Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Annie Lööf Sida 1 av 4

Kastvindar slänger 3:12 hit och dit

Det har inte gått två år sedan Annie Lööf och Anders Borg initierade förändringar i beskattningen av delägare i s.k. fåmansföretag (3:12-reglerna). Nu är det dags igen. I fredags aviserade regeringen en omfattande översyn, som om 2013 års reformering aldrig ägde rum.

Förutom att åtgärda upplevda missförhållanden genom att införa krav på ägande om fyra procent gjorde lagstiftaren 2013 en hyggligt bred översyn och ändrade reglerna i ett antal avseenden – i flertalet fall positiva. Jag fick intrycket att Lööf och Borg kryddade anrättningen så att främst större revisions- och advokatbyråer skulle få det ”de förtjänade” medan övriga fick förbättringar. Sammantaget togs reformeringen emot huvudsakligen positivt.

Budskapet i det nytillkomna utredningsdirektivet bådar däremot inte gott. I utredningens ursprungsuppdrag ingick att titta på vissa problemområden inom 3:12 kopplade till generationsskiften i de så viktiga familjeföretagen, men nu är det uttalade syftet att ytterligare begränsa möjligheten till omvandling av inkomst av tjänst till inkomst av kapital som ju beskattas lägre. Detta ska ske genom att komponenterna i de redan komplexa 3:12-reglerna skruvas åt, något som säkert gör reglerna ännu krångligare och som hotar den angelägna förutsebarheten. Det står helt klart att detta kommer att slå mot de viktiga jobbskaparna – landets företagare.

Låt oss nu stanna upp ett ögonblick och ställa oss några frågor:

  • Varför var det ingen som initierade nu aktuella förändringar i samband med översynen 2013?
  • Var kommer kastvindarna ifrån?
  • Var finns det genuina engagemanget för små och medelstora företag?

Revisionsplikten i valrörelsen

Centerpartiet lanserar nu ett konkret nästa steg i avregleringen av revisionsplikten för aktiebolag. Förslaget innebär att företag med färre än 50 anställda ska undantas från plikten. Syftet är att företagen ska få resurser att skapa jobb istället för att betala för revisionen. Här kan du höra inslaget på ekot där näringsminister Annie Lööf och jag kommenterar utspelet.

Jag är i grunden positiv till att revisionen, precis som alla andra tjänster, är efterfrågestyrd. Revision ska utföras där den är önskad och gör skillnad, men revisionen är samtidigt speciell eftersom den sänker transaktionskostnaden i näringslivet (kostnaden för att göra affärer och låna pengar) och skapar trygghet för intressenter som kunder, leverantörer, konkurrenter, kreditgivare, anställda m.fl – ja till och med staten. Revisionen har tveklöst stor betydelse för både näringsliv och samhälle. Därför är det angeläget med en bra process när den frivilliga revisionen utvidgas till att omfatta fler företag.

Först och främst måste det första steget för slopad revisionsplikt från 1 november 2010 utvärderas ordentligt. Det handlar om hur kvaliteten på årsredovisningar har påverkats, för det är inte alla företag som anlitar en auktoriserad redovisningskonsult eller revisor vid upprättande av årsredovisningen. Och vi får inte glömma att årsredovisningen är ett viktigt beslutsunderlag för många intressenter. Det handlar också om att bedöma den ökade risken för oegentligheter och att aktiebolag används i rent brottslig verksamhet. Sedan menar jag att det krävs en djup analys av hur statens skatteintäkter har påverkats.

Att förändra revisionsplikten förutsätter alltså en ansvarsfull process, för det går inte att backa bandet!

Avslutningsvis kan jag inte låta bli att tänka tanken att det är politiskt enkelt att förändra revisionsplikten men politiskt svårt att ge sig på de områden där man kan uppnå verklig förenkling och betydligt större besparing. Det räcker med att nämna exemplet moms!

Vad tycker du?

Gott slut på ett händelserikt 2013!

Säga vad man vill, men 2013 blev ett händelserikt år för revisions- och rådgivningsbranschen. Här följer några axplock.

Branschen hamnade i fokus när regeringen bestämde sig för att ändra de s.k. 3:12-reglerna. Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf pekade redan i sitt första utspel i mitten av april på hur de generösa reglerna tillämpades av ”vissa revisorer”. Under sommarmånaderna följde sedan ett intensivt påverkansarbete där vi på FAR knöt många värdefulla kontakter med såväl politiker som entreprenörer. Höstens riksdagsbeslut innebar, jämfört med regeringens ursprungsförslag, ett antal justeringar med påtagliga förbättringar för många företagare. Däremot överlevde kravet på en ägarandel om minst 4% för att få tillämpa löneunderlagsregeln. Många inser att ägarkravet medför en tröskel som hämmar tillväxt och sysselsättning. Ett bevis på det är att Centerpartiet lanserade ett nytt förslag samma dag(!) som riksdagen klubbade 3:12-reglerna. Till min glädje noterar jag att Centerpartiets tankegångar påminner om FARs alternativa förslag. Det dröjer nog inte så länge innan 3:12-reglerna åter måste ses över.

Direkt efter sommaren kom den överraskande hovrättsdomen rörande Prosolvia. Domen, som FAR och många andra har debatterat under hösten, innebar ett rekordhögt skadestånd. PwC och den ansvariga revisorn skulle betala över 2 miljarder kronor (inklusive ränta) till konkursboet. Domen vann aldrig laga kraft eftersom parterna träffade en förlikning, men det finns en risk att Prosolvia fortsätter att spöka. Därför blir nästa liknande case av största betydelse för utvecklingen av svensk skadeståndspraxis.

I början av december kom så det första ramverket för integrerad rapportering. Syftet med integrerad rapportering är att ett företag på ett tydligare sätt ska kunna presentera hur det utvecklas och skapar värde. Därmed får företagets intressenter också ett bättre beslutsunderlag. Det blir spännande att följa och påverka fortsättningen för integrerad rapportering. FAR kan här bidra på olika sätt, bl.a. med att visa hur rapporteringen kan förändras i det mindre företaget.

Det hände mer i december, för då sjösattes en samverkan mellan Skatteverket, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och FAR. Upplägget innebär i korthet att Skatteverket på ett effektivt sätt kan dra nytta av branschens kvalitetsarbete vid myndighetens granskning av deklarationer och andra uppgifter. ”Rätt från början” har varit ett ledord under hela processen.

Och alldeles före jul träffade EUs medlemsstater, EU-parlamentet och EU-kommissionen en uppgörelse om det s.k. revisionspaketet. Det blev en ”hård julklapp” för branschen, även om det hade kunnat bli mycket värre med tanke på kommissionens utgångsbud. I början av 2014 kommer regeringen att starta upp arbetet med att arbeta in alla de nya reglerna i den svenska miljön. Jag återkommer naturligtvis om detta gigantiska lagstiftningsarbete.

Det räcker med att läsa raderna ovan för att förstå att branschen är under ett starkt omvandlingstryck. För att hjälpa byråerna, men också alla enskilda personer som jobbar i branschen, att möta och påverka framtiden tog vi på FAR hjälp av analysföretaget Kairos Future för att beskriva branschens resa fram till 2025. Framtidsstudien presenterades på Branschdagarna i september och används nu i flera byråers förändringsarbete.

Jag vill avsluta med det viktigaste av allt – förtroendet. För att branschen ska kunna göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle måste det finnas ett starkt förtroende för branschen. Och därför har FAR under 2013 inlett ett omfattande arbete som syftar till att just stärka förtroendet. Startskottet blev en debattartikel från FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och mig –  ”Tio år av skandaler – detta måste vi göra”. Förtroendearbetet utgår till stor del från en ”vitbok” där vi anger flera viktiga lärdomar och vad vi konkret kan göra för att stärka förtroendet. 

Nästa år ser ut att bli minst lika spännande och händelserikt. Jag återkommer därför efter årsskiftet med mina funderingar inför det nya året. Men nu vill jag önska alla ett riktigt gott slut på 2013!

Sida 1 av 4

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén