Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: AB Light

Bättre att höja aktiekapitalet

Som bekant sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet för aktiebolag vid årsskiftet från 50 000 kronor till 25 000. Syftet är att aktiebolaget ska vara ännu mer tillgängligt för den som vill starta exempelvis ett tjänsteföretag.

Det låter lovvärt men är i själva verket en ogenomtänkt och floskeldriven förändring sprungen ur januariavtalet.

Tyvärr används mindre aktiebolag som verktyg i brottslig verksamhet. Till det har de nu 10 år gamla reformerna om sänkt aktiekapital till 50 000 kronor och slopad revisionsplikt bidragit. Vad händer när aktiekapitalet nu blir ännu lägre?

För många bolag kommer det låga aktiekapitalet medföra krav på att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid starten av verksamheten. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Som Svenskt Näringsliv påtalar i sitt remissvar riskerar den som driver ett aktiebolag därför att förlora mycket mer än enbart kapitalinsatsen. Det är svårt att tänka sig ett tråkigare välkomnande in i företagandet. I sammanhanget vill jag heller inte tänka på alla processkostnader för näringsliv och samhälle.

Redan när kravet på aktiekapital sänktes till 50 000 kronor borde reglerna för borgenärsskydd ha stöpts om. Att tillämpa reglerna om kontrollbalansräkning kostar nämligen tid och pengar när bolaget har ont om just tid och pengar. Det vore mer konstruktivt att koppla borgenärsskyddet till likviditeten. Det brittiska konceptet ”wrongful trading” är väl värt att studera.

Allra värst är att den aktuella sänkningen till 25 000 kronor sänder fel signaler. Det måste finnas ett kapital som gör att en verksamhet överlever minsta vindpust. För effektiviteten i näringslivet vore det dessutom bra om vi återställde statusen på aktiebolaget som en förtroendebärande företagsform. Det förutsätter ett aktiekapital på minst 100 000 kronor och revision. För mindre och okomplicerade verksamheter behövs istället en ny företagsform – AB light – med anpassade regler för kapitalkrav, redovisning och borgenärsskydd.

Kommentera

Revisionsplikten – pendeln har svängt

Idag publicerade regeringen sin respons med anledning av Riksrevisionens larmrapport om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten.

Regeringen vill inte återinföra revisionsplikten och kommer heller inte att vidta några åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande förra året (om att regeringen borde överväga höjda gränsvärden). Istället ska regeringen utreda hur användandet av företag som brottsverktyg kan bekämpas, sannolikt med sikte på vassare insatser från myndigheternas sida – och det behövs.

Möjligheten att införa ett bra alternativ till aktiebolaget, ett AB light som är anpassat för mindre verksamheter, borde enligt min mening läggas till den politiska agendan. Först då tror jag det är möjligt att återinföra kravet på revision i alla aktiebolag, som ju genom sin konstitution (begränsat betalningsansvar för aktieägarna, prövning av ansvarsfrihet m.m.) borde ha revision för att allt ska hänga ihop.

Att regeringen inte vill höja gränsvärdena harmonierar för övrigt med en förändrad pendelrörelse internationellt. I länder som Danmark och Italien diskuteras sänkta gränsvärden, och i Finland ser det ut som att man efter nya överväganden stannar på nuvarande låga gränsvärden. Riksrevisionens rapport påverkar förstås debatten även utanför Sveriges gränser.

Kommentera

AB light

Det finns några frågor som har följt mig under åren på FAR. Revisionsplikten är en av dem, och igår hölls ett seminarium i riksdagen på temat ”Revisionsplikten – är en höjning eller sänkning av gränsen bäst för landets företagsamhet?”. Nu blev det inte så mycket dialog om just den frågeställningen utan en oväntat konstruktiv dialog med utgångspunkt i Riksrevisionens larmrapport om konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten.

Jag framförde åsikten att det ska vara revision i vårt gamla fina aktiebolag, som ju är designat för att inrymma revisorn som ett av bolagsorganen. Bara sådana saker som begränsat betalningsansvar för aktieägarna och prövning av ansvarsfrihet talar för detta. Revisionens samhällsnytta måste också tas tillvara – en företagsform som åtnjuter särskilt högt förtroende har stor betydelse för effektivitet och tillväxt i näringsliv och samhälle. Ytterligare ett argument är konkurrensneutraliteten, det måste vara ”fair play” och ekonomisk brottslighet får det inte ens vara tal om.

Men, i mindre och okomplicerade verksamheter behövs inte alltid revision. Framför allt är alla regler i aktiebolagslagen inte relevanta. Därför bör det tas fram en alternativ företagsform – AB light med lågt aktiekapital (en krona), annorlunda borgenärsskydd (fokus på likviditeten, inte kapitalet) och konkurrenskraftiga skatteregler. Samtidigt kan enskild firma utmönstras.

Det är inte så lätt att ersätta en plikt med en annan, men jag nämnde ändå att nyföretagaren i AB light måste anlita en auktoriserad redovisningskonsult under de två första åren. I en komplex regelvärld kan redovisningskonsulten vara en oumbärlig PT, och om verksamheten ska utvecklas positivt måste det vara ordning och reda i ekonomin. Redan från början.

Vad tycker du?

2 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén