Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: BDO-målet Sida 1 av 2

Ansvarsfrågan måste ses över

Professor Rolf Dotevall vid Handelshögskolan i Göteborg.

Professor Rolf Dotevall vid Handelshögskolan i Göteborg.

Faran är inte över och när BDO-domen kom drog branschen en lättnadens suck förhastat – så sa Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, vid Försäkringsrättsdagen på Handelshögskolan i Göteborg igår. Han menade också att hovrätten visserligen gick en omväg i Prosolvia-fallet men att utfallet ändå borde ha blivit detsamma.

Jag tryckte i mitt anförande på att utvecklingen för skadeståndspraxis inte bara handlar om revisorn. Men hur många styrelseledamöter blev egentligen oroliga när Prosolvia-domen kom? Inte särskilt många skulle jag tro, för ”deep pocket syndrome” (den som har pengar/bästa försäkringsskyddet får betala) gör att ljuset ofta riktas på revisorns skadeståndsansvar.

När det gäller Prosolvia kommenterade jag vidare – som replik till Rolf Dotevall – att den förhöjda risk som hovrättsdomen medförde till stora delar trots allt är borta. För Högsta domstolen distanserar sig i BDO-domen från Landskrona-domen, som ju präglade hovrättens bedömning i Prosolvia, och förtydligar samtidigt vilka krav som måste ställas på orsakssambandet mellan en oaktsam revision och en uppkommen skada.

Filip Bladini, docent i civilrätt, ville mot slutet av diskussionen få svar på frågan om revisorns skadeståndsansvar har klarlagts i och med de senaste domarna. Mitt svar var nej! Tvärtom finns det många skäl att se över ansvarsfrågan. Deep pocket syndrome är ett skäl, ett annat är de förändringar som följer av EUs revisionspaket: utvidgad rapportering i revisionsberättelsen och revisionsutskottets utökade roll.

Så det var inte sista gången ansvarsfrågorna diskuterades. Jag tycker det är bra att ansvaret lyfts fram. För förtroendet för näringslivet är det viktigt att det finns ett tydligt ansvar, cckså för revisorn. Därför är det utmärkt att utredningen som jobbar med implementeringen av revisionspaketet även har fått i uppdrag att se över om ansvarsfördelningen mellan styrelse, VD och revisor behöver förtydligas. Det är en angelägen uppgift.

Framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till

Jag är på turné. Att få komma till byråer och seminarier för att diskutera vad som händer i omvärlden och i branschen är det roligaste jag vet.

Jag brukar inleda med en tillbakablick utifrån mina tio år på FAR. En stor händelse var samgåendet 2006 mellan FAR och SRS. Vi valde samtidigt att definiera oss som en branschorganisation. För att kunna påverka spelplanen och utveckla tjänsterna på bästa sätt är det bra att ha en gemensam plattform för branschens alla professioner – redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare. Auktorisationen av redovisningskonsulter och skatterådgivare är exempel på hur vi själva kan utveckla branschen.

Övergången från revisionsplikt till frivillig revision för de minsta företagen hösten 2010 var en annan milstolpe. Som bekant är nästa steg i avregleringen av revisionen på den politiska agendan. För revisorsrollen och utvecklingen av revisionstjänsten är det, menar jag, långsiktigt bäst att revisionen är frivillig. Men vi måste tänka på hur näringsliv och samhälle påverkas, och därför krävs det en ansvarsfull process med successiva utvärderingar.

Sedan kan jag i mina dragningar inte låta bli att kommentera hovrättens beslut i Prosolvia förra sommaren. Dessbättre har Högsta domstolen genom beslutet i BDO-målet undanröjt de förhöjda risker för revisorer, styrelseledamöter med flera som Prosolviafallet medförde.

Ungefär här brukar jag gå över till att diskutera fem branschfrågor som ligger högt på FAR:s agenda.

Den första handlar om för­troendet. En bransch som erbjuder förtroendeskapande tjänster måste själv åtnjuta högt förtroende. I ett av FAR:s seminarier i Almedalen påmindes vi om att frågetecknet kring förtroendet beror på det så kallade förväntningsgapet som i sin tur ofta bottnar i okunskap. Därför måste vi fortsätta att berätta om hur branschen faktiskt jobbar och tar ansvar genom självreglering. Då är det också naturligt att lyfta fram byråernas kvalitetsarbete och visa på utfallet av kvalitetskontrollerna.

En annan punkt handlar om framtiden. Här pushar FAR för att alla redovisnings- och revisionsbyråer ska arbeta med sina strategier, allt för att finna de möjligheter som ryms i förändringar. Och jag blir glad varje gång jag hör att en byrå använder framtidsstudien, som Kairos Future tog fram på uppdrag av FAR, i sin översyn av marknad, tjänster, prissättning, kompetens, teknik och organisation.

FAR vill också vässa erbjudandet till auktoriserade redovisningskonsulter. Yrkesrollen behöver profileras och kommuniceras bättre på marknaden. Sedan finns det en stor potential i att utveckla redovisningskonsultens roll som rådgivare. Det gäller att också etablera en hållbar praxis för kombiuppdragen som ju är viktiga för många mindre företag. Därför har FAR bett regeringen att förtydliga bestämmelserna om byråjäv.

På min turné kommer jag alltid in på EU:s revisionspaket och hur det påverkar de noterade och finansiella företagen samt berörda byråer. FAR har en viktig funktion att fylla i utredningen om hur EU-paketet ska implementeras. Det gäller att ta tillvara den svenska traditionen med självreglering och förhindra att mindre företag drabbas av komplexa regler tänkta för större företag.

Den femte punkten handlar om revisionen i mindre företag. FAR tog nyligen fram en revisionshandbok för att ge vägledning vid revision i mindre företag. Det har också hållits omfattande utbildning i ämnet. Men nu tar vi ett djärvt steg och jobbar på nordisk basis fram en helt ny standard för revision i mindre företag. Avsikten är att revisionen ska bli bättre och effektivare tack vare ökat utrymme för det professionella omdömet och en effektivare dokumentation.

Ja, framtiden blir inte som vi tror utan vad vi gör den till. Jag ser därför fram emot Branschdagarna 18-19 september där vi gemensamt tar sats kring temat Nya tidens byrå. Några byråer har lovat att generöst berätta om hur de utvecklar sina verksamheter. Så jag hoppas på nya kunskaper och insikter som hjälper oss att ta de rätta stegen in i framtiden.

Väl mött på Branschdagarna!

Ledare i Balans #7/2014

HD släcker branden

Att det var på skärtorsdagen som Högsta domstolen (HD) meddelade sitt beslut i BDO-målet bidrog säkert till att domen inte föranledde så stora rubriker. Men den förtjänar uppmärksamhet, inte bara för HDs resonemang i själva BDO-caset utan också för hänvisningen till Landskronadomen om en mordbrand och därmed indirekt hovrättsdomen från augusti 2013 rörande Prosolvia.

Texten i HD-domen är ganska så kompakt, men jag vill uppmuntra till läsning och särskilt av sidan 17. För när HD refererar till ”rättsfallet Landskronabranden” och sedan skriver ”När det som här gäller en kausalitetsprövning med anledning av en oaktsam revision är situationen annorlunda” banar HD väg för en mer balanserad syn på revisorns ansvar. Det handlar bland annat om vilka krav som måste ställas på orsakssambandet mellan en oaktsam revision och en uppkommen skada.

Det återstår att göra en djupare analys av hur domen påverkar skadeståndspraxis, men jag gör redan bedömningen att HD nu släcker mycket av den förhöjda oro som Prosolviadomen medförde för revisorer men också för andra bolagsorgan och aktörer.

Ansvar måste alltid kunna utkrävas. Och en revisor måste självfallet stå för sin del av en skada, men ingen vinner på en skadeståndspraxis präglad av rättsosäkerhet och orimliga risker. Jag välkomnar därför den nya HD-domen men också att regeringen vill se över ansvarsreglerna för revisorn.

Sida 1 av 2

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén