Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Advokatsamfundet (Sida 1 av 2)

Därför JO-anmäler vi Skatteverket

Advokatsamfundet och FAR har gemensamt anmält Skatteverket till Justitieombudsmannen (JO).

Anmälan gäller dels Skatteverkets publicering av vissa advokat- och revisionsbyråers organisationsform som ”skatteupplägg” på Skatteverkets webbplats, dels de uttalanden som Skatteverket har gjort i en skrivelse med anledning av Advokatsamfundets och FARs begäran om att ta bort publiceringen.

Advokatsamfundets och FARs uppfattning är att Skatteverket har åsidosatt sin objektivitetsplikt och överlåter nu till JO att bedöma verkets agerande. Här kan du läsa själva JO-anmälan.

Jag menar att det är djupt olyckligt att Skatteverket driver egen politik istället för att på ett förutsebart sätt tillämpa praxis, som i det här fallet till och med har bekräftats genom domstolsbeslut. Och en vedertagen organisationsform, som används av tusentals advokater och revisorer över hela världen, kan inte vara ett ”skatteupplägg”, särskilt som exakt samma organisationsform skulle ha använts även om det inte hade funnits några skatter.

Kommentera

Brister och fel i 3:12-förslaget

Nuvarande 3:12-regler är väl generösa och behöver ändras, men riksdagen måste naturligtvis kunna fatta sitt beslut utifrån ett korrekt beslutsunderlag.

I en skrivelse till skatteutskottet visar Svenskt Näringsliv nu på rena felaktigheter i det beslutsunderlag som regeringen har lagt fram för riksdagen. Bland annat är uppgifterna om antalet företag som berörs av 4%-tröskeln felaktiga. Så får det inte vara. Vidare framkommer, precis som FAR noterade i arbetet med sitt alternativa förslag, att merparten av de träffade delägarna återfinns i relativt små företag och alltså inte i de större tjänsteföretagen som varit regeringens måltavla. Dessutom påverkas fler branscher än de som regeringen har pekat ut. Mer än hälften av de anställda i drabbade företag finns i branscher som tillverkning, parti- och detaljhandel, byggverksamhet, transport, hälso- och sjukvård samt utbildning. Svenskt Näringsliv pekar också på att 4%-tröskeln medför att företag får försämrad konkurrenskraft, minskade expansionsmöjligheter och sämre förutsättningar att kunna rekrytera. Detta kan i sin tur framtvinga strukturförändringar som skulle vara till men för företagande, investeringar och sysselsättning i Sverige. Svenskt Näringsliv drar slutsatsen att bristerna är så stora att underlaget inte kan läggas till grund för lagstiftning, dvs. samma slutsats som lagrådet drog.

Redan när regeringens första förslag till nya 3:12-regler kom ställde sig många frågande till uppgifter och antaganden i finansdepartementets PM. Ett exempel är påståendet att 3:12-reglerna kommit att utnyttjas alltmer frekvent för att belöna duktiga medarbetare. I remissvaren från Sveriges Advokatsamfund och FAR kunde det motsatta utläsas, nämligen att andelen delägare bland advokat- och revisionsbyråer hade minskat.

När förslaget om krav på ägarandel om minst 4 % har kommit på tal har regeringen, genom finansminister Anders Borg, uttalat att det inte ligger något samhällsintresse i större tjänsteföretag. Det påståendet ifrågasätter jag starkt, och regeringens hållning går också tvärsemot vårens ESO-rapport som visade på betydelsen av att det finns en mångfald av företag för att uppnå hög sysselsättning på det lokala planet. Värt att notera är att de större revisionsbyråerna i Sverige även finns utanför storstäderna. Om vi tar exemplet PwC har firman globalt 776 kontor i 157 länder. Av de 776 kontoren finns 130 eller 17% i Sverige! Den svenska branschen är dessutom den största rekryteraren av nyutexaminerade ekonomer och anställer årligen två-tre tusen medarbetare, ofta tack vare närvaron till lokala högskolor och universitet. Sedan får vi inte glömma betydelsen av att svenska tjänsteföretag kan konkurrera med internationella aktörer. För det krävs tillgång till specialistkompetens, något som i sin tur ofta förutsätter viss storlek på företaget. Visst finns det här ett stort samhällsintresse.

Det minsta man kan begära är att skatteutskottet nu säkerställer att riksdagen får ett fullgott beslutsunderlag utan uppenbara brister och fel. Det förutsätter att:

  • alla felaktiga uppgifter och antaganden korrigeras
  • påverkan på växande företag och konkurrens klarläggs
  • samhällsintresset av större tjänsteföretag analyseras

Kommentera

3:12 och tillväxten

Idag har FAR lämnat sitt remissvar avseende regeringens förslag till nya 3:12-regler. FAR har även skrivit ett öppet brev till näringsminister Annie Lööf.

I likhet med FAR är det flera remissinstanser som kritiserar förslaget för att det hämmar tillväxten, främst inom den för svensk ekonomi så viktiga tjänstesektorn. Här kan du läsa svaren från Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv och Företagarna.

FAR trycker särskilt på att kravet på viss ägarandel – för att kunna använda sig av den s.k. löneunderlagsregeln – riskerar att hämma både konkurrens och tillväxt. Som förslaget är utformat skulle personer som inte uppnår den stipulerade ägarandelen om 5 % dessutom helt sakna incitament att investera i ett företag. Det sätter i praktiken ett tak på 20 delägare. Regeringens förslag får därför mycket långtgående effekter på struktur, utveckling av verksamheter och konkurrensförhållanden inom tjänstesektorn. Och många nya arbetstillfällen skulle utebli om förslaget blev verklighet.

Att så dramatiskt ändra förutsättningarna för i första hand den svenska tjänstesektorn är inte rimligt. Särskilt besvärande är alltså tröskeln om 20 delägare som riskerar att bli utgångspunkt för företagsstrukturer. Större företag skulle i grunden omstruktureras och delas upp utifrån de nya reglerna, och mindre verksamheter riskera att stanna vid nivån 20 delägare eller strax därunder. Därigenom uppkommer risk för att önskvärda samgåenden, som syftar till att tillvarata synergier och skapa resurser för att ta upp konkurrensen med större aktörer, aldrig blir genomförda.

FAR föreslår i sitt svar – istället för krav på viss ägarandel – att det s.k. lönebaserade utrymmet får uppgå till högst en viss multipel av den egna kontanta ersättningen, dvs. en relation mellan uttagen lön och utdelning. På så sätt kan reglerna ändras utan att det uppkommer tillväxthämmande tröskeleffekter.

Jag hoppas att regeringen nu tar till sig alla konstruktiva synpunkter och sedan kommer tillbaka med ett förslag som inte hämmar tillväxten.

Kommentera

Sida 1 av 2

Powered by lovecraft Anders Norén