Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Bolagsverket Sida 3 av 12

Revision är samhällsnytta

Riksdagen uppmanar nu regeringen att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Det är inte någon särskilt kraftfull uppmaning. Jag kan ana en tvekan i skrivningarna om huruvida detta verkligen är en bra idé, och för regeringen finns det en uppenbar uppförsbacke i frågan. Det har ju framkommit kritiska synpunkter från bland andra Ekobrottsmyndigheten och Bolagsverket i spåren av det första steget för slopad revisionsplikt. Aktiebolaget kan lättare användas som verktyg i ekonomisk brottslighet. Och när proffs som redovisningskonsulter eller revisorer inte anlitas går kvaliteten i årsredovisningarna ner. Därigenom sjunker tilltron till aktiebolaget som traditionellt åtnjutit ett mycket högt förtroende och som därför haft stor betydelse för utvecklingen av näringsliv och samhälle.

Förutom att vara till nytta för enskilda företag är revision alltså samhällsnytta. Den faktorn måste väga tungt när regeringen gör sina överväganden. I bedömningsunderlaget bör regeringen även inkludera vad Riksrevisionen kommer fram till i sin granskning av konsekvenserna av avskaffandet av revisionsplikten. Riksrevisionens rapport ska publiceras i oktober 2017.

Är det en bra idé att höja gränsvärdena för revisionsplikt? Vad tycker du?

Inte en dag för sent

Ett aktiebolag har sju månader på sig att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket. Eftersom 31 juli inföll på en söndag är sista inlämningsdagen idag måndag – 1 augusti är alltså inte en dag för sent, men …

Jag har under lång tid sagt att en årsredovisning borde finnas tillgänglig hos Bolagsverket senast fyra månader efter bokslutsdagen, om den ska göra nytta för ett bolags intressenter. På vägen mot redovisning och revision i realtid ökar emellertid förväntningarna på respektive möjligheterna till snabb rapportering. Med tanke på att redovisning dessutom alltid är färskvara börjar fyra månader framstå som en onödigt lång väntan. Mer än tre månader borde intressenter inte behöva vänta på att få ta del av det viktiga beslutsunderlag som en årsredovisning ska utgöra. Det är lätt för mig att säga, jag vet. Men här har enskilda byråer – och branschen som helhet – en stor möjlighet att öka relevansen och värdet i redovisnings- och revisionstjänsterna.

Jag gläds över att fler röster nu höjs för att korta tiden för årsredovisning. Det var inte en dag för tidigt, fast från branschens sida behöver vi ju inte invänta ny lagstiftning för att snabba upp processerna.

Det är också positivt att regeringen i sommar har gett Bolagsverket i uppdrag att införa digital hantering av årsredovisningar. Användning av XBRL kommer att förenkla, effektivisera och dessutom höja kvaliteten – det är min bestämda uppfattning. Att utredningen om hur detta kan bli verklighet ska pågå ända till 31 mars 2018 ger förutsättningar att också ta ett samlat grepp och genom One Stop Shop äntligen underlätta företagens omfattande uppgiftslämnande till myndigheter.

Det blir förstås mer om allt detta på Branschdagarna i september.

Inte ens vartannat bolag har revisor

Nu har vi färska uppgifter om hur det ser ut med revisionen i Sveriges aktiebolag. Som alltid är det FAR-kollegan Bengt Skough som har sammanställt uppgifterna från Bolagsverket, den här gången per 31 mars 2016.

Allt färre bolag väljer revision.

Allt färre bolag väljer revision.

I ”gamla bolag”, dvs. bolag som var registrerade före slopandet av revisionsplikten 1 november 2010 och som på grund av sin storlek har möjlighet att välja bort revision, har ca. 35 procent kvar revisionen. För ”nya bolag” gäller att ca. 16 procent har frivillig revision. För hela populationen på ca. 390 000 bolag som inte omfattas av revisionsplikten finns det nu revision i ca. 25 procent av bolagen.

Det totala antalet aktiebolag uppgår för närvarande till ca. 530 000, varav ca. 237 000 eller ca. 45 procent har revision. På mindre än sex år har revisionen alltså försvunnit i mer hälften av aktiebolagen, men det är inte samma sak som att alla dessa bolag är utan support från proffs. Många bolag väljer att behålla revisorn som rådgivare, andra anlitar en auktoriserad redovisningskonsult. Kurvorna väcker emellertid en rad frågor:

  • Hur påverkas skattefelet, ekobrottsligheten och kvaliteten på årsredovisningarna?
  • Har branschen misslyckats med att erbjuda en revision som är anpassad till de allra minsta företagen?
  • Var ser man att ett proffs har medverkat vid upprättande av bokslut, årsredovisningar och deklarationer (dagens kryss i deklarationen säger ju inte särskilt mycket)?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén