Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: ansvarighet

Gränsen är passerad

Igår kväll var jag på en bokrelease hos Grant Thornton i Stockholm. Efter att författarna bakom den intressanta skriften ”Intern styrning och kontroll i finansiell sektor 1999-2011” presenterat sitt alster var det också annat som släpptes. För det kom fram många viktiga synpunkter i den efterföljande debatten.

Trenden är tydlig. Finansinspektionen (FI) noterar allt fler brister i de finansiella företagens interna styrning och kontroll. Det kan finnas många orsaker till det, men den tilltagande regelmängden nämndes som en förklaring. Fler regler leder till fler överträdelser som i sin tur leder till ännu fler regler. Och så fortsätter det. Regelefterlevnad (”compliance”) blir till slut det allra viktigaste, och det är knappast den bästa grogrunden för vare sig entreprenörer eller en dynamisk finansplats.

Frågan ställdes därför om vi har passerat gränsen. Mitt svar var och är tveklöst ja. Övertron på reglering frammanar ansvarighet snarare än ansvarsfullhet. Visst måste det finnas ett tydligt ansvar, men – som någon sa i debatten – varje gång en ny regel kommer på plats tvingas en del av det professionella omdömet att lämna rummet.

Diskussionen om vägen till den bästa finansplatsen måste fortsätta. Och då måste även FI, som tyvärr hade avböjt medverkan igår kväll, delta liksom våra politiker. Det kräver också att alla har modet att framföra sina åsikter. Jag blev mycket ledsen när jag hörde att många är rädda. Så kan vi inte ha det.

1 kommentar

Den farliga dokumentationen

Lite i skymundan för Valborg och första maj hör jag att regeringen ska ta itu med överdrivna dokumentationskrav i skolans värld. Annars är den vanligaste rubriken att det är poliser som fastnar bakom skrivbordet. Men det är inte bara lärare och poliser som sitter i dokumentationsfällan. Kravet på dokumentation och olika slags protokoll har på många håll ökat explosionsartat.

De tuffa kraven på dokumentation finns också i vår bransch, inte minst inom revisionen. Och jag hör många säga att den nu tar utrymme från det som är verkligt viktigt. Det bästa blir det godas fiende, och det är en fara för kvaliteten.

Varifrån kommer då kravet? Ja, jakten på den skyldiga är inte alldeles enkel. Jag tror för egen del att det är den amerikanska rättstraditionen som spökar någonstans i bakgrunden. För att undkomma skadeståndskrav måste jag därför dokumentera både det jag gör och det jag inte gör. Det måste dessutom finnas en marginal som minskar min risk.

Det handlar också om hur vi ser på ansvar. Vill vi se ansvarighet eller ansvarsfullhet? Detaljerade regler eller utrymme för professionellt omdöme?

Oj, vad det blev svårt! Men ändå inte. För om ingen konsumerar min dokumentation, och om jag inte förstår varför jag upprättar den har jag ett ansvar att säga stopp och verka för förändring. Annars fortsätter ju pendeln åt fel håll.

10 kommentarer

En värld utan ägare

Förslagen om att minska ägarnas makt duggar tätt nuförtiden. Istället för att lyfta fram vikten av att ägarna verkligen kan råda över sina företag och agera ansvarsfullt går alla förslag i motsatt riktning. Steg för steg, lite i skymundan. De flesta kommer att upptäcka olyckan för sent. Fokus är istället på att alla ska vara ”oberoende” (detta märkliga uttryck). Det finns t.ex. alltid med i kommissionären Michel Barniers förslag. Och här hemma har Finansinspektionen nyligen föreslagit att ordföranden i ett finansföretag ska vara ”oberoende” från ägarna.

Idag skriver Carolina Neurath i SvD att det väntar en ny värld för revisorer. Dessvärre vill hon också att den världen ska befrias från ägarna, trots att just deras engagemang minskar risken för att revisorn hamnar ”i företagsledarens knä”. Jag tror dessutom att ägarna vet bättre än lagstiftaren när det är dags att byta revisor eller styrelseledamöter för den delen.

Och i lördags debatterade Ulf Lindgren i Dagens Industri under rubriken ”Ställ krav på styrelsen”. Budskapet innehöll en del nytänkande, men även där saknade jag ägarperspektivet. Det bästa styrelsearbetet utgår alltid från ägarnas förväntningar, annars blir bolagsstyrningen aldrig effektiv.

Jag går gärna mot strömmen, för jag tror mer på ansvarsfullhet än ansvarighet. Hellre ansvarsfulla än anvariga ägare!

Ansvar som ansvar – nej, det är en väldigt stor skillnad!

3 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén