Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Ekonomen skapar flest jobb trots snål utbildning

En god vän frågade för några dagar sedan om jag kunde ordna fram ett exemplar av Fars Samlingsvolym från 2009. Den gode vännen känner i sin tur någon som studerar företagsekonomi.

Men vad har en student som läser företagsekonomi våren 2011 för nytta av en regelsamling från 2009?

Just nu är det lätt för ekonomer att få jobb. Men jag vill peka på att vi i Sverige inte utnyttjar den potential som den viktiga utbildningen av ekonomer innebär. Den fackliga organisationen Civilekonomerna visar i en studie att resurserna som tilldelas en svensk ekonomistuderande ligger långt under vad som gäller för en teknikstuderande. Jämförelsen med grannländerna är också nedslående, för Sverige satsar minst på utbildning av ekonomer. Detta är minst sagt kontraproduktivt eftersom ekonomen är den akademiker som skapar flest jobb.

En bättre ekonomutbildning ger kanske inte fler röster, men för tillväxtens och välfärdens skull är det angeläget att vi får fram riktigt bra ekonomer. Och det finns redan goda idéer om hur man kan lyfta ekonomutbildningen.

Vad glad jag blir om regeringen i morgondagens vårproposition överraskar med att satsa på den värdefulla ekonomen!

Föregående

Män väljer män – men varför?

Nästa

Varifrån kommer alla siffror?

7 kommentarer

  1. Som lärare inom företagsekonomi kan jag inte annat än instämma i önskan om satsningar på ekonomiutbildning i vårpropositionen. Vi får ibland kritik för att studenternas kontakttid med lärarna är otillräcklig. Oftast är det helt enkelt en budgetfråga. Vi vill satsa, men får vi inga pengar måste vi vara smarta med våra resurser och då är inte alltid katederundervisning (för att parafrasera vår utbildningsminister) den bästa lösningen.

    Och visst finns det goda idéer. Praktikplatser – som du och Svante Forsberg föreslår i den länkade SvD-artikeln – är en sådan. Men varför inte (även) vända på steken? Det är inte ovanligt (möjligen ironiskt kanske främst på de mindre lärosäten ni ifrågasätter kvaliteten hos i SvD-artikeln) att personer från revisions- och rådgivningsbranschen håller i undervisning där bristen på lärare i redovisning och revision är så stor (total?) att det inte finns någon på den egna institutionen med den rätta kompetensen. Dessa lärarinsatser är förstås välkomna. Och dessa personer gör säkert ett jättebra jobb. Men precis som en universitetslektor inte nödvändigtvis är den bästa revisorn är förmodligen en revisor inte alltid den bästa universitetsläraren.

    Vi måste också komma ihåg att vi i Sverige har företagsekonomiska institutioner, inte accounting departements som på många andra håll i världen. Det betyder att utrymmet för de ämnen vi talar om är begränsat av ytterligare skäl.

    Min ”goda idé” är därför att ge oss universitetslärare möjlighet att använda våra knappa resurser till att fokusera undervisningen på analys, kritiskt tänkande och det där svårdefinierbara ”akademiska” som inte bara är viktigt för den personliga utvecklingen utan även lägger grunden för möjligheten att höja blicken och se bortom det tekniska och de för dagen gällande reglerna.

    Mitt förslag är att branschen, i samarbete med de lokala universiteten och högskolorna, erbjuder en diplomutbildning i redovisning och revision som går parallellt med och kompletterar de akademiska studierna. Dessa kurser skulle kanske inte ge högskolepoäng men de skulle med all säkerhet vara attraktiva för studenter som aspirerar på jobb i branschen och därmed även bli en effektiv rekryteringskanal för de byråer som väljer att delta i denna satsning.

    Vi vill att staten skall satsa på framtidens ekonomer. Men vill inte staten satsa måste branschen göra det! Vi lärare kan vara kreativa och flexibla men några finansiella resurser har vi inte. Det har branschen. Och det skulle inte handla om välgörenhet utan om en affärsmässigt klok investering för att säkerställa revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste produktionsresurs: dess anställda!

    Jag tror inte på någon universallösning. Där enskilda individer idag kliver in och täcker upp luckor i lärarkåren ska de fortsätta med det. Men branschen kan – i eget intresse – göra betydligt mer än så.

    • Dan

      Thomas,

      Jag tycker också att revisions- och rådgivningsbranschen kan och ska bidra mer i utbildningen, gärna genom spännande föreläsningar om verkliga fall.

      Du framför ett förslag om en diplomutbildning i redovisning och revision. Här behövs det nog mer ”kött på benen” innan den tanken slår rot. Kan du utveckla förslaget!?

      • Dan,

        Det finns många vägar att välja mellan. Det här var bara ett förslag. Låt oss diskutera vidare. Jag tror det finns alla möjligheter att hitta ömsesidigt fördelaktiga undervisningssamarbeten.

  2. Anna Norrsell Karlsson & Caroline Lillevang

    Som studerande på civilekonomprogrammet anser vi att diskussionen som förs här är mycket viktig och tar upp de problemområden som även vi studenter har reagerat på under våra snart fyra år på högskolan.
    Något som vi saknat under vår utbildning är just den praktiska biten där vi får chans att använda all den teori vi lärt oss.

    Precis som Far föreslår i SvD föreslår tycker även vi att praktikplatser skulle vara ett bra komplement till vår annars teoretiska utbildning. Det skulle även ge oss en bra och viktig kontakt med eventuella framtida arbetsgivare.

    Vi anser, precis som Carrington, att det inte skulle vara så svårt att utveckla vår utbildning om resurser gavs. I många kurser läggs mycket tid ner på att skriva kortare assignments i stora grupper, vilket i många fall inte givit oss den kunskap som hade kunnat uppnås genom mer genomtänkta projekt där lärarna även kan vara mer delaktiga.

    Carringtons förslag till diplomutbildning är något vi hade uppskattat mycket för att få ytterligare en koppling mellan teori och praktik samt mer kontakt med arbetslivet.

    Återigen tycker vi att mer samarbete med marknaden skulle vara nyttigt, genom att tex bjuda in företag, högt uppsatta och inspirerande människor att hålla föredrag inom deras specialområden som passar den aktuella kursen.

    Vidare kan man diskutera hur examinationen av kurser ska ske, är salstenta alltid det bästa alternativet ur inlärningssynpunkt eller är det bara det mest ekonomiska alternativet?

    Vi är glada att Du tar upp ämnet till diskussion och vi ser fram emot att följa utvecklingen.

    • Dan

      Anna och Caroline,

      Tack för er respons!

      Jag håller med om att kopplingen mellan teori och praktik är viktig. Överhuvudtaget måste kopplingen mellan näringsliv och akademi fördjupas. Nu tror jag att det fastnar många goda idéer på ömse håll.

      Men vi ger oss inte. Tjata på era lärare att ni vill ha föreläsningar med praktiker så ska jag tjata på branschen att ställa upp, för vi har mycket att berätta om livet som redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. Dessutom är detta en win-win.

  3. Camilla

    Dan.
    Bra att vi är många som driver frågan om mer resurser till akademisk utbilning för ökad kvalitet.

    Det är hög tid att systemet som styr fördelningen av resurser till högskolan ses över. Jusek har uppmärksammat att yrkeshögskolorna får omkring 30 procent mer resurser per utbildningsplats än landets högskolor och universitet. Därför får en blivande redovisningsekonom på yrkeshögskolan minst dubbelt så mycket undervisning som en blivande ekonom på högskolan. Bra att yrkeshögskolan har möjlighet att prioritera kvalitet. Nu är det högskolans tur.

    Här hittar du vår rapport om olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar: http://www.jusek.se/upload/PDF/rapport_olika_forutsattningar_gymn_studier.pdf.

    Camilla Björkman
    Projektledare utbildning och arbetsmarknad
    Jusek

    • Dan

      Camilla,

      Tack för länken till den intressanta rapporten!

      Ja, anslaget till ekonomutbildning på högskolenivå har fastnat på en för låg nivå. Jag undrar om det överhuvudtaget görs några strategiska överväganden om ekonomens betydelse för tillväxt och sysselsättning.

      Sverige behöver en tydlig strategi för tillväxt. Och då är utbildningsfrågorna viktiga, inte minst utbildningen av den värdefulla ekonomen.

      Dags för gemensam uppvaktning av regeringen?

Lämna ett svar till Camilla Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén