolag snabbt hamnar i kontrollbalanssituation. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer även här ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter.

I fallet kontrollbalansräkning krävs också ett moratorium som undanröjer risken för personligt betalningsansvar. Allt annat vore fullständigt orimligt, särskilt som regering och riksdag nyligen öppnat möjligheten att bedriva verksamhet i bolag med ett så litet aktiekapital som 25 000 kronor. Under tiden som moratoriet gäller måste vi arbeta fram hur ett nytt borgenärsskydd ska se ut i små bolag

Var är Josef?

Spara en femtedel av skörden under de goda åren så att det finns tillräckligt i lager när krisen kommer.

Ungefär så löd Josefs råd till Farao för långt mer än 3 000 år sedan. Sju överflödsår i Egypten förväntades att följas av sju hungerår.

Vem har inte hört om brist på sjukvårdsmateriel eller nödvändiga komponenter för produktion i spåren av Coronautbrottet. Under lång tid har tron på ”Just In Time” gjort att buffertar och beredskapslager lyser med sin frånvaro. Överallt. Nu griper vi efter ett halmstrå och bunkrar toapapper, och ingen vet varför.

Ekonomins tvärnit under virusutbrottet hade kanske inte gått att undvika helt, men nog hade det lindrat om vi samlat mer i ladorna. Jag kan därför inte slita mig från tanken att det behövs ett nytt tänk för att uppnå hållbar ekonomi, dessutom på alla nivåer – för enskilda människor och familjer, för företag och offentliga verksamheter, ja hela samhället. Även på det internationella planet – det funkar inte att alla länder bara ser till sin egen situation. Så var är Josef idag?

Det kommer alltid nya kriser. Ibland går de att förutsäga, ibland inträffar de när vi minst anar. Men varje gång bör vi dra lärdomar. Finns det något att hämta ur Josefs uppmaning att sätta av resurser och spara på sådant som är livsnödvändigt? Trots kortsiktigt negativa effekter på kapitalbindning, kassaflöde och lönsamhet … Å andra sidan, när allt inte är så slimmat ökar förutsättningarna att ta tillvara möjligheter till utveckling och innovation. Framförallt står vi starkare när krisen kommer. Eller går vi snart vidare i hopp om att det ordnar sig ”Just in Time”?

Bättre att höja aktiekapitalet

Som bekant sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet för aktiebolag vid årsskiftet från 50 000 kronor till 25 000. Syftet är att aktiebolaget ska vara ännu mer tillgängligt för den som vill starta exempelvis ett tjänsteföretag.

Det låter lovvärt men är i själva verket en ogenomtänkt och floskeldriven förändring sprungen ur januariavtalet.

Tyvärr används mindre aktiebolag som verktyg i brottslig verksamhet. Till det har de nu 10 år gamla reformerna om sänkt aktiekapital till 50 000 kronor och slopad revisionsplikt bidragit. Vad händer när aktiekapitalet nu blir ännu lägre?

För många bolag kommer det låga aktiekapitalet medföra krav på att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid starten av verksamheten. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Som Svenskt Näringsliv påtalar i sitt remissvar riskerar den som driver ett aktiebolag därför att förlora mycket mer än enbart kapitalinsatsen. Det är svårt att tänka sig ett tråkigare välkomnande in i företagandet. I sammanhanget vill jag heller inte tänka på alla processkostnader för näringsliv och samhälle.

Redan när kravet på aktiekapital sänktes till 50 000 kronor borde reglerna för borgenärsskydd ha stöpts om. Att tillämpa reglerna om kontrollbalansräkning kostar nämligen tid och pengar när bolaget har ont om just tid och pengar. Det vore mer konstruktivt att koppla borgenärsskyddet till likviditeten. Det brittiska konceptet ”wrongful trading” är väl värt att studera.

Allra värst är att den aktuella sänkningen till 25 000 kronor sänder fel signaler. Det måste finnas ett kapital som gör att en verksamhet överlever minsta vindpust. För effektiviteten i näringslivet vore det dessutom bra om vi återställde statusen på aktiebolaget som en förtroendebärande företagsform. Det förutsätter ett aktiekapital på minst 100 000 kronor och revision. För mindre och okomplicerade verksamheter behövs istället en ny företagsform – AB light – med anpassade regler för kapitalkrav, redovisning och borgenärsskydd.

Sida 1 av 194

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén