Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: bolagsstyrning (Sida 2 av 9)

Så blir bästa modellen ännu bättre

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Per Lekvall visar stolt årets julklapp.

Vi har den bästa modellen! Så låter det när jag berättar för omvärlden om hur svensk bolagsstyrning fungerar. Den svenska modellen med dess inslag av självreglering (bl.a. koden) ger ju aktieägarna möjlighet att utöva ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande.

Nu visar Per Lekvall m.fl. personer i boken The Nordic Corporate Governance Model att det faktiskt finns en nordisk modell för bolagsstyrning. Det visar sig nämligen att likheterna mellan de nordiska ländernas regelsystem och praxis är överraskande stora. Samtidigt är skillnaderna gentemot den anglosaxiska respektive den kontintaleuropeiska modellen så avgörande att man med fog kan tala om en nordisk modell. Och modellen är, tror jag, en av förklaringarna till att nordiska bolag är ”överrepresenterade” bland världens största företag. Bra bolagsstyrning gör stor skillnad. Boken är alltså mycket väl värd att läsa och borde vara årets julklapp, åtminstone för alla med intresse för börsbolagens rapportering och kommunikation.

Det är också boken som har varit utgångspunkten för två seminarier under veckan i SNS regi. Vid gårdagens seminarium deltog jag i panelsamtalet som blev en enda lång hyllning till den nordiska modellen. Men vi konstaterade också att modellen är under press eftersom EU i sin regleringsiver ofta hämtar inspiration från annat håll (se Per Lekvalls artikel från i måndags). Därför måste vi från nordisk sida bli bättre på att samla våra styrkor och lobba tidigare i beslutsprocesserna. Det är alla överens om.

Där tog tiden för samtalet slut. Det var synd, för vi hann aldrig fram till vad som kan göras ännu bättre. Här hade jag tänkt lyfta några saker i debatten.

Jag tänker på den osynliga CFOn. För var finns den så viktiga CFOn i beskrivningen av bolagsstyrningen? Och hur ser CFOns ansvar ut? Jag letar och letar men finner inget svar …

Sedan funderar jag på styrelserna i börsbolag som till helt övervägande delen består av externa ledamöter, s.k. non-executive directors. Det tycker jag är en god ordning, men hur fungerar det i t.ex. finansiella företag med extremt omfattande rapportering från interna kontrollfunktioner? För att styrelsearbetet inte ska bli ett mission impossible-uppdrag borde flexibiliteten därför öka så att fler personer från bolagets ledning kan i ingå i styrelsen. Idag får VD ofta den enda platsen som erbjuds ledningspersonal.

Allt går att göra bättre och därför bör vi hålla dörren öppen för förändringar. Hur tycker du att bolagsstyrningen kan förbättras?

3 kommentarer

Dags för ett nytt kapitel i berättelsen om branschen

Det minglas på Handelshögskolan i Göteborg. Jag kikar in i den tjusiga Malmstenssalen och säger spontant: ”Här skulle jag vilja föreläsa”. Jag hinner inte blinka innan professor Thomas Polesie replikerar: ”Först måste du ha något att säga”.

Men visst finns det mycket att berätta. Om branschen, om byråerna, om människorna. Som outtröttligt servar med bokslut och deklarationer, analyser och revision, handfast biträde och goda råd. Tjänsterna är många men syftar alltid till nytta för enskilda personer, företag och organisationer. Och därigenom till nytta för näringslivet och samhället i stort.

Härom dagen ställde jag i ett sammanhang den retoriska frågan: ”Vad skulle hända om branschen strejkade i två veckor”? Någon svarade: ”Inget”. Den efterföljande tystnaden gav utrymme för tolkning … Men jag tror att branschen är viktigare än vi först tänker och att betydelsen av tjänsterna ökar.

På sätt och vis är EUs revisionspaket ett bevis på detta. Revisionen av noterade och finansiella företag anses vara så avgörande för stabiliteten på kapitalmarknaden, och där med för samhällsekonomin, att dessa revisionstjänster nu har detaljreglerats. Och om två år sjösätts en lång rad nya regler som får stor påverkan på revisionen och på den svenska bolagsstyrningen.

Men det går inte att detaljreglera eller tygla den kraft som finns på en snabbt föränderlig marknad. Hela tiden uppkommer behov av nya eller differentierade tjänster. Vi får därför aldrig avvakta vad lagstiftaren hittar på, utan ta initiativ och nyttja möjligheten till självreglering.

Jag tänker på framtagandet av Svensk standard för redovisningstjänster, Reko som ju är grundläggande för den auktoriserade redovisningskonsulten. Ett annat och nytt initiativ är satsningen på en nordisk standard för revision i mindre företag; med fokus på kundens verksamhet, stort utrymme för professionellt omdöme och en effektiv dokumentation.

Ökad differentiering av tjänster inom redovisning och revision är också ett viktigt inslag i den framtidsstudie som Kairos Future tog fram åt FAR. Och tjänsterna ”breddas in mot nya områden som samhällsansvar” för att citera studien. Jag tror exempelvis att branschen kan hjälpa till med att lyfta kvaliteten i välfärden. Det behövs kompetens, metodik och ett etiskt regelverk när verksamheter inom skola, vård och omsorg ska kvalitetssäkras, och de komponenterna är ju redan på plats. Detta är för övrigt ett av de områden som FAR vill diskutera i Almedalen.

Sedan ser jag hur redovisningen utvecklas mot så kallad integrerad rapportering där det tydligare framgår hur företaget eller organisationen skapar värde, även bortom resultaträkningens mått. Det räcker inte med att visa på den finansiella utvecklingen. Intressenter vill i ökad utsträckning se hur företaget eller organisationen tar socialt ansvar och jobbar med hållbarhet. Här vill FAR på olika sätt, bland annat genom tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning, medverka till att redovisningen blir än mer användbar som beslutsunderlag.

Jag talade nyligen på en internationell konferens om hur den svenska branschen bidrar konkret till samhällsekonomin. Jag måste erkänna att jag kände ödmjukhet inför uppgiften. Men många uttryckte efteråt ett intresse för hur FAR samverkar med politiker, myndigheter och näringslivsorganisationer för att medverka till bättre förutsättningar för näringsliv och samhälle. Det var kul, och förhoppningsvis kunde en och annan ta med sig idéer hem till det egna landet.

Att många låter sig inspireras, det är så vi vill att det ska bli på Branschdagarna i september. Förra året presenterades framtidsstudien, men nu är det dags att skriva ett nytt kapitel i berättelsen om branschen. Jag ser verkligen fram emot att få höra och se hur olika byråer tar kliv in i framtiden, levererar nya tjänster och utnyttjar ny teknik. Och för första gången ska vi kora Årets framtidsbyrå. Spännande. Väl mött på Friends Arena!

Ledare i Balans # 6/2014

Kommentera

Vi skriver till börsbolagen

Med tanke på den stora påverkan som EUs revisionspaket får på den svenska bolagsstyrningen har FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och jag skrivit till CFOs och ordförande i revisionsutskott i de svenska börsbolagen.

I brevet, som du finner här, redogör vi kortfattat för innehållet i revisionspaketet och tidsplanen för implementering.

1 kommentar

Powered by lovecraft Anders Norén