Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: ansvarsfullhet (Sida 1 av 3)

Svenska modellen måste värnas

Jag är fast övertygad om att den svenska modellen för bolagsstyrning är en viktig framgångsfaktor för vårt näringsliv. När ny EU-reglering nu hotar utrymmet för ansvarsfullt ägande och självreglering måste vi därför reagera. EUs revisionspaket är exempel på en sådan reglering.

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag skriver idag på DI Debatt under rubriken ”Regeringen måste skydda de svenska börsbolagen”. För att lindra effekterna av EUs fyrkantiga reglering menar vi att regeringen måste:

  • använda de möjligheter som alla ”member states options” innebär för att minska negativa konsekvenser i form av ökade kostnader
  • ta tillvara potentialen i självregleringen, exempelvis genom komplettering av Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska självregleringen är en konkurrensfördel som inte får underskattas, och detaljregler kan aldrig skapa samma förtroende som god etik, öppenhet och ansvarstagande
  • undvika att överregleringen drabbar mindre företag. Därför bör lagstiftaren överväga att efter norsk förebild införa två aktiebolagslagar, en för större företag och en för mindre. Det skulle även underlätta löpande anpassning och förenkling av regelverken

Genom att värna den svenska modellen och självregleringen kan regeringen nu visa att den står upp för näringslivet.

1 kommentar

Avgörande skede i Bryssel

I dagarna skriver FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag ett brev till CFOs och ordförande i revisionsutskott i noterade företag för att informera om läget avseende EUs revisionspaket. Bakgrunden är, som bekant, det långtgående förslagspaket om revision i företag av allmänt intresse som EU-kommissionen lämnade i november 2011. Den politiska beslutsprocessen har fortskridit relativt snabbt och ordförandelandet Litauen förhandlar nu med EU-parlamentet och EU-kommissionen genom en s.k. trialog. Ambitionen är att dessa förhandlingar ska slutföras under Litauens ordförandeskap, dvs. före kommande årsskifte, för att parlamentet ska kunna rösta om paketet i februari 2014. Ett tidigaste datum för införande av revisionspaketet bedöms därför vara 1 januari 2016.

I brevet kommenterar vi följande punkter:

Byrårotation
EU-kommissionen föreslog tvingande byrårotation efter 6 år. Det aktuella förhandlingsläget innebär att man är överens om att införa byrårotation men att tidsintervallerna fortfarande diskuteras. På förhandlingsbordet finns en lösning som innebär rotation efter 10 år med möjlighet för varje medlemsstat att kunna besluta om rotation efter upp till 20 år. En sådan förlängning av rotationsperioden kommer sannolikt att villkoras av krav på delad revision eller upphandling av revisionen.

Utvidgad roll för revisionsutskottet
Det förefaller som att den anglo-saxiska traditionen för revisionsutskott får stort genomslag i EUs reglering. Revisionsutskottet förväntas få en tydlig roll vid exempelvis beredning av revisorsvalet, övervakning av revisionen och godkännande av att revisionsbyrån får lämna rådgivning. Ägarnas roll är i det närmaste osynlig, men Sverige har lyckats få med en skrivning som öppnar för den svenska valberedningen.

Begränsning av rådgivning
EU-kommissionen föreslog begränsning av revisionsbyråns rådgivning till revisionskund. Såvitt vi förstår är parterna överens om att begränsningar ska införas. Det pågår emellertid fortfarande diskussioner om hur listan över förbjudna rådgivningstjänster ska utformas. Skatter är ett av de områden som verkar vara särskilt svårt att komma överens om. Vidare finns ett förslag om införande av ett tak för rådgivningen i relation till revisionsarvodet (60 % av revisionsarvodet är ett tak som diskuteras).

Utvidgad rapportering i revisionsberättelsen
Det står klart att revisorn får en utvidgad skyldighet att rapportera i revisionsberättelsen. Revisorn ska bl.a. beskriva de väsentligaste riskerna för fel i företagets rapportering och hur han eller hon har agerat med anledning av de angivna riskerna. Det är i skrivande stund oklart om EU därmed efterfrågar något annat än vad IAASB avser att föreskriva i den internationella revisionsstandarden ISA. Där heter det att revisorn i revisionsberättelsen ska redogöra för ”Key Audit Matters”. Det är naturligtvis olyckligt om EU går sin egen väg vid reglering av revisionsberättelsen. I båda revisionsberättelserna gäller att revisorn ska göra ett särskilt uttalande om hur företagets rapportering påverkas av förutsättningarna för ”going concern”. Revisorn ska vidare avge en särskild rapport till revisionsutskottet.

Tillsyn och sanktioner
Värt att uppmärksamma är att det i revisionspaketet ingår utvidgade krav på tillsyn och sanktioner. Som vi tolkar skrivningarna träffar dessa regler inte bara revisorer och revisionsbyråer utan även de noterade och finansiella företagen.

I brevet konstaterar vi också att den svenska modellen för bolagsstyrning utmanas när utrymmet för självreglering och ansvarsfullt agerande minskar. Exempelvis krymper den viktiga ägarrollen samtidigt som revisionsutskottet får en utvidgad uppgift och blir närmast ett femte bolagsorgan. Ökat regelkrångel och ökade kostnader är andra konsekvenser av revisionspaketet.

Under den senaste tiden har företrädare för EU-parlamentet framfört tydliga synpunkter på EU-kommissionens agerande och innehållet i det kompromissförslag som ligger på bordet. Om den uppkomna oenigheten leder till förseningar, som gör att EU-parlamentet inte hinner rösta före parlamentsvalet i maj 2014, kan processen komma att dra ut på tiden – kanske ytterligare ett år eller så. De närmaste veckorna är därför avgörande.

Hursomhelst innebär hacket i förhandlingarna att fönstret för påverkan åter har öppnats på glänt. FAR arbetar därför oförtrutet vidare, i första hand genom en nära dialog med den svenska regeringen.

1 kommentar

Byrårotation är på tapeten

Brasilien, Indien och Italien har det. Nederländerna har nyligen beslutat att införa det. Spanien och Kanada har haft det. Storbritannien, Tyskland och USA har övervägt det men övergett tanken på grund av förväntade risker och kostnader.

Jag talar om krav på byrårotation, dvs. att ett företag måste byta revisionsbyrå efter en viss period. Frågan är mycket het i Bryssel eftersom EU-kommissionen vill införa byrårotation efter sex år i alla noterade och finansiella företag. Protesterna har varit många och högljudda, men EUs nya ordförandeland Irland driver just nu ändå ett krav på byrårotation efter tio år.

Om revisionsbyrån har haft uppdraget ”för länge” menar man att revisorns opartiskhet och självständighet hotas och därigenom skulle kvaliteten på revisionen försämras. Men finns det något sådant case i den viktiga verkligheten? Jag söker och söker … I Nederländerna har forskare funnit det motsatta förhållandet, nämligen att en revisionsbyrå som haft uppdraget ”länge” lättare får gehör för sina synpunkter och förslag till justeringar. Därför är det tragikomiskt att just Nederländerna inför byrårotation utan att invänta EUs slutliga ställningstagande.

Det skotska institutet ICAS har borrat lite djupare i ämnet och i rapporten ”What do we know about mandatory audit firm rotation?” pekar man på olika länders erfarenheter samt för- och nackdelar med byrårotation. Min slutsats är att det är minst sagt riskfyllt om EU går vidare med byrårotation. Det är mycket bättre att ägarna får fortsatt ansvar att besluta om tidpunkt för byte av revisor. I större företag kan transparensen kring valet av revisor dock öka. Jag tror dessutom att det långsiktigt ligger en stor fara i att minska utrymmet för ansvarsfullt ägande.

Läs gärna mer i FARs Position paper om EUs revisionspaket.

2 kommentarer

Sida 1 av 3

Powered by lovecraft Anders Norén