Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Kloka ord på Finforum

För drygt två veckor sedan upptäckte jag varför Sydafrika är bäst i världen på redovisning och revision. Efter dagens Finforum förstår jag att Sverige förtjänar sin andraplats i World Economic Forums rating (sid. 407). Stort engagemang och hög kompetens rakt igenom! Och vilja till förändring, det är viktigt.

Det finns många uppslag till intressanta reflektioner, men jag fastnade särskilt för några kommentarer. I debatten om kapitalförsörjningen och regleringen av finansmarknaden sa Magdalena Andersson att politiker ska inte reglera ”när de är arga”. Hon ogillar också populistisk debatt med ”moraliska övertoner”. När diskussionen kom in på risken för överreglering menade Magdalena Andersson att målet måste vara att regleringen är optimal, inte maximal.

Visst är det kloka ord!

I debatten om utvecklingen för IFRS fick IASB-ledamoten Jan Engström med sig många förenklingstips. Det behövs! Ett återkommande tema var att robusta regler kräver mindre av tilläggsupplysningar. För de elva största noterade bolagen i Sverige omfattade årsredovisningen för 2011 i genomsnitt 152 sidor varav 45,5 utgjordes av noter. Användbart? Därför är det bra att IASB nu utvecklar ett ramverk med robusta redovisningsprinciper och lyfter kvaliteten i det som redan finns.

Integrerad rapportering

Sedan vill jag uppmärksamma utdelningen av FARs pris för bästa hållbarhetsredovisning 2011. Genom priset vill FAR pusha för det ytterst angelägna hållbarhetsarbetet. Samtidigt hoppas jag att vi inom några år får se att hållbarhetsfrågorna helt integreras i företagens affärsverksamhet. Då behövs inget pris för hållbarhetsredovisning, för då är den integrerade rapporteringen säkert på plats i både små och stora företag. Morgondagens marknad vill ju på ett lättillgängligt sätt kunna se hur företaget presterar i finansiella termer men också hur företaget utvecklar sitt sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Därför tror jag på integrerad rapportering.

Föregående

Sent men inte för sent

Nästa

Sitter revisorer på dubbla stolar?

7 kommentarer

  1. Sven-Arne Nilsson

    Sakta, sakta i backarna — är min omedelbara reaktion när jag läser om de kloka orden på Finforum, särskilt denna dag med halka. Där sades säkert kloka ord, men vi får nog få distans till dem. Beträffande rankningen i World Economic Forums senaste rapport trodde jag att vi klarat ut, att sådan rankning är av ungefär samma halt som när kvällstidningarna skriver hur vädret ska bli till den riktiga vintern utifrån vad väderspåmän eller -kvinnor ser eller känner.

    Det må så vara att IASB återupptar sitt arbete med reformering av Conceptual Framework och att de i det ska ta upp disclosure (overload), men steget från det till vad som kan kallas för robusta redovisningsprinciper är stort. Man kan önska robusta regler, men de nuvarande reglerna är allt annat än några oavsiktliga följder av den normgivning som pågått en lång tid. Läs exempelvis Lars Östmans utmärkta artikel ”Om läget” i Balans 6-7/2004, inkl. avslutningen. (Den borde alla läsa om minst en gång om året.) I en komplicerad ekonomi, inte minst den finansiella sfären, och med ett sofistikerat företagande är det svårt med en finansiell rapportering som utgörs av robusta regler. Beträffande just upplysningar så blir det snarare så, att när man ska utveckla en föreställningsram för upplysningar upptäcker man hur otillräckligt det är idag, inte minst om man ser på de upplysningar som många företag faktiskt lämnar.

    Integrerad rapportering har vi hört talas om förr, men jag fortsätter att travestera Cato.

  2. Sven-Arne Nilsson

    ”Metodproblemen blir enorma” skrev Olle Josephson, händelsevis just den 4 december. (SvD Kultur 2012-12-04 s 5). Visserligen inte om World Economic Forum, utan om en undersökning som befäste sluddermyten om danskan.

    Inte bara så att vi liksom Olle Josephson har anledning att fråga hur det har undersökts (här World Economic Forums rating), utan de metodproblem som han tar upp finner jag vara desamma som metodproblemen rörande World Economic Forums rating. (Dock utvecklar han inte den centrala metodfrågan för den.)

    Visst är det kloka ord av Olle Josephson!

    • Dan

      Sven-Arne, det finns säkert metodproblem i WEFs rating, men jag tror faktiskt att listan är rättvisande. Svensk redovisning och revision håller världsklass – låt oss glädjas över det och samtidigt fortsätta det ständiga kvalitetsarbetet.

      • Sven-Arne Nilsson

        Så du tror på fullt allvar att Sydafrika är världsbäst på redovisning och revision och att Sverige förtjänar sin andraplats, nästbäst i hela världen? — Jag ska inte påstå att jag varit mycket runt i världen men tillräckligt mycket för att mena att så är det knappast, Om man så tittar på den metod som WEFs rating bygger på är det ganska klart att man inte kan lägga den till grund för att säga att det förhåller sig så, Sydafrika världbäst och Sverige tvåa.

        • Dan

          Sven-Arne,

          I Sydafrika tror man själva på ratingen – det märkte jag tydligt när jag för några veckor sedan deltog i IFAC Council i Kapstaden. Jag hörde ingen som uttryckte en annan uppfattning.

          Och varför ska vi inte tro oss själva om att ligga på andra plats? Svensk ödmjukhet?

          WEFs lista är ingen exakt vetenskap, men det är den som finns.

  3. Sven-Arne Nilsson

    Ödmjukhet är för mig en dygd, vilket övermod inte är. I den grekiska mytologin är f.ö. hybris den värsta av synder. (Att ”man” i Sydafrika tror på ratingen tillför väl föga. Hur mycket tror man i så fall på den i de stora redovisningsnationerna?)

    Om det nu alls går att tala om vilken nation som är världbäst på redovisning och revision och vilken nation som förtjänar en andraplats så finns det säkert mer och bättre än WEF:s lista. Kanske märks det inte i Sverige men det finns faktiskt forskning om det ena och det andra.

    Låt oss vara konkreta och börja med att tänka på nationer som klustret Tyskland, Österrike och Schweiz, låt oss fortsätta med Nederländerna, och låt oss här sluta med de som ingick i tidigare G 4 + 1: Australien, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien. Med viss kunskap om redovisning och revision, i teori och i praktik, i dessa länder frågar jag om det är rimligt att Sydafrika är världsbäst och Sverige förtjänar en andraplats.

    Huruvida Sverige håller världsklass är en annan sak, och beror förstås helt på vad man menar med världkslass, men att vi skulle ligga före de länder som jag räknar upp …

    • Dan

      Ja Sven-Arne, detta kan du mycket bättre än jag – så vad ska jag säga?

      Jag anar att du i första hand refererar till redovisningsområdet. Det är kanske den svenska revisionen som tar oss upp till en andraplats 🙂

      Men Sverige har en stark position på de här områdena. Vår litenhet till trots har vi en board member i IASB och vi har haft två svenska IFAC-presidenter. Jag tror faktiskt att vi är mycket bättre än den gängse självbilden. Högmod? Jag tror inte det.

      Min prognos är att vi finns på prispallen även nästa år. Och att vår diskussion om ratingen då får nytt bränsle.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén