Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Aktiespararna (Sida 1 av 2)

Fritt fram för en HQ-kommission

Högsta domstolen har nu satt punkt för turerna kring HQ. Men vad lärde vi oss av ”skandalen”?

Att det rättsliga efterspelet blev kliniskt rent från fällande domar bekräftar enligt min mening att Finansinspektionen (FI) inte hade grund för att stänga HQ Bank. Mycket talar för att det passade FI:s nya generaldirektör Martin Andersson och den tillträdande finansmarknadsministern Peter Norman att nyttja HQ Bank för att statuera ett exempel. Banken var ett lämpligt offer, varken för liten eller för stor, och några kännbara reaktioner på marknaden skulle det inte bli tal om.

Mot denna bakgrund upprepar jag envist kravet på en HQ-kommission, och nu utgör de rättsliga processerna inte längre ett hinder. Förutom att granska FI:s HQ-beslut bör kommissionen belysa hur rättssäkerheten påverkas av att FI sitter på många stolar – som normgivare, åklagare och domare, allt på samma gång. Kommissionen bör även uppmärksamma ansvarsfrågor, bland annat med utgångspunkt i domstolens obegripliga skrivningar i civilmålet. Det saknas för närvarande en röd tråd vid prövning av skadeståndsansvar och det är allt annat än bra för rättssäkerheten. Förutsättningarna för att redovisa finansiella instrument till verkligt värde är en annan given frågeställning.

För ett år sedan anslöt Aktiespararna till mitt krav på en HQ-kommission. Det är utmärkt, för vi har inte råd att slösa bort en så omdebatterad ”skandal”. Vi måste kunna dra lärdomar av HQ-fallet, vi är skyldiga oss själva en HQ-kommission.

5 kommentarer

Pris för bästa revisionsberättelse?

Jag kan förstå om en och annan som läser rubriken undrar om jag skojar. För fram tills nu har ju revisionsberättelserna – i vart fall i noterande bolag – sällan innehållit någon avvikande eller spännande information. Men snart blir det annorlunda. För implementeringen av IAASBs nya revisionsberättelse respektive reglerna i EUs revisionspaket innebär ju att revisorn ska öppna svarta lådan och berätta mycket mer än idag. I klartext handlar det om att revisorn ska ange ”särskilt betydelsefulla områden” (IAASB) och de ”viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter” (EU), dvs. sådant som revisorn oroat sig för och därför ägnat särskild uppmärksamhet.

Detta kommer alltså att gälla alla revisionsberättelser för företag av allmänt intresse (noterade och finansiella företag). Om räkenskapsåret överensstämmer med kalenderår blir 2016 första räkenskapsåret. Det innebär i sin tur att den nya revisionsberättelsen kommer att läggas fram inför stämmorna våren 2017. Beroende på vad regering och riksdag beslutar kan det bli så att revisionsberättelser som avges redan från och med 17 juni 2016 kan komma att omfattas av de nya reglerna.

I länder som Nederländerna och Storbritannien har man redan tjuvstartat. Och där har marknaden välkomnat den transparenta rapporteringen från revisorn. I Storbritannien har man till och med inrättat ett pris för bästa revisionsberättelse. I en av klasserna vann KPMG med den kanske mest uppmärksammade revisionsberättelsen, nämligen den för Rolls-Royce avseende 2013 (se sidorna 130-135). Revisionsberättelsen för 2014 innehåller till och med diagram (se sidorna 154-159).

Om en liten stund ska kollegan Lennart Iredahl och jag gå till Aktiespararna och presentera den nya revisionsberättelsen för organisationens bolagsstämmobevakare. Jag hoppas och tror att de kommer att uppskatta den. Och kanske kan ett pris för bästa revisionsberättelse även här i Sverige bidra till att revisorerna utvecklar rapporteringen. Vilken möjlighet att öka revisionens relevans!

3 kommentarer

Prosolvia driver översyn av ansvar

Härom dagen diskuterade advokaten Carl Svernlöv, Baker & McKenzie, och jag Prosolvia-domen med Aktiespararnas bolagsbevakare.

Carl konstaterade i sin pedagogiska genomgång att hovrättens åberopande av den s.k. Landskrona-domen blev avgörande för utgången. Eller för att citera Carl: Det var då katten kom ur påsen!

Bolagsbevakarna hade många kritiska kommentarer till Prosolvia-domen, allt från den orimliga dröjsmålsräntan till det för högt beräknade skadebeloppet som inte alls beaktade styrelsens ansvar. Men som sagt, det var tillämpningen av underlåtenhet och bevislättnad i Landskrona-domen som banade väg för hovrättens beslut.

Mörkt och otäckt när Prosolviadomen diskuteras.

Mörkt och otäckt när Prosolviadomen diskuteras.

Det var vidare symptomatiskt att lamporna i rummet slocknade när vi kom in på möjliga konsekvenser av Prosolvia- och Landskrona-domarna. För det finns – trots kritiken från många håll – en stor risk att kärande i andra mål kommer att åberopa nämnda domar.

Jag uttalade här förhoppningen att ”nästa case” kan styra svensk skadeståndspraxis åt rätt håll. Men detta är alldeles för allvarliga saker för att vi ska förlita oss på fromma förhoppningar. Regeringen måste därför se över ansvarsreglerna. Vid en sådan översyn behöver räntelagens regler för dröjsmålsränta vid långa processer samtidigt anpassas till en rimligare nivå.

Ofta blir det så tyst när ansvar kommer på tal. Men jag hoppas ändå på en konstruktiv debatt om de viktiga ansvarsfrågorna!

Kommentera

Sida 1 av 2

Powered by lovecraft Anders Norén