Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

High time to re-invent the corporate reporting framework

Please find below my speech from the Sustainable Business, Reporting and Assurance Conference (SUBREA) in Lund on November 16th 2017

Good afternoon everyone! My name is Dan Brännström and I’m Secretary General at FAR – the Institute for the Accountancy Profession in Sweden.

My starting point will be how global market changes really do challenge today’s corporate reporting. I’m talking about ever-increasing expectations on transparency, sustainability and serving the public interest. In addition, there is the increased importance of non-financial information and integrated reporting – one way or the other.

Furthermore, new technology is expected to lead to major changes in Corporate reporting. Real-time reporting and auditing is no longer unreachable science fiction. Bolagsverket, the Swedish Companies Registration Office, and its Nordic equivalents are presently working on a concept they call Smart Government. This project is aiming at submission of financial and other information directly from the companies’ systems to one appointed authority, one-stop-shop if you like. And this shall take place in real-time.

One question in particular comes to mind – will there still be a need for annual reports when this becomes reality?

All this means that the organization and processes for the standard-setting in both reporting and auditing must be thoroughly re-invented. In addition, initiatives from one standard-setter must be better synchronized with others.

However, preparers are struggling on. We can see that the quality of financial reports and other corporate reporting is improving every year. Sweden is on top, maybe even the best. For those of us involved in arranging awards for the best financial statements and sustainability reporting this is quite obvious. The financial statements are however becoming far too voluminous. For the 2016 annual reports the average number of pages increased by 4 from 94 to 98 pages for companies listed at Nasdaq Stockholm. The thickest annual report was, in fact, all of 248 pages!

Is anyone really able to digest such a thick document? Corporate reporting must be readily available for different stakeholders.

All I’ve said so far points to a need for a totally new framework or standard setting, since today’s concept is clearly inadequate. Such a framework should focus on what is really creating value.

I’m talking about a totally new corporate reporting that includes both financial and non-financial information in an integrated manner. All the time with the focus on value-creation. And I guess that you could pick up a lot from the proposed framework for integrated reporting (IIRC).

More and more frequently I hear requests in the market place for a more standardized reporting on sustainability, this in order to make that reporting comparable between companies and hence a better basis for decisions. And I believe sustainability aspects will continue to become more and more important and decisive for all stakeholders.

Well, I’m not sure what you think, but my view is that we can’t go on with this current standard setting where IASB is the standard setter for IFRS and GRI, and up to a thousand others are sources for guidance on sustainability reporting. To me it’s absolutely clear that U2 is right – “we still haven’t found what we’re looking for”.

Furthermore, we have the IIRC for integrated reporting.

If we want corporate reporting to be relevant and to focus on value creation it’s high time to re-invent the standard setting process. And I’m not talking about an add-on to IFRS. My conclusion is that IFRS and other standard-setting must be replaced by a totally new framework.

In doing this, we must aim at making the reporting sufficiently accessible. In this context a paper from Accountancy Europe, including a “Core & More”-concept could be a basis for further development. The concept comprises a summary of business activities – that’s the Core part. In order to meet market demands, this should be prepared in a rather standardized format. It shouldn’t be too voluminous. Maybe 30-40 pages. Everyone can manage to read that.

In addition to this, there is in-depth information available regarding areas such as sustainability, risk, internal control and detailed financial information – that’s the More part.

Obviously, we should apply new technology to – as far as possible – make reporting accessible in real-time. This means, as mentioned earlier, that the annual report will become less significant.

What about audit or assurance on this new, let’s call it integrated corporate reporting?

There are all kinds of possibilities. Anything that is measurable can be subject to audit or assurance. And everything in this world is in fact measurable. I’ve learnt that from working together with technical researchers at the Swedish Research Institute RISE.

At least, the Core-part is the part that ought to be subject to audit or assurance. In doing this the auditor must apply an overall view. That reminds me of the fact that audit is closely related to the word audition – you can almost hear that – which means listening, observing and then setting a grade.

The auditor of tomorrow must be able to make a statement on this kind of integrated corporate reporting. And that will greatly contribute to a reliable, relevant value-creating reporting. In real-time.

Thank you for listening!

< Föregående

Behövs årsredovisningen?

Nästa >

#MeToo i vår bransch

6 kommentarer

  1. Sven-Arne Nilsson

    Dan, jag uppskattar naturligtvis att du sprider ljuset från Lund på din blogg. Jag lyssnade på dig där och läste igen ditt tal, och mycket i det är tankeväckande. Dock blir jag inte helt övertygad. Integrerad rapportering liksom rapportering i realtid låter i förstone progressivt, och om man ifrågasätter det ena eller andra sällar man sig väl till dem som enligt Per Johansson passivt ser bakåt, när det är dags att aktivt se framåt, men jag dristar mig ändå att göra så.

    Om man med integrerad rapportering inte menar mer än att några olika aspekter på ett företag och företagandet rapporteras tillsammans i ett dokument så är det väl inte så problematiskt. Dokumenten blir i och för sig på många sidor, men få trycks ju numera, och med bra innehållsförteckning, t.o.m. länkar i dessa tider, går det lätt att hitta. (Här kunde XBRL fått vara med på ett hörn?) Värre blir det om man lägger en djupare innebörd i integrerad, låter olika aspekter som är väsensskilda sig integreras? Här vore det väl på sin plats med akademiskt kritiskt tänkande?

    Över till rapportering i realtid, och jag slår upp i Wikipedia (hämtat från NE): ”Realtid är en term som används för att beskriva något som gör en arbetsuppgift i samma tempo (och vanligen med mycket måttlig totalfördröjning) som en inkommande råvara eller informationsflöde.” För att förstå rapportering i realtid är det förstås viktigt vilket det inkommande informationsflödet är. Här ser jag en stor förbistring som en följd av att redovisningsvärlden för årtionden sedan piffade upp bokföringen genom att kalla (även) den för redovisning. Om man håller fast vid att externredovisning handlar om rapportering av periodresultat, och ställning vid periodslutet, och särskilt lägger till att alla företag av större betydelse numera rapporterar så fort som det går, så är realtidsrapportering inget annat än vad vi sedan länge har.

    Jag noterade att du talade om ”a totally new corporate reporting that includes both financial and non-financial information in an integrated manner”. Jag ifrågasätter att egentlig integrering av dessa olikheter är ens möjlig. Beträffande den finansiella informationen erinrar jag mig vad Christopher Napier framhöll för något årtionde sedan, att externredovisningen i sina grunddrag var färdig i slutet av 1800-talet, och det instämmer jag i även idag. Det essentiella som möjligen tillkommit är den dynamiska balansuppfattningen, med början för ungefär 100 år sedan, och som i dessa yttersta tider fortsatt förfinas.

    • Dan

      Hej Sven-Arne!
      Tack för din respons på mitt ”utspel” i Lund. Du har alldeles rätt i att det fortfarande är oklart hur långt man kan driva integreringen. Men jag lever i övertygelsen att vi kommer att finna sätt att göra det efterhand som verksamheter börjar styras och följas upp integrerat (måste väl vara det som kallas ”integrated thinking”!?). Det finns mycket mer att säga om detta, men jag hoppas att du delar min bedömning att vi står inför stora förändringar. IFRS och hållbarhetsredovisningen kan svårligen leva sida vid sida särskilt länge till. Någon form av koppling mellan de två måste göras, inte minst för att investorer ska få bättre och mer relevanta beslutsunderlag. I realtid!?

  2. Sven-Arne Nilsson

    Det finns förvisso mycket mer att säga om detta, och förvisso står vi inför stora förändringar, men — särskilt efter den goda och trevliga middagen på Nationell redovisningskonferens (tack för sponsringen från FAR!) med pianospel av Chopin och norrlandsfranska sånger — mitt spontana svar är: Plus ça change, plus c’est la meme chose! Jag förblir anhängare av den dynamiska balansuppfattningen, man kan säga 2.0 i form av IFRS; och hållbarhetsredovisningen, vilken den konkret än är, bör enklast leva vid sidan av IFRS. Det framgick väl för övrigt bra av finansanalytikerns föredrag i Lund? (Ljuset från överglänser väl ändå ljuset i Uppsala?)

    • Dan

      Sven-Arne, ser fram emot den fortsatta dialogen imorgon – i Uppsala ska man ju inte bara tänka fritt utan också rätt!

      • Sven-Arne Nilsson

        Det ska man göra i Uppsala och förstås särskilt i universitetshuset där vi befann oss och där Thomas Torilds devis är inhuggen. Om Torild fick återuppstå och ta del av nyhetsflödet en enda dag nu skulle han nog dra slutsatsen att hans tankegång 1794 är mer relevant än på hans tid: ”Såsom sannt vett, sann ära, sann lycksalighet icke hafva ett större hinder än af falskt vett, falsk ära, falsk lycksalighet: så har ock den sanna friheten ingen större fiende i verlden än den falska. Af hvilken falska frihet menniskor först förvillas till en galen förtjusning; och sedan, när de finna sig bedragna, till en galen förtviflan, som störtar i träldom. Deraf ses, att det aldra största för allmän sällhet är: frågan om det rätta.” (Rätt, eller alla samhällens eviga lag)

        Frågan är om man på andra dagen av Nationell redovisningskonferens tänkte rätt, och jag uppehåller mig endast vid (rapportering och revision) i realtid. Du var inte ensam om att tala om det, men du var mera försiktig, eller mera precis, än de andra som använde begreppet, då du lade till: i det närmaste i realtid, när året är slut inte vänta i månader. Även om det är lockande att piffa upp en argumentation med begreppet i realtid skulle jag i Torilds efterföljd säga att det rätta är att tala om i realtid endast då det är i realtid, vad det gäller rapportering senast vid periodens slut.

        Förvisso lämnar de noterade företagen delårsrapporter eller bokslutskommunikéer mycket tidigare än förr i tiden, men jag erinrar mig att jag 1981 var på en kurs där Beijerinvest redogjorde för hur de mycket snabbt gjorde bokslut. Jag kom också att tänka på vad jag en gång läste på Carolina Rediviva, i Uppsala, Eugen Schmalenbachs artikel 1912/1913 om månatlig resultatberäkning. Visserligen utvecklade han metoden som en reaktion mot många praktikers falska tänkande i frågan, men i metoden ligger också att beräkna resultat mycket snabbt efter månadens eller årets slut.

        Driver man Schmalenbachs metod till sin yttersta spets, och praktiskt underlättas det förstås av dagens digitalisering, kan man tänka sig rapportering i realtid, innan klockorna ringer på nyårsnatten. Som sagt: Plus ça change, plus c’est la même chose!

        • Dan

          Sven-Arne, det var uppmärksamt! Ja, jag sa ”i det närmaste i realtid”. Ingen vet hur det praktiskt kommer att se ut, men jag föreställer mig att företaget måste godkänna den information som myndigheter vill hämta ur affärssystemen. Innan det har skett har klockorna säkert hunnit tystna – därav mitt ”i det närmaste …”.
          Är för övrigt djupt imponerad av din bildning. Jag vågar inte ens försöka göra sådana historiska kopplingar som du gör.
          Allt gott!

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén