Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Det krävs mer glöd i förenklingsarbetet

För några år sedan pratade alla politiker – både här hemma och i Bryssel – om vikten av att förenkla, framför allt för de mindre företagen. Var finns förenklingsglöden nu? Istället framförs förslag till ny reglering i spåren av finanskrisen. EU-kommissionens regleringsiver kommer till uttryck i grönböcker som siktar på de stora bolagen, men jag är rädd att det spiller över på alla.

Vid utgången av 2010 hade regeringen uppnått en inbesparing på endast 7 % av de administrativa kostnaderna, att jämföras med målet på 25 %. Det mesta återstår alltså att göra. Och det är inte svårt att finna regler som behöver förenklas. Det räcker att nämna skatter och moms.

Regelrådet har en viktig uppgift att hålla nere svensk regleringsiver. Men det är också angeläget att ta bort regler som har överlevt sig själva. Ett exempel är bestämmelserna om kontrollbalansräkning. När kravet på aktiekapital förra året sattes till 50 tkr skulle man naturligtvis tagit bort kontrollbalansräkningen, som tar tid och kostar pengar i lägen när det är ont om just tid och pengar. Nej, det behövs ett nytt borgenärsskydd kopplat till likviditeten istället för aktiekapitalet. Det fanns en idé i ett av regeringens utredningsdirektiv att kopiera det brittiska upplägget ”wrongful trading”, men det föll tyvärr bort i hanteringen.

Det är mycket bättre att uppmärksamma likviditeten istället för aktiekapitalet. Ett företag utan pengar överlever inte hur stort aktiekapitalet än är. Jag tror dessutom att ett ökat fokus på likviditet är till nytta för såväl det enskilda företaget som för näringslivet i stort.

Det vore kul att få se många förenklingsförslag här på bloggen. Inget är för litet och inget är för stort. Och kanske kan just ditt förslag ge ny glöd i förenklingsarbetet.

Föregående

Kampen mot korruption måste föras brett

Nästa

Den rätta tiden för en skattereform är nu

2 kommentarer

  1. bertil Oppenheimer

    Jag instämmer i frågan om förenklingsregler för företagare. Däremot instämmer jag inte i Fars förfäktade ståndpunkt om utmönstring av kontrollbalansräkningen ur aktiebolagslagen. Jag har i debattartiklar i Balans (nr 4/2009 och 6-7/2009) och Dagens Industri anfört varför jag anser att obestånd inte på något sätt är lättare att definiera än reglerna i aktiebolagslagens nuvarande 25 kap. Detta förstår man om man som jag sedan mitten av 1980-talet utfört revisionsutredningar i konkurser. Jag har dessutom i fem upplagor och kompendium dessförinnan beskrivit frågorna kring kontrollbalansräkning och obestånd. Dessutom har jag sedan början av 1990-talet rest land och rike runt och föreläst i ämnet under endagskurser. Jag tycker dessutom att jag fick gehör för min ståndpunkt då jag var gästföreläsare vid Insolvensrättsligt forum” i februari i år i Uppsala. Min ingående rättstanalys med ca 230 domar visar att vi har fått prejudicerande domar till vägledning. Ska vi nu börja om från början med en ny borgenärskyddsregel utan vägledning till tolkning när man anses vara på obestånd d.v.s. att man via en prognos (=likviditetsbudget) kan bedömas vara på obestånd enligt konkurslagens nuvarande definition. Jag hävdar bestämt att, med min långa utredningserfarnhet, denna definition är minst lika svår som nuvarande lagstiftning som skydd för bolagets borgenärer. I nuvarande lagstiftning finns en varningssignal via redovisningen. Man ska samtidigt komma ihåg att lagstiftningen enligt förarbeten är till för att undvika onödig likvidation av bolag för att rädda livdskraftiga bolag kvar på banan.

    • Dan

      Bertil,

      Tack för feedback avseende kontrollbalansräkningen! Jag har stor respekt för din erfarenhet och dina åsikter i frågan.

      Visst är det svårt att bedöma när ett företag kommer på obestånd, men att ägna sig åt likviditeten i ett bolag är alltid meningsfullt. Dessvärre kan jag inte se att procedurerna kring kontrollbalansräkningen alltid är givande. Dessutom är det onödigt med ”två vägar mot avgrunden” (både insolvens och insufficiens) som en kollega uttryckte det.

      Att kravet på aktiekapital nu har satts till 50 tkr bidrar också till att reglerna om kontrollbalansräkning bör utmönstras. Hur många bolag måste inte upprätta kontrollbalansräkning redan efter de första utgifterna? Vad är nyttan om man vet att det är inkomster på väg in i bolaget?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén