Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Svenska modellen måste värnas

Jag är fast övertygad om att den svenska modellen för bolagsstyrning är en viktig framgångsfaktor för vårt näringsliv. När ny EU-reglering nu hotar utrymmet för ansvarsfullt ägande och självreglering måste vi därför reagera. EUs revisionspaket är exempel på en sådan reglering.

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag skriver idag på DI Debatt under rubriken ”Regeringen måste skydda de svenska börsbolagen”. För att lindra effekterna av EUs fyrkantiga reglering menar vi att regeringen måste:

  • använda de möjligheter som alla ”member states options” innebär för att minska negativa konsekvenser i form av ökade kostnader
  • ta tillvara potentialen i självregleringen, exempelvis genom komplettering av Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska självregleringen är en konkurrensfördel som inte får underskattas, och detaljregler kan aldrig skapa samma förtroende som god etik, öppenhet och ansvarstagande
  • undvika att överregleringen drabbar mindre företag. Därför bör lagstiftaren överväga att efter norsk förebild införa två aktiebolagslagar, en för större företag och en för mindre. Det skulle även underlätta löpande anpassning och förenkling av regelverken

Genom att värna den svenska modellen och självregleringen kan regeringen nu visa att den står upp för näringslivet.

< Föregående

Elefanten i rummet

Nästa >

De nya revisorerna

1 kommentar

  1. Gunilla Eklöv Alander

    Hej Dan!

    Här några iakttagelser som nog inte lyfts i den svenska diskussionen ännu avseende EUs revisionspaket:

    Kravet att revisorn ska lämna en bedömning i revisionsberättelsen av i vilken utsträckning revisionen kunde upptäcka oregelbundenheter inklusive bedrägeri ökar drastiskt revisorns eller vald revisionsbyrås ansvar.

    Rotationsreglerna att rotera ur uppdraget efter 7 år avser ”key audit partners” (dvs samma skrivning som i IFACs kod), och kommer innebära att dessa IFAC-regler nu införs i Sverige genom ändringarna i direktivet. Branschen har hittills tolkat ”key audit partners” som endast omfattande huvudansvarig revisor, men nu kommer alltså fler partners att behöva rotera ur uppdraget efter sju år. Särskilt tydligt blir det i uppdrag där två partners skriver på men endast en av dessa i revisionsberättelsen definieras som huvudansvarig. Key audit partners diskuteras vidare under punkt 4 sid 66-67 och definieras som ”the most senior personell involved in the statutory audit”. I ett litet land som vårt kan det bli synnerligen besvärligt för Big4/7 att ordna med den interna översyn över bemanningen på uppdrag som här kommer behövas.

    Kravet på att ett år ska vara ”rent” från non-audit services innan en revisor/revisionsbyrå kan lämna offerter kommer sannolikt medföra att de Big4/7 som kan lämna offert minskar, eftersom ett flertal börsbolag redan idag köper non-audit services från de byråer som inte är dess valda revisorer (se tex TeliaSonera). Även här blir det besvärliga marknadseffekter av den föreslagna regleringen.

    Kraven på revisionsutskottets översyn över hur själva revisionsuppdraget utförts verkar handla om en efterhandskontroll utifrån den rapportering från revisorn/byrån som ska ske till revisionsutskottet (men innan revisionsberättelsen avges). I den rapporten ska revisorn/byrån beskriva sin genomförda revisionsansats (planning/scoping). Om detta stämmer är det mycket bra och kanske kan detta råda bot på den inblandning som nu sker av revisionsutskottet i ett flertal större börsbolag i revisorns planning/scoping innan revisionen sätter igång. Denna praxis i flera av de största bolagen strider mot ABLs intention att revisorn på inga villkor ska underordnas revisionsutskottet (eller styrelsen för den delen). Detta, att revisorn har mandat att själv utforma sin revisionsansats, utan revisionsutskottets inblandning i planeringsprocessen, ser jag som en av de absolut viktigaste delarna för att värna revisorns oberoende, men det diskuteras konstigt nog inte alls i detta material som JURI just accepterat. Det är som sagt mycket bra att revisionsutskottets inblandning avser en utvärdering i efterhand.

    Det specificerade kravet på att revisionsutskottets ledamöter ska ha redovisnings och revisionskompetens är en utveckling och kommer sannolikt medföra en utvidgning av revisorers alternativa karriärmöjligheter i större utsträckning än vad som idag är fallet.

    //Gunilla

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén