Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Lägg 17 juni 2016 på minnet

Igår publicerades EUs revisionspaket i The Official Journal. Via den här länken finner du även den svenska översättningen av hela revisionspaketet, dvs. både förordningen och direktivet.

Detta innebär att tidpunkten för ikraftträdandet i EUs alla medlemsstater blir 17 juni 2016 – två år och två veckor efter publiceringen som brukligt är. I teknisk mening börjar förordningen att gälla redan från 17 juni i år, men eftersom förordningen i så hög grad refererar till direktivet sker implementeringen i praktiken 17 juni 2016. Sedan finns det övergångsregler om byrårotation som börjar ticka redan från 17 juni år. Den som på ett enkelt sätt vill veta mer om revisionspaketet kan med fördel ta del av denna FAQ från FEE – branschens europeiska samarbetsorganisation.

Som jag har bloggat om tidigare är det justitierådet Kristina Ståhl som leder den svenska utredningen om hur revisionspaketet på bästa sätt ska kunna implementeras i den svenska miljön. Första mötet i utredningen äger för övrigt rum just 17 juni. Från FARs sida deltar Anna-Clara af Ekenstam och Helene Agélii, ordförande respektive chefsjurist i FAR, som experter i utredningen. Anna-Clara och Helene kommer att backas upp av en referensgrupp och specialister från branschen.

Med tanke på den stora påverkan som revisionspaketet medför för både revisionen och bolagsstyrningen i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag, är det lika bra att lägga datumet 17 juni 2016 på minnet.

Trevlig helg!

Föregående

Dagens chatt om bostadsrätter

Nästa

Dags för ett nytt kapitel i berättelsen om branschen

  1. Lars Ekman

    Mellan dåtid och framtid. Där befinner vi oss. Mycket händer i form av EU´s revisionspaket, diskussioner om framtiden i branschen, anpassning av revision i mindre företag samt hur branschen ska bygga upp sitt förtroende.

    Allt hänger också samman och det är vare sig i dåtid eller framtid som vi ska leva och agera utan här och nu. Deltagandet från branschen i utredningen om EU´s revisionspaket och utvecklingen av revision i mindre företag (The nordic audit approach) måste ju vara fantastiska möjligheter att ta branshen mot framtiden och samtidigt både skapa förtroende och öka vår relevans.

    Förtroendet för vår bransch ser i och för sig rimligen olika ut hos olika intressenter. Jag tror att de flesta av branschens klienter/kunder har förtroende för branshen. Det finns (eller fanns) också revisorer som ansåg att ”det räckte”. Omvärlden utanför vår bransch och våra kunder ”behöver inte och kan aldrig förstå”. I dag och i morgon räcker inte enbart förtroendet från våra klienter (längre) eftersom det inte (enbart) är vår bransch och dess klienter som skapar regelverken för vår verksamhet. Ganska logiskt också eftersom en stor del av syfte med vårt arbete är att skapa förtroende för våra klienter hos andra grupper av intressenter. Något som blir omöjligt om inte dessa grupper har förtroende för oss.

    Istället har bristen på förståelse, hos media och allmänhet, skapat utrymme för artikelserier i SVD och DI som sedan skapar opinion och påverkar lagstiftarna/polikterna. Även om inte kommentatorsfälten till Di´s artiklar motsvarar åsikten hos ”medelsvensson” så ger den en tydlig indikation om vart ”opinionsvinden blåser”.

    Vi kanske aldrig kan få ”opinionen” att helt förstå vad vi gör men med hjälp av mycket större transparens och öppen attityd kan vi ta oss långt. Vi måste vara öppna och lyhörda för kritik men vi måste också som både bransch, individer och företag våga ”stå upp för” branschens verksamhet och försvara den. Möjligen är det tystnadspliktens fel att vi sällan eller aldrig”vågat”? Men att vi historiskt sällan (aldrig) har uttalat oss har nog också bidragit till en uppfattning hos ”allmänheten” om en bransch som omges av en ”kultur” av mystik och tystnad. Men visst borde vi kunna, utan att rubba på tystnadsplikten, öppna oss betydligt mera och ibland även ”försvara oss”? Detta sakligt och rakryggat oavsett om det gäller tidningsartiklar som rör vår rådgivning till revisionskunder eller förändringar i 3:12 regelverken som påverkar både affärsmodeller och belöningssystem i branschen.

    Även när det gäller förtroendeskapandet inom revisionen av ägarledda bolag kan vi inte sitta ”tysta i båten” och vänta ut en ”opinion” och regelförändringar. När det gäller EU´s och regeringens ”mål” att reducera den administrativa bördan för företagen har vi en unik position som länk och ”opinonsbildare” mellan företagen och regelverken. I många fall vet vi säkert bättre än både företagen och lagstiftaren vilka områden som skapar administrativ börda för företagen. Genom att utnyttja den unika möjligheten har vi förutsättningar att skapa ett oerhört stort förtroende hos både marknad och omvärld för vår bransch och samtidigt både öka och säkerställa vår relevans. Jag vet att det ”jobbas på” dessa frågor hos FAR men det kanske krävs opionsbildande från fler håll om vi ska kunna ta tillvara på den möjlighet vi har att länka samman företag och regler. Risken är annars att reglelförändringarna hinner ”före oss” och skapas av politiker utifrån vad polikter och i viss mån företagen ”tror” medför administrativa bördor. Det ökar risken för att ”fel regler” tas bort och ökar också risken att regelförändringarna, felaktigt, (kanske på grund av opinionen) drabbar vår bransch.

    Vad skulle det exempelvis medföra för de ägarledda företagen i minskad administrativ börda med en anpassad ”verksamhetsbaserad” revision (The nordic audit approach)? Om vi dessutom fick ett slopat/förändrat redovisningsjäv där revisorn tekniskt kunde bistå med upprättande av årsredovisningshandlingen utifrån ett färdigt bokslut? För K2 företagen liknar ju ändå årsredovisningen mer och mer en ”deklaration” i och med dess reglebaserade (snarare än principbaserade) utgångspunkt. Tänk om dessutom K2 årsredovisningen lämnades in elektroniskt och samtidigt (via bilagor) utgjorde grund för ”beskattning”? Då kunde företagets redovisning till ”staten” göras vid ett tillfälle och till ”en elektroniskt postlåda” i stället för som nu till både bolagsverk och skatteverk i olika former och vid olika tillfällen. Troligen hade då per dagens datum alla årsredovisningar som avslutades den 31/12 föregående år funnits inne hos ”verken” för offentliggörande och taxering. Ökad kundnytta, ökad intressentnytta och ökade möjligheter för branschen att utnyttja tiden till att ”göra ännu mer kundnytta” för de ägarledda företagen i form av bollplankstjänster och rådgivning. Jag vet att många av dessa ”förenklingar” redan diskuteras men vi behöver hjälpas åt att ”putta på”!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén