Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Den bästa berättelsen?

Från och med räkenskapsåret 2011 tillämpas den internationella standarden ISA vid revision i Sverige.

Imorgon är jag inbjuden till en revisionsbyrå. Jag anar av inbjudan att det finns synpunkter på ISA, och hur den kan tillämpas på små företag. Man vill också diskutera den nya revisionsberättelsen med mig.

Om revision ska göra skillnad är det viktigt att revisorns rapportering kan förstås och uppskattas av revisionens alla intressenter. Och därför är utformningen av revisionsberättelsen av största betydelse.

Vad tycker du om den nya revisionsberättelsen – är den bra eller dålig? Passar den för små företag?

Om du är kritisk får du gärna komma med goda idéer om vad vi ska göra. Hör jag inget så är väl allt OK …

Föregående

I Trollhättan finns inga omöjliga fall

Nästa

Revision är alltid revision

9 kommentarer

  1. Lasse Åkerblad GRM

    Då jag jämför er version med den vi tillämpar i Finland, verkar er lång. Vi har integrerat de nationella särdragen i ISA-baserad text mer än vad FAR gör. Den rena berättelsen enligt ISA är väl ok, även logisk. Broshyrens exempel, som är avvikande i alla möjliga avseenden, ökar nog inte fårståelsen för förändringen, varken hos användare eller uppgörare. Den är nog inte den typiska revisionsberättelsen vi gör!

    • Dan

      Lasse,

      Vi har bedömt att det är oförenligt med ISA att integrera den särsvenska rapporteringen i ISAs standardtext. Dessutom är reglerna i Finland – i det här fallet – kanske mindre styrande än den svenska aktiebolagslagen.

      Du får gärna skicka en finsk revisionsberättelse så att vi får kika på den.

  2. Gunilla A Andrén

    Hade årsmöte i Västra i veckan med nyttig genomgång av nya revberättelsen. Den är lång och svår att sälja in hos kunderna. Svårt även för oss då man inte översiktligt kan se om den blivit korrekt. Och vem kom på att ha kursiva rubriker?? Kursivt har ju länge varit anmärkningar. Norstedt har ju använt fetstil i stället. Funkar det? Nej jag tycker bättre om den gamla på en sida. Vi kanske vänjer oss på sikt. Hälsningar från Gunilla A A i Götet

    • Dan

      Gunilla,

      Tack för din kommentar!

      Du skriver att vi ”kanske vänjer oss på sikt”. Men det får inte bli som med momsreglerna – alla tycker att de är onödigt krångliga men ingen försöker göra dem enklare. Nej, om vi menar att revisionsberättelsen kan utformas på ett bättre sätt vill jag att vi inte ger oss förrän vi uppnår det. Jag måste dock få höra fler åsikter och idéer om detta. Eller tiger hälsan still?

  3. Fredrik Wikman

    Jag tycker den nya revisionsberättelsen är tydligare, enklare att förstå och framför allt snyggare.

    Titta exempelvis på skillnaderna på Lundbergs revisionsberättelse, helt plötsligt är det inte längre en klump med text.

    Förbättring kräver förändring, och här har man förbättrat avsevärt!

    Bra jobbat!

  4. Jan-Hugo Nihlén

    Dan,

    Var på en årsstämma häromdagen i en större förening. Från det kan sägas att församlingen var innerligt tacksam att jag endast läste början och slutet av varje kolumn. Visst synes den nya RB lång. Om ytterligare ändringar krävs framöver som innebär utökning av texten bör nog förstoringsglas medfölja om RB skall rymmas på en sida. Kan nog tycka att det är vettigt att ha ett uttalande om räkenskapsrevsionen och ett om förvaltningen, då detta är det vi har i Sverige. Undrar bara om ansvarsbeskrivningen behöver vara så lång. Fast i detta samhälle där det synes vara legio att om investeringen misslyckas så stämmer vi alla då är det det väl bra att ansvarsfördelningoen tydligt redovisas.

    Det som kan efterfrågas är möjligen att revisorn tydligare redogör för sin granskning och då speciellt övervägande av subjektiv karaktär. Det skall dock inte i normalfallet vara så att revisorn är den som förklarar komplexiteten i bolaget, detta bör vara VDs eller styrelsens arbetsuppgift. Ett ytterligare sätt att att vara transparent på är att ledamöterna i bolagsstämman ställer frågor till revisorn. Likt en motion kommer frågor till revisorn 14 dagar innan stämman. Då har revisorn tid på sig att ta fram info från sin akt och avge sitt svar under förutsättning att bolaget inte skadas. Frågor kan också ställas på bolagsstämman. Finns inte svaret att tillgå omedelbart kan revisorn i sin tur svara inom 14 dagar. Ställ även krav på bolagsstämman, inte bara på revisorn.

    Om inte vi lyckas med att övertyga EU om att förvaltningsrevision är bra, minskar uppenbart RB väsentligt. Jag tror dock inte att det är denna väg vi skall gå. RB är lång, ja men den fyller sin funktion att tala om vilket bolag och år det är, vilken standard som revisonen är gjord utifrån, ansvarsfördelningen mellan styrelse/VD oc revisorn samt revisorns uttalande. Låt i stället bolagsstämman agera genom frågor.

    En annan fråga är om t.ex förtroendevalda revisor skall skriva på en RB som hänvisar till ISA? Skall det måhända till två RB i dessa sammanhang?

    • Dan

      Jan-Hugo,

      Intressant tanke att aktivera stämman, men i flertalet bolag handlar det ju om pappersstämmor. Dessutom finns det ofta även andra intressenter än ägarna. Därför måste revisionsberättelsen säga tillräckligt mycket – mer än idag men berättelsen kan ändå göras mycket kortare!

      I nr 5/2012 av Balans visar kollegan Lennart Iredahl och jag hur vi tycker att revisionsberättelsen borde se ut 2015. Vi förväntar oss många reaktioner …

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén