Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: bolagsstyrning (Sida 1 av 9)

Jag vill spränga gränserna

Fokus på revision i riksdagen.

Fokus på revision i riksdagen.

Mitt anförande vid seminariet ”Framtidens revision – förväntningar, nytta och relevans” i riksdagens förstakammarsal 26 april 2018:

Under många år har jag stolt berättat på den internationella arenan att Sverige har den bästa redovisningen, i både små och stora företag. Det kan jag inte göra längre när myndighet efter myndighet slår larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten. Till bilden hör att Sverige tappar i Transparencys korruptionsindex.

Jag tror också att det har varit till stor nytta för både näringsliv och samhälle att vi har haft en företagsform – aktiebolaget – som har åtnjutit ett särskilt förtroende. Det är inte längre på det sättet. Det finns ju gott om forskare här i kammaren, någon borde forska kring aktiebolagets betydelse för näringslivets framväxt och vårt välstånd.

Vi får inte blunda för den här utvecklingen. Här finns ett vägskäl, viktiga vägval att göra. Därför är det bra och nödvändigt att vi diskuterar revisionens roll i näringsliv och samhälle.

Jag vill lyfta tre saker som är avgörande för revisionens relevans:

Att den information eller redovisning som är föremål för revision är relevant. Och här finns en del att önska. Ett exempel är kommunernas redovisning av pensionsskulder – ingen revision i världen kan få den redovisningen rättvisande. Ett annat är minimitillämpning av Bokföringsnämndens K2-regelverk för mindre företag. Här har förenklingen gått för långt. Revisorn ger klartecken, men de årsredovisningarna är sällan bra beslutsunderlag – och det är väl ändå syftet med en årsredovisning, att vara just ett beslutsunderlag.

Att revisorn kan anpassa revisionen till den verksamhet som är föremål för revisionen (storlek, bransch med specifika förutsättningar och behov). Revision baseras generellt på den internationella standarden ISA, och den globala standardsättaren har, med hänvisning till att ISA är principbaserad och skalbar, inte visat något större intresse för att ta fram standarder som ger tydligt stöd för anpassad revision i exempelvis mindre företag.

Här har det dock skett ett genombrott i närtid, och nu jobbar man med att ta fram en standard eller vägledning för revision i de små företagen. Och det sker, ska jag säga, tack vare starka påtryckningar från FAR och våra nordiska systerorganisationer.

Ett annat exempel gäller kommunrevisionen, som jag har många synpunkter på. En ljusglimt är att SKL, Skyrev och FAR nyligen har startat upp ett arbete med sikte på en standard för revision av kommunernas redovisning. Det är utmärkt, för idag är den goda revisionsseden här minst sagt oklar, och landets medborgare måste självklart få en jämförbar revision. Men det återstår fler saker att göra innan kommunrevisionen blir riktigt bra … – låter som en cliffhanger.

Att revisorn är tuff i en alltmer komplex värld med starka krafter i rörelse. I morse kunde vi läsa om rysk penningtvätt i banker och vi ser ökande inslag av desinformation och fake news. I en sådan värld fyller revisorn en jätteviktig uppgift – att ställa kritiska frågor, visa integritet och framförallt visa på sanningen. Jag vill att revisorn ska bli det som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann” – samhällets förtroende- och tillitsperson. För detta behöver revisorn bra verktyg. I större företag är revisionsberättelsen sedan ett år tillbaka mer transparent än tidigare. Men om revisorn ombeds att sätta betyg på ett företags prestationer inom områden som precision i den finansiella rapporteringen, bolagsstyrning, intern kontroll, hållbarhet m.m. skulle revisionens relevans öka med några 1 000 procent. Det vore det ultimata, och vilket läsvärde revisionsberättelsen skulle få!!

Sedan vill jag spränga gränserna för revisionen. De flesta av er tänker kanske att revision handlar om historisk finansiell information. Så är det inte – ”the Audit society is so much bigger”, som en brittisk professor uttryckte det. Vi ser en utveckling mot att icke-finansiell information, till exempel hållbarhetsinformation, växer i betydelse. Det gör att revisionen måste breddas och omfamna det som intressenterna förväntar sig. Det finns också en internationell diskussion om att revisionen ska ske ”in the public interest”. Här är kampen mot korruption en viktig komponent.

Så, revision kan likaväl som att avse historisk finansiell information handla om en rapportering som sker i realtid (och det kommer att revolutionera allt vad redovisning och revision heter) eller om hållbarhetsinformation eller varför inte om kvalitet i välfärdstjänster. På det sistnämnda området bedriver FAR ett spännande projekt tillsammans med bland andra statliga forskningsinstitutet RISE. Ett nationellt kvalitetsindex för välfärdstjänster skulle medverka till att säkerställa men också lyfta kvaliteten och samtidigt kanske lösa många av de politiska knutar som finns på området. I samarbetet med RISE har vi för övrigt lärt oss att allt går att mäta. Och allt som går att mäta kan redovisas och rapporteras och därför vara föremål för revision.

Vilka frågor ska framtidens revision då besvara?

Att den information eller redovisning som är föremål för revisionen är rättvisande och tillförlitlig.

Att verksamheten har en effektiv (bolags)styrning inkluderande styrelsearbete och intern kontroll – för övrigt bästa sättet att motverka ekonomisk brottslighet

Att alla intressenter får bra beslutsunderlag – oavsett om det handlar om en årsredovisning, hållbarhetsinformation, kvalitet hos olika aktörer inom välfärdssektorn eller något annat som är föremål för revision.

Till sist: Jag vill spränga gränserna för revisionen, och därför är det så bra att beställare och revisorer möts här idag.

Tack!

Kommentera

Bättre bolagsstyrning på Finforum

Det slår aldrig fel, på höstkanten dyker det alltid upp ett måste för alla som arbetar med noterade företags bolagsstyrning och kommunikation med omvärlden. Jag tänker naturligtvis på Finforum som äger rum 25 november hos Nasdaq. Årets tema är ”Bättre bolagsstyrning”.

Från Elanders till Scania – från ett bolag med en stark huvudägare och ett väl fungerande styrelsearbete till ett bolag med komplex ägarstruktur och många agendor. Detta har Svenskt Näringslivs Caroline af Ugglas lovat att tala om inför en debatt om hur bolagsstyrning konkret kan lyftas till nya höjder.

Seminariet om hur EUs revisionspaket påverkar revisorernas kunder drar säkert en stor publik. Men jag måste erkänna att inslaget om hur den nya revisionsberättelsen har tagits emot på kapitalmarknaderna i Nederländerna respektive Storbritannien blir särskilt spännande.

Nu ska ju revisorn bli mer transparent i sin rapportering från revisionen i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. Så vad händer när revisorn öppnar sin svarta låda – vad säger aktieägarna och företagen? Och vad säger revisorn? Svaren får vi på Finforum!

Om du vill vara säker på att få en plats, gör du klokt i att anmäla dig idag!

Kommentera

Vad aktieägare verkligen måste få veta

För att skapa förtroende behövs en hög grad av öppenhet och transparens, det är nog alla överens om. Och sedan flera år är just transparens ett frekvent begrepp i samband med bolagsstyrning och såväl finansiell som icke-finansiell rapportering i större företag.

Samtidigt finns det en strävan att förenkla de mindre företagens rapportering, något som ju kan leda till minskad transparens. Ett exempel är förslaget att mikroföretag inte ska behöva lämna upplysningar om väsentliga händelser. Men då uppkommer risken att årsredovisningen inte längre är ett bra beslutsunderlag.

På vilken nivå ligger då förväntningarna om transparens? Ska aktieägare och andra intressenter få veta ”allt”? Eller väcker det bara nya frågor? Behovet av fyllig information har i vart fall medfört att de noterade bolagens årsredovisningar har blivit minst sagt voluminösa, kanske så omfattande att läsekretsens storlek går mot noll. Det är ju inte bra om årsredovisningen ska vara ett relevant beslutsstöd.

Trycket på ökad transparens påverkar också revisorn. Snart är epoken med ”rena revisionsberättelser” över i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. För nu ska revisorn – sin tystnadsplikt till trots – börja rapportera om sin syn på särskilt betydelsefulla områden och risker för väsentliga felaktigheter.

Allt detta gör att det nu finns anledning att diskutera vad som kan anses vara optimal transparens. Tillsammans med Nasdaq, Institutet för Näringslivsforskning och Transparency International arrangerar FAR seminariet ”Transparens – vad aktieägare verkligen måste få veta” torsdagen 23 april på eftermiddagen. Vi kommer då att belysa ämnet ur olika vinklar, bland annat ska Skanska berätta om sina erfarenheter och det blir även en internationell utblick (läs mer om seminariet och anmälan här).

Jag hoppas att du också vill komma med dina erfarenheter och funderingar kring hur företag praktiskt ska kunna möta bl.a. aktieägarnas förväntningar om öppenhet och transparens. Så väl mött 23 april!

Kommentera

Sida 1 av 9

Powered by lovecraft Anders Norén