Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Nyckeln till kvalitet är att förstå verksamheten

Jag träffade nyligen en
 vd som hade frågat sin revisor: Hur tycker du att verksamheten utvecklades under 2013? Revisorn hade svarat genom att kommentera resultatet och andra nyckeltal. Jag anade en besvikelse. I stället för att få procentsatser upprabblade fanns en förväntan om något bortom alla siffror, mer en analys av hur företaget hade klarat olika utmaningar och uppnått sina verksamhetsmål.

Att verkligen förstå kundföretagets verksamhet men också uppdragsgivarens behov avgör kvaliteten, både den tekniska och den kundupplevda. Det gäller naturligtvis för såväl redovisnings- som revisionstjänster. Den angelägna analysen bör dessutom alltid kläs i ord och siffror som ackompanjerar varandra, aldrig bara siffror. Och det måste hänga ihop. Jag glömmer aldrig när en styrelseledamot plötsligt begravde sitt ansikte i handlingarna och förtvivlat ropade: Varifrån kommer alla siffrorna i det här företaget?

I nya utgåvan av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko uppmärksammas kvalitetsfrågan i ett särskilt avsnitt. Till min stora glädje beskrivs redovisningskvalitet som något mer än bara teknisk kvalitet. Om en årsredovisning ska utgöra det beslutsunderlag för intressenterna som den är tänkt att vara bör ju frågorna besvaras innan de ens hinner ställas.

Jag är lite orolig inför tillämpningen av K2-regelverket för redovisning. 
Jag gillar förenkling, men det är inte samma sak som att det alltid ska vara ”mini mini”. Det måste gå att utläsa hur företaget utvecklas. Är förvaltningsberättelsen värd namnet och den samlade bilden verkligen rättvisande? Förenkling får inte leda till att värdet av årsredovisningen minskar. Användarnas behov av information sätter ribban, inte minimikraven i lagstiftning och annan normgivning. Redovisning och revision är och förblir konstarter som kräver kompetens bortom formella krav och checklistor.

Branschen har här en stor uppgift. Jag brukar säga att redovisningskonsulten och revisorn måste sätta sig i en bekväm fåtölj – gärna med fötterna på bordet – och kika på årsredovisningen ur lite olika perspektiv innan hon eller han skriver under sin bokslutsrapport eller revisionsberättelse. För att kvaliteten ska bli riktigt bra bör man stanna upp och fråga sig om årsredovisningen besvarar intressenternas frågor. Vad ska den annars användas till?

Jag tänker även på den artikel som dåvarande FAR-ordföranden Svante Forsberg och jag skrev i Balans nr 10/2009 – ”Stäng av datorn och börja revidera!”. I artikeln tryckte vi på att revisionen måste fokusera på kundens verksamhet, på det som är verkligt viktigt: strategierna, lönsamheten, likviditeten, hyllvärmarna, avtalen, organisationen, människorna – ja också kulturen i företaget. En revision är som mest värdefull och nyttig om den handlar om samma frågor som företagsledningen brottas med.

En av FAR:s systerorganisationer – Den norske Revisorforening – genomförde i höstas en enkät bland mindre företag. På frågan om vad som behövs för att värdet av branschens tjänster ska öka efterlyste företagen fyra saker:

större initiativförmåga, en mer ”framåtlutad” hållning
• mer rådgivning utifrån kunskapen om företagets ekonomi
• större branschkännedom
• bättre kunskap om företagets verksamhet och situation

Utfallet må komma från en norsk undersökning, men jag tror att slutsatserna gäller även för den svenska marknaden. När redovisningskonsulten, revisorn eller rådgivaren är ”framåtlutad” och ivrig att verkligen förstå kundens verksamhet lyfter kundnyttan och kvaliteten i tjänsterna av bara farten.

Egentligen är detta självklart, men som bransch måste vi alltid diskutera hur kvaliteteten kan förbättras.
 Jag tror för egen del att hemligheten ligger i en förskjutning från det tekniska och tyngande dokumentationskrav till ett ökat fokus på kundens verksamhet.
 Detta är också utgångspunkten
 i de diskussioner som nu förs om ett nordiskt projekt kring revision i mindre företag. På
 samma sätt kan ytterligare steg
 tas även i Svensk standard för redovisningstjänster, Reko.

Så det är bara att vi reser oss upp ur fåtöljen. Och lutar oss lite mer framåt än tidigare. Allt för att bättre stötta kunden.

Ledare i Balans # 4/2014 

Föregående

Nu ska hela paketet implementeras

Nästa

EUs revisionspaket klubbat

5 kommentarer

  1. Mitt i prick. Har också sagt samma till vår revisor. Jag tror att revisorer missar massor av merförsäljning. Man sitter på djup kompetens om företaget som man inte nyttjar.

    • Dan

      Tack Christer! Ja, det finns mycket att hjälpa till med. Och då är äkta engagemang och intresse för kundens verksamhet den bästa startpunkten!

  2. Lena Sjöblom

    Bra tankar! Håller helt med dig – Att tänka utanför boxen och bortom siffrorna kräver både kunskap och mod…

  3. Urban Engerstedt

    Också jag instämmer helt i vad som sagts. Jag vill understryka att ”knowing the business” ställer särskilt stora krav på revisorns engagemang, nyfikenhet och närvaro. Ökad kommunikation och tillgänglighet är också nödvändigt. För att förstå sammanhang och helheten måste revisorn dessutom angripa frågorna uppifrån och ned och inte börja med detaljer och arbeta sig uppåt.

    • Dan

      Tack Urban!

      Att ”angripa frågorna uppifrån” är lika viktigt för redovisningskonsulten.

      Tror det är viktigt att kunden och kundens verksamhet verkligen kommer i fokus. Vi siktar ju på den bästa kvaliteten, och det är ju långt större än den egna tekniska kvaliteten. Dessutom vill vi ju ge företagaren det stöd vi faktiskt kan ge.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén