Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: 3:12 Sida 1 av 8

3:12 vid vägs ände

Det är närmast omöjligt att kunna förstå och tillämpa 3:12-reglerna enbart med ledning av lagtexten. Så skriver FAR i sitt senaste remissvar om 3:12.

Och det är naturligtvis inte acceptabelt med ett regelverk där lagstiftaren ser sig nödgad att ingripa i stort sett varje gång det kommer ett avgörande som Skatteverket invänder mot. De återkommande förändringarna av lagstiftningen försämrar dessutom förutsättningarna för den alltid så avgörande förutsebarheten.

Det är uppenbart att 3:12-systemet har kommit till vägs ände. FAR skriver också i sitt remissvar att det finns anledning att överväga ett helt nytt system för att hantera skillnaderna mellan kapital- och förvärvsinkomster. Detta bör lämpligen utredas tillsammans med en bredare översyn av inkomstskattelagstiftningen. En sådan översyn bör inledas snarast.

Vad säger du om 3:12?

Vad tycker du om nya 3:12?

Så kom det återigen förslag till nya 3:12-regler – den här gången genom betänkandet Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75). Av regeringens pressmeddelande framkommer huvudpunkterna i förslaget:

• Förtagets löneunderlag ska liksom i dag få användas vid beräkningen av kapitalinkomstbeskattad utdelning. Den nuvarande nivån på 50 procent ersätts dock av tre nivåer – 10, 25 och 50 procent – samtidigt som delägarna måste ta ut högre lön än i dag för att få utnyttja reglerna.
• Löneunderlaget fördelas mellan delägarna och beräkningen gynnar därför inte företag med många delägare. Det nuvarande kravet på att en delägare måste äga minst fyra procent av kapitalet i företaget för att få tillämpa reglerna kan därmed tas bort.
• Förenklingsregeln innebär i dag att en utdelning upp till 2,75 inkomstbasbelopp (ca 160 000 kr) kan beskattas som kapitalinkomst. Denna nivå sänks till 1,75 inkomstbasbelopp (ca 100 000 kr).
• Skatteuttaget på aktiva delägares kapitalinkomster i fåmansföretag höjs från 20 till 25 procent och blir detsamma för ägare i alla onoterade bolag.
• En särskild undantagsregel införs som medför att beskattningen inte påverkas av om en försäljning av ett fåmansföretag sker till någon inom familjen eller till någon utomstående.

Reglerna ska enligt förslaget börja gälla 1 januari 2018.

Förslaget hann knappt publiceras innan det sågades från många håll. För egen del ser jag positivt på att kravet på ägarandel om fyra procent slopas. Den tröskeln hämmar växt och samgåenden samtidigt som konkurrensen snedvrids.

Annars innebär förslaget mest försämringar för delägarna i fåmansföretag. Det är oroande då de mindre företagen är avgörande för tillväxt och sysselsättning – fyra av fem jobb skapas ju här. En viktig fråga är därför hur företagandet påverkas på sikt.

Jag kan heller inte låta bli att fundera över hur förslaget påverkar möjligheten att hjälpa unga till det första jobbet. Vi behöver dessutom ökad sysselsättning för att klara integrationen av nyanlända på ett bra sätt.

Utredningen skriver i sin konsekvensanalys att förslaget beräknas medföra ökade skatteintäkter med 4,8 miljarder kronor. Eftersom analysen inte beaktar alla dynamiska effekter reser jag ett mycket stort frågetecken bakom det beloppet. I själva verket påverkas kanske statsfinanserna negativt.

Vad tycker du om det nya 3:12-förslaget?

SVT fel ute om nya 3:12

SVT uppmärksammar i ett inslag hur advokat- och revisionsbyråer tillämpar de förändrade 3:12-reglerna. Att ägandet av verksamheterna i allt högre utsträckning sker indirekt beskrivs som tveksamma upplägg och kringgående av regler. För mig är det istället en väntad och naturlig utveckling som för övrigt kommenterades i tidningen Balans redan för ett år sedan. Vi måste också komma ihåg att indirekt ägande har förekommit i alla tider och är en av de ägarformer som revisorslagen anvisar. Så här är SVT fel ute.

Effekterna av de nya 3:12-reglerna har ännu inte slagit igenom fullt ut eftersom många företag, även i revisions- och rådgivningsbranschen, har sparade s.k. lättnadsutrymmen. Men nu börjar problemen ändå synas på allvar och företag måste därför börja agera på olika sätt för att inte förlora i konkurrenskraft. För helt klart är att de nya 3:12-reglerna snedvrider konkurrensen eftersom samma jobb i samma bransch beskattas olika. Det är kravet på ägarandel om minst 4 procent som skapar problemet. Reglerna försvårar samgåenden och hämmar angelägen dynamik och utveckling inom främst tjänstesektorn. I branschen har vi också sett ett ointresse att sälja sin verksamhet till en större byrå. Det hade därför varit betydligt mer spännande och givande om SVT istället hade granskat hur de nya 3:12-reglerna påverkar jobb och tillväxt inom tjänstesektorn.

Vi får inte underskatta samhällsnyttan i att stora tjänsteföretag kan finnas över hela landet och erbjuda sin kompetens till det lokala näringslivet och stötta universitet och högskolor med exv. medverkan i utbildningen. Branschen rekryterar dessutom årligen ca 2 000 medarbetare, varav två tredjedelar är nyutexaminerade. Branschen bedriver vidare omfattande utbildning genom att ta vid där universitet och högskolor slutar. Genom att medarbetare efter något år ofta går vidare till annan anställning bidrar branschen därigenom starkt till kompetensförsörjningen inom näringsliv och samhälle över hela vårt avlånga land.

Hursomhelst, nuvarande 3:12-regler är genom kravet på en ägarandel om minst 4 procent skadliga eftersom de långsiktigt hämmar företagande, tillväxt och sysselsättning. Vi behöver tvärtom regler som uppmuntrar fler att starta och utveckla morgondagens tjänsteföretag. Därför är det ytterst angeläget att man i samband med den nya 3:12-översynen tar bort tröskeln om 4 procent!

Sida 1 av 8

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén