Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Nu krävs ett moratorium för personligt betalningsansvar

Det ena krispaketet avlöser det andra i spåren av Coronautbrottet. Åtgärderna siktar bland annat på att stötta likviditeten i företagen. Men det finns fällor som måste undanröjas.

Som bekant har regeringen presenterat regler som innebär att företag kan få anstånd med tre månaders skatt (moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt på lön). Anståndet lämnas som längst under 12 månader. Reglerna ska gälla från 7 april 2020 men kan tillämpas retroaktivt från januari.

Detta ger ett visst andrum, men det kommer en dag då skatten ska betalas. Om likviditeten då inte räcker till slår det så kallade företrädaransvaret till. Det innebär ett personligt betalningsansvar för företagaren och, i många fall, styrelseledamöterna i bolaget. Konsekvensen blir att många företag i onödan kommer att försättas i konkurs. Ingen vill ju riskera att bli personligt betalningsansvarig.

Fällan som företrädaransvaret utgör måste tas bort. Om regering och riksdag inte vågar fatta det beslutet bör åtminstone ett moratorium införas som medför att företrädaransvaret undanröjs under den tid som virusutbrottet bedöms påverka företagandet.

En annan fälla utgör kravet på kontrollbalansräkning i aktiebolag. Att det sedan årsskiftet finns bolag med endast 25 000 kronor i aktiekapital gör situationen minst sagt akut. Uteblivna intäkter under rådande förhållanden gör att många bolag snabbt hamnar i kontrollbalanssituation. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer även här ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter.

I fallet kontrollbalansräkning krävs också ett moratorium som undanröjer risken för personligt betalningsansvar. Allt annat vore fullständigt orimligt, särskilt som regering och riksdag nyligen öppnat möjligheten att bedriva verksamhet i bolag med ett så litet aktiekapital som 25 000 kronor. Under tiden som moratoriet gäller måste vi arbeta fram hur ett nytt borgenärsskydd ska se ut i små bolag

Föregående

Var är Josef?

Nästa

Revisor stoppar bidragsfusk bättre än staten

2 kommentarer

  1. Johan Ramsk

    Vänd på problematiken. Vad har vunnits med ett sänkt aktiekapital då det snabbare kan resultera i personligt betalningsansvar? Man skulle kunna kalla det oansvarig rättskosmetik för att blidka ett icke existerande problemkollektiv. Kanske skulle man inte ens sänkt det från 100000 kronor!

    Har man haft en livskraftig verksamhet och kunnat generera vinster som ej delats ut så finns det buffertkapital att ta av innan aktiekapitalet är förbrukat. Man sade ju att det skulle vara tjänsteföretag med låga kapitalkrav som skulle gynnas av detta nya aktiekapitalbelopp.

    I annat fall är det ju meningen att man skall gå i konkurs. Ägare och styrelse får göra en avvägning om man vill riskera personlig konkurs. Jag har sett flera bolag som körts med negativt eget kapital under en rad av år, så problematiken är inte ny och uppenbarligen kör ägare hasardspel med sin personliga ekonomi. Kanske är det så att vi måste ta hänsyn till pandemirisker (SARS, MERS etcetera) vart tionde år och företagare samt anställda måste ta hänsyn till detta och anpassa sina personliga besparingar efter detta.

    Det blir en modern form av tioendet. Vart tioende verksamhetsår är dött, spara i ladorna eller gå under.

    • Dan

      Tack Johan för din kommentar!
      Du har rätt i att kravet på aktiekapital inte borde ha sänkts från 100 000 kronor. Det hade varit bättre med en ny företagsform (du kan läsa om ”AB light” i andra inlägg från mig).
      Låter oroande med bolag som kör vidare med negativt eget kapital – det strider mot hela tanken med aktiebolaget som ju ska ge ett visst grundskydd för borgenärer.
      Avslutningsvis tror jag mer och mer på att samla i ladorna – läs gärna mitt inlägg ”Var är Josef?”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén