Jag har med stort intresse läst två ledare i Dagens Industri om artificiell intelligens (AI), dels förra lördagens ”AI gör ekonomin bättre” av Lotta Engzell-Larsson, dels dagens ”En civilrätt för robotar” av PM Nilsson.

Båda ledarna anslår en positiv ton, och det tror jag är helt rätt. När Lotta Engzell-Larsson dessutom inbjuder optimister att ta mer plats i debatten känner jag mig manad. Jag är nämligen övertygad om att AI har potential att ge välbehövlig skjuts i ekonomi och välfärd, väl i nivå med tekniska innovationer som ångmaskinen, kullagret och jetmotorn.

AI förändrar många jobb och arbetsuppgifter, och en del försvinner helt. Så är det naturligtvis. Men jag kan inte låta bli att reflektera över Lotta Engzell-Larssons påstående om revisorns undergång med hänvisning till att repetitivt processande av information lämpar sig väl för automatisering.

Visst ska revisorn dra nytta av AI för att effektivisera sin revision, men jag ser inte att essensen i revision någonsin kommer att försvinna från människans domän. Revision heter ”audit” på engelska, alltså närbesläktat med ”audition”. Det ger en bra bild, för revision handlar i grunden om att lyssna, iaktta och bedöma. Och sedan ge feedback med stort inslag av professionella överväganden kring transparens, hållbarhet och etik, ofta långt bortom processad information. Hur ska konstgjord intelligens kunna matcha det?

Det finns saker som bara människan kan göra.

2 kommentarer