Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Grönboken utmanar den svenska bolagsstyrningen

Idag kom den fruktade grönboken om bolagsstyrning. Eftersom den svenska bolagsstyrningen är väl fungerande, bäst i världen enligt World Economic Forum, är det viktigt att svenska aktörer engagerar sig i de frågor som EU-kommissionen väcker. Det handlar om främst tre områden:

  • styrelsens arbete
  • aktieägarnas delaktighet
  • efterlevnaden av nationella bolagsstyrningskoder

I grönboken ställs bl.a. frågan om det i företag måste finnas en policy för mångfald i styrelsen. Det handlar om kvotering kvinnor-män, bredd i kompetens och etnicitet. Jag är för egen del övertygad om att det går att utveckla sättet att rekrytera styrelseledamöter. Det är till och med nödvändigt med tanke på stigande krav och förväntningar på marknaden, men jag ställer mig minst sagt tveksam till att EU genom fler regler kan tvinga fram bättre styrelser. Jag blir extra orolig när det i grönboken antyds att även små företag ska beröras av ytterligare reglering. Generellt behöver vi inte fler regler, snarare bättre men helst också färre.

Nu måste alla goda krafter i Sverige stå upp för den svenska bolagsstyrningen! Nya EU-regler får inte peta oss från förstaplatsen.

Reagera innan du går på semester! Deadline för svar till EU-kommissionen är 22 juli.

Föregående

Dan före grönbok om bolagsstyrning

Nästa

Hur verkligt är verkligt värde?

3 kommentarer

  1. Bra skrivet Dan — man kan inte nog understryka vikten av att skriva remissvar och göra den svenska rösten hörd i EU, såväl genom våra företag, organisationer och institutioner som individuellt. Jag har under en längre tid sett med stor bekymran på den flodvåg av nya normer som drabbar näringslivet på senare år.

    Den stora mängden nya regler hotar på sikt vår konkurrenskraft, genom att tvinga styrelserna att fokusera mer på form än substans. Detta sätter stora krav på att lagstiftaren såväl inom EU som nationellt överväger om nya regler verkligen behövs.

    Ett ytterligare krav är att reglering måste vara tillräckligt flexibel för att kunna anpassas till nya omständigheter och marknadsförutsättningar. Det är inte nödvändigtvis så att lagstiftning är tillräckligt anpassningsbar för att möta förändringarna på marknaden. Lagstiftaren tenderar att alltid ligga ett steg efter marknaden—detta är uppenbart inte minst på skatteområdet.

    Så enbart lagstiftning – eller ens väl övervakad lagstiftning – är inte lösningen. Den bör kombineras med en modell som fungerat mycket väl på den svenska marknaden och det är vår svenska självreglering. Ett bra exempel på självreglering i praktiken är de bolagskoder som i Europa har vuxit fram som ett alternativ till den stela och hårda lagregleringen genom SOX i USA, däribland vår egen Svensk kod för bolagsstyrning.

    Självregleringen hotas nu såväl på nationell som EU-nivå. EU:s grönbok är i stora delar ett steg i fel riktning. Vad Europa behöver är inte mer reglering, utan mer fokus på affärer, på att utveckla och växa våra företag för att stå oss i den allt hårdnande världskonkurrensen. I det sammanhanget är det viktigt att värna om vår svenska självregleringsmodell även nu när det inte är politiskt opportunt att låta marknaden styra.

    • Dan

      Carl,

      Många kloka ord i din kommentar! Tack för det!

      Ja, jag undrar om inte EU håller på att gillra en fälla för sig själv. Ibland tror jag att EU-reglerna blir extra omfattande och krångliga för att det är så många länder som påverkar utformningen. Självklart hotar detta EU-ländernas konkurrenskraft på en global marknad.

      Det är nu extremt viktigt att vi kan behålla en effektiv bolagsstyrning i Sverige.

  2. Anders Hult

    Bolagsstyrning är något som ”alltid” har funnits. Det är fråga om en god ordning för hur ägarna i ett bolag kommunicerar sina krav och förväntningar till bolaget, via dess styrelse. Tillbaka får ägarna en rapportering som visar om bolaget har presterat det som ägarna bad om eller inte. För att åstadkomma detta pågår verksamheten för fullt i bolaget för att åstadkomma det som ägarna efterfrågar…
    I Sverige har bolagsstyrningen fungerat väl utan en stor mängd formella dokument och exakta instruktioner om hur det skall gå till. Vi har vår tillitskultur att luta oss mot. Tillitskulturen är till viss del en tämligen lokal företeelse, åtminstone i Norden. Den kan vara svår för oss (om vi skulle vilja det) att ”exportera” till andra länder. Det finns för många andra skillnader i kultur, etc. Dock blir vi själva utsatta för en påtvingad ”import” av olika regelverk och standarder. Man kan utan vidare påstå att dessa regelverk från andra kulturer inte är lätta att väva samman med vår Svenska (eller Nordiska) tillitskultur.
    Om vi i Sverige inte anammar dessa importerade regler på ett sätt som utgivaren (EU eller liknande) tycker är tillräckligt bra, är motåtgärden från deras sida att utfärda fler och mer omfattande regler. Det är vad vi ser nu.
    Sverige är ett litet land. Det är tufft att hävda vår särart i en miljö som blir mer och mer fylld av regelverk och krav på dokumentation. Det är inte bara på det här området. Rekommendationen blir då att här måste vi svenskar vara kreativa och ta oss an detta på ett sätt som gör att vi använder vår förmåga och erfarenhet på ett sådant sätt att de formella reglerna både utmanas och effektivt vävs in i det vi redan gör. Då kan jobbet bli hanterbart!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén