På temat ”Den mytomspunna revisorn” kommenterar jag i några inlägg myterna kring revisorsrollen. Jag utgår från direkta citat ur pressen de senaste veckorna. Nu har det blivit dags för den fjärde myten.

Myt 4 om tillsynsarbetet: ”… en del av [Revisorsnämndens] tillsyn är utlagd på branschorganisationen Far …”

Verklighet: Revisorsnämndens (RN) tillsyn har fyra delar: systematisk och uppsökande tillsyn (SUT), disciplinverksamhet, förhandsbesked och löpande kvalitetskontroll. RN bedriver SUT, disciplinverksamhet och förhandsbesked helt i egen regi.

Far införde redan 1997 obligatorisk kvalitetskontroll för sina medlemmar. Några år senare blev det ett statligt åliggande i EU att ansvara för kontrollen. RN valde 2003, efter utvärdering och helt enligt EU-direktivet, att sluta ett avtal om att få utnyttja resultaten av Fars då väl etablerade kvalitetskontroll. Detta har ingen koppling till övrig tillsyn, annat än att tillsynsärenden kan initieras den vägen.

När det gäller kvalitetskontroll avseende revision i börsbolag svarar RN sedan 2009 helt och hållet för denna.

Att RN, som ett led i sin tillsynsverksamhet, vill utnyttja resultaten av Fars ambitiösa kvalitetskontroll är både bra och effektivt. Men tillsyn, det kan bara en tillsynsmyndighet ägna sig åt.