Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: bolagsstyrning (Sida 1 av 10)

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Frågor till Swedbank

Först och främst önskar jag få veta hur väl ni på Swedbank känner era kunder. Och hur ni granskar respektive rapporterar transaktioner som förefaller vara onödigt komplexa eller som av andra skäl (frekvens, storlek, geografi etc.) väcker frågetecken eller rentav misstanke om brott.

Min andra fundering tar sikte på styrelsens engagemang och ansvarstagande för den interna kontrollen. Hur ingående diskuterar styrelsen rapporter från revisorer, jurister (även norska) och tillsynsmyndigheter från de jurisdiktioner som omfattas av Swedbanks verksamhet? Enligt vad som framkommit genom styrelsens ordförande Lars Idermark föreligger uppenbara brister.

Min tredje frågeställning handlar om den övergripande bolagsstyrningen i Swedbank. Vad görs nu för att uppgradera samspelet mellan aktieägare, styrelse, verkställande direktör och revisor för att skapa den kultur och organisatoriska integritet som krävs för att motverka korruption och penningtvätt? Att inrätta och förlita sig på en ”specialiserad enhet” räcker inte på långa vägar. I sammanhanget påminner jag om att aktieägarna, i enlighet med aktiebolagslagen 9 kap. 4§, via stämman kan ge revisorn anvisningar för granskning utöver vad som följer av god revisionssed. Nu finns det all anledning att optimera nyttan av revisionen.

Till sist dristar jag mig till att ifrågasätta valet av styrelse. Att återvinna förtroendet för banken förutsätter ett rejält omtag och en ny ton från toppen. Endast en påtagligt förändrad styrelse kan åstadkomma detta, självklart tillsammans med bankens nästa verkställande direktör. Med tanke på alla nuvarande personkopplingar inom den svenska finansmarknaden, även till Finansinspektionens ledning, bör sökandet av nya styrelseledamöter breddas till att också omfatta utländska kandidater. Förändringen av styrelsens sammansättning bör ske skyndsamt. När kommer den extra stämman att hållas?

5 kommentarer

Jag vill spränga gränserna

Fokus på revision i riksdagen.

Fokus på revision i riksdagen.

Mitt anförande vid seminariet ”Framtidens revision – förväntningar, nytta och relevans” i riksdagens förstakammarsal 26 april 2018:

Under många år har jag stolt berättat på den internationella arenan att Sverige har den bästa redovisningen, i både små och stora företag. Det kan jag inte göra längre när myndighet efter myndighet slår larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten. Till bilden hör att Sverige tappar i Transparencys korruptionsindex.

Jag tror också att det har varit till stor nytta för både näringsliv och samhälle att vi har haft en företagsform – aktiebolaget – som har åtnjutit ett särskilt förtroende. Det är inte längre på det sättet. Det finns ju gott om forskare här i kammaren, någon borde forska kring aktiebolagets betydelse för näringslivets framväxt och vårt välstånd.

Vi får inte blunda för den här utvecklingen. Här finns ett vägskäl, viktiga vägval att göra. Därför är det bra och nödvändigt att vi diskuterar revisionens roll i näringsliv och samhälle.

Jag vill lyfta tre saker som är avgörande för revisionens relevans:

Att den information eller redovisning som är föremål för revision är relevant. Och här finns en del att önska. Ett exempel är kommunernas redovisning av pensionsskulder – ingen revision i världen kan få den redovisningen rättvisande. Ett annat är minimitillämpning av Bokföringsnämndens K2-regelverk för mindre företag. Här har förenklingen gått för långt. Revisorn ger klartecken, men de årsredovisningarna är sällan bra beslutsunderlag – och det är väl ändå syftet med en årsredovisning, att vara just ett beslutsunderlag.

Att revisorn kan anpassa revisionen till den verksamhet som är föremål för revisionen (storlek, bransch med specifika förutsättningar och behov). Revision baseras generellt på den internationella standarden ISA, och den globala standardsättaren har, med hänvisning till att ISA är principbaserad och skalbar, inte visat något större intresse för att ta fram standarder som ger tydligt stöd för anpassad revision i exempelvis mindre företag.

Här har det dock skett ett genombrott i närtid, och nu jobbar man med att ta fram en standard eller vägledning för revision i de små företagen. Och det sker, ska jag säga, tack vare starka påtryckningar från FAR och våra nordiska systerorganisationer.

Ett annat exempel gäller kommunrevisionen, som jag har många synpunkter på. En ljusglimt är att SKL, Skyrev och FAR nyligen har startat upp ett arbete med sikte på en standard för revision av kommunernas redovisning. Det är utmärkt, för idag är den goda revisionsseden här minst sagt oklar, och landets medborgare måste självklart få en jämförbar revision. Men det återstår fler saker att göra innan kommunrevisionen blir riktigt bra … – låter som en cliffhanger.

Att revisorn är tuff i en alltmer komplex värld med starka krafter i rörelse. I morse kunde vi läsa om rysk penningtvätt i banker och vi ser ökande inslag av desinformation och fake news. I en sådan värld fyller revisorn en jätteviktig uppgift – att ställa kritiska frågor, visa integritet och framförallt visa på sanningen. Jag vill att revisorn ska bli det som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann” – samhällets förtroende- och tillitsperson. För detta behöver revisorn bra verktyg. I större företag är revisionsberättelsen sedan ett år tillbaka mer transparent än tidigare. Men om revisorn ombeds att sätta betyg på ett företags prestationer inom områden som precision i den finansiella rapporteringen, bolagsstyrning, intern kontroll, hållbarhet m.m. skulle revisionens relevans öka med några 1 000 procent. Det vore det ultimata, och vilket läsvärde revisionsberättelsen skulle få!!

Sedan vill jag spränga gränserna för revisionen. De flesta av er tänker kanske att revision handlar om historisk finansiell information. Så är det inte – ”the Audit society is so much bigger”, som en brittisk professor uttryckte det. Vi ser en utveckling mot att icke-finansiell information, till exempel hållbarhetsinformation, växer i betydelse. Det gör att revisionen måste breddas och omfamna det som intressenterna förväntar sig. Det finns också en internationell diskussion om att revisionen ska ske ”in the public interest”. Här är kampen mot korruption en viktig komponent.

Så, revision kan likaväl som att avse historisk finansiell information handla om en rapportering som sker i realtid (och det kommer att revolutionera allt vad redovisning och revision heter) eller om hållbarhetsinformation eller varför inte om kvalitet i välfärdstjänster. På det sistnämnda området bedriver FAR ett spännande projekt tillsammans med bland andra statliga forskningsinstitutet RISE. Ett nationellt kvalitetsindex för välfärdstjänster skulle medverka till att säkerställa men också lyfta kvaliteten och samtidigt kanske lösa många av de politiska knutar som finns på området. I samarbetet med RISE har vi för övrigt lärt oss att allt går att mäta. Och allt som går att mäta kan redovisas och rapporteras och därför vara föremål för revision.

Vilka frågor ska framtidens revision då besvara?

Att den information eller redovisning som är föremål för revisionen är rättvisande och tillförlitlig.

Att verksamheten har en effektiv (bolags)styrning inkluderande styrelsearbete och intern kontroll – för övrigt bästa sättet att motverka ekonomisk brottslighet

Att alla intressenter får bra beslutsunderlag – oavsett om det handlar om en årsredovisning, hållbarhetsinformation, kvalitet hos olika aktörer inom välfärdssektorn eller något annat som är föremål för revision.

Till sist: Jag vill spränga gränserna för revisionen, och därför är det så bra att beställare och revisorer möts här idag.

Tack!

Kommentera

Sida 1 av 10

Powered by lovecraft Anders Norén