Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Revisorn öppnar svarta lådan

Finforums moderatorer - Peter Malmqvist (EQR) och Patricia Hedelius (SvD).

Finforums moderatorer – Peter Malmqvist (EQR) och Patricia Hedelius (SvD).

Alla ser fram emot att revisorn ska öppna sin svarta låda och bli mer transparent i sin rapportering. Det framkom vid ett seminarium med CFOs, finansanalytiker, kommunikatörer och revisorer under Finforum igår.

Som bekant ingår nya regler för revisorns rapportering i noterade och finansiella företag (företag av allmänt intresse) i EUs revisionspaket. Parallellt har globala standardsättaren IAASB arbetat fram en ny revisionsberättelse. Den lanseras i januari nästa år och ska tillämpas på revisionsberättelser som upprättas efter 15 december 2016. FARs policygrupp för revision har därför fullt upp med att mejsla fram en ny svensk revisionsberättelse för dels företag av allmänt intresse, dels övriga företag.

Den stora nyheten är att revisorn i företag av allmänt intresse ska lyfta fram särskilt betydelsefulla områden, dvs. sådant som påverkar revisorns nattsömn. I EU-förordningen beskrivs det som att revisorn ska ange ”de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter”. Detta inkluderar risker relaterade till bedrägeri. Revisorn ska även presentera sina åtgärder till följd av dessa risker. Av det följer att vi aldrig mer kan tala om ”rena” eller ”orena” revisionsberättelser i dessa företag eftersom de ju kommer att innehålla företagsspecifika kommentarer.

På seminariet diskuterade vi vad den nya revisionsberättelsen faktiskt leder till. Allt talar för att kundföretagets rapportering kommer att påverkas positivt. På något sätt blir ju företagets respektive revisorns rapportering – i högre grad än idag – två kommunicerande kärl. Dessutom ökar revisionens relevans och revisionsberättelsen får ett betydligt högre läsvärde. Detta backas upp av erfarenheter från Storbritannien som har tjuvstartat med ny revisorsrapportering. I diskussionen på Finforum drog vi också slutsatsen att revisionens kvalitet kommer att lyfta. En transparent rapportering utmanar revisionsteamet att verkligen fokusera på rätt saker.

En sak är helt säker. Revisorns professionella omdöme kommer väl till pass, för det är inte alltid så självklart vilka områden som ska tas upp och hur de ska beskrivas. Vi diskuterade några förhållanden som kan göra en revisor bekymrad:
• attestrutinerna för inköp är bristfälliga
• kompetensen dräneras när nyckelpersoner lämnar
• likviditeten är ständigt svag

Så kan det se ut, men hur ska punkterna belysas i den nya revisionsberättelsen?

Föregående

Innovation på 60 minuter

Nästa

Det är en välsignad bransch som bygger sin framtid

2 kommentarer

  1. Peter Malmqvist

    Hej Dan,

    Tack för en, som vanligt välskriven och intressant kommentar av ett område som ständigt verkar beröra – revisorns kommunikation med bolagets intressenter. Jag tvingas ändå ställa mig frågande till om mer kommentarer från revisorn förbättrar de finansiella rapporterna. Det känns som att det du beskriver, ”drar in” revisorn i företaget och sätter denne på samma nivå som CFO och de personer på IR som har ansvaret för årsredovisningen. Ta goodwill, som exempel. I min börsgranskning har jag fått fram att ungefär 15 bolag har ett goodwillvärde, som är tydligt överskattat i balansräkningen. Detta eftersom lönsamheten i dessa koncerner är långsiktigt svag, vilket är en indikation på att även dotterbolagen går dåligt. Trots detta kvartstår goodwillvärdet oförändrat. Om inte bolaget anser att posten är övervärderad och skriver ned den, vilken extra rapportering skulle revisorn kunna bidra med, som gör att jag får ett bättre beslutsunderlag? Revisorn kan ju knappast börja förmedla prognoser över framtida kassaflöden och annat som i grunden behövs för att kunna utvärdera nedskrivningsbehovet.

    Nej, om jag fick önska något, vore det obligatoriska kvartalsrapporter i alla noterade bolag, som därtill innehåller ett obligatoriskt kvartalsuttalande från revisorn, liknande det som finns i halvårsrapporten i ungefär 60 procent av bolagen. Händelserna i bland annat Panaxia och Eniro, visar att snabb rapportering, som även granskats av revisorn på väsentliga områden, är det enda som kan hjälpa till att få fram relevant information. Jag tar hellre några klargörande rader, fyra gånger om året från en nitisk revisor som har kontinuerlig kontakt med bolaget, än en uppsats i årsredovisningen där varje ord med säkerhet har vägts på guldvåg, just för att egentligen inte ge mig något nytt.

    • Dan

      Peter, tack för din kommentar!
      Det måste väl ändå vara bra att revisorns ”gråskala” kommer fram i revisionsberättelsen – att allt inte bara är svart eller vitt. Men visst, kontinuerlig rapportering från revisorn vore det allra bästa.
      Vad säger alla revisorer om detta?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén