Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: digitalisering Sida 2 av 6

Utan sälta mister etiken sin kraft

”Tyvärr alldeles för många timmar etik, jag borde i stället ha gått på någon skattekurs.” Så kommenterade en kollega i ett nordiskt grannland en sammanställning över sin vidareutbildning. Och kanske behöver vi inte gå särskilt långt för att finna någon som tycker att etik mest är abstrakt och flummigt.

För mycket etik, en överdos etik. Jag tänker tvärtom, är det något vi behöver mer av så är det etik. Ständigt förändrade skatteregler innebär absolut att kunskaperna behöver uppdateras. Men förväntningarna på etik förändras också. Och det syns inte alltid i nya lagparagrafer, inte ens i etikregler eller uppförandekoder. Det som var etiskt acceptabelt för fem eller tio år sedan är inte alltid längre ok. Jag tror att det beror på många faktorer. En sådan är att fler bryr sig, antalet intressenter tilltar i takt med ökad transparens och växande betydelse av hållbarhet.

Panamadokumenten, Riksrevisionen och höga avgångsvederlag i näringslivet är exempel på situationer som har varit uppe på senare tid. Inget av dessa fall hade upprört lika många lika mycket för några år sedan. Att alla kan uttrycka sina åsikter i sociala medier gör också att kravet på god etik blir ännu starkare. I debatten är det nolltolerans som gäller.

För en förtroendebransch som vår är det särskilt angeläget att hålla etikfanan högt men också att vi lever som vi lär. För det är med etik som med salt. Saltet får inte mista sin kraft, det går inte att ersätta. Sältan i etiken behövs för att branschen ska kunna göra skillnad i exempelvis kampen mot korruption. Det är en global uppgift för branschen, men den är definitivt även lokal. På annan plats i detta nummer av Balans kan du läsa att antalet anmälningar om misstänkta mutbrott i Sverige ökar. Och 31 procent av svenskarna oroar sig för utbredd korruption. Jag hör till dem.

Media har här en viktig granskande roll, men jag menar att branschen ska vara den största motkraften mot korruption. Redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare kan alla bidra, men det förutsätter medvetenhet och ett stort mått av integritet.

Etiken blir allt viktigare som framgångsfaktor. Mjuka faktorer som ledarskap, kultur och etik blir oumbärlig hårdvara för den som vill vara framtidens vinnare. I takt med digitalisering och automatisering av tjänster blir etiken ännu mer särskiljande. Artificiell intelligens (AI) får gärna underlätta och effektivisera hantering av information och data, men etiken förblir människans domän. Jag vill sträcka mig så långt som att etiken blir branschens USP (Unique Selling Proposition).

När jag skriver detta lämnar jag ett nordiskt branschmöte i Mumintrollens Naantali i Finland. Etik fanns inte uttryckligen på agendan men blev ändå huvudfrågan i dialogen om branschens framtidsresa. För det är etiken, inte digitaliseringen, som långsiktigt avgör branschens roll i näringsliv och samhälle. Låt oss därför flytta upp etiken på agendan. IESBA:s etikkod och FAR:s etiska regler måste komma i första rummet på seminarier och kurser, inte pliktskyldigt sist.

I samband med Panamaläckan fick vi möjlighet att informera finansministern om våra etikregler för skattetjänster. Utgångspunkten är självklart att skatt ska betalas utifrån tillämpliga lagar och regler, men det är kunden som i slutänden måste göra sin bedömning och fatta beslut. Den som ger råd på skatteområdet måste därför tydligt kommunicera de risker som olika åtgärder kan medföra. Om kunden väljer att genomföra ett riskfyllt upplägg som inte tål dagens ljus ska rådgivaren lämna uppdraget. Någonstans finns en gräns som inte får passeras. Om enda syftet med bolagsbildningar och komplexa transaktioner är att undgå skatt är det, som jag ser det, att fly sitt samhällsansvar och därför helt oacceptabelt.

Som alltid har alla med ledarroller ett särskilt ansvar. Tonen från toppen är avgörande för att den goda etiken ska prägla en verksamhet. Du ska därför bli orolig om kommunikationen från ledningen rymmer lite eller inget alls om etik. Men du har också själv ett ansvar att lyfta etikfrågorna.

Ledare i Balans #7/2016

4 av 5 på väg att missa framtidståget

När någon nämner en filmtitel minns jag inte alltid klart om jag har sett filmen. Men det finns ett undantag: ”Nyckeln till frihet”. För övrigt verkar många minnas just den filmen med Morgan Freeman i en av huvudrollerna.

På samma sätt hoppas jag att det blir med nästa framtidsstudie. Den går under namnet ”Nyckeln till framtiden” och lanseras på Branschdagarna 22–23 september. Eftersom jag har fått tjuvkika i rapporten anar jag att ingen kommer att glömma den.

Den första framtidsstudien presenterades hösten 2013. Den fick stort genomslag såväl inom som utanför branschen. Internationellt rönte den också uppmärksamhet, och hittills har jag aldrig hört någon säga att slutsatserna om exempelvis digitaliseringens påverkan skulle vara felaktiga. Bäst av allt är när jag får höra hur små och stora byråer låtit sig inspireras i utvecklingen av sina verksamheter.

Jag har förstått att flera byråer nu gör FAR:s framtidstest online inför eventuell nominering till tävlingen ”Årets framtidsbyrå”. Det bådar gott. Samtidigt tvingas jag konstatera att det är långt ifrån alla redovisnings- och revisionsbyråer som påbörjat ett förändringsarbete med mål och strategier för en digital framtid. På FAR uppfattar vi att cirka 20 procent av byråerna har inlett den angelägna förändringsresan. Med tanke på hur annorlunda framtiden blir ger vi oss inte förrän många fler kliver på tåget. Allt under 100 procent oroar.

Det finns såklart ett behov av konkreta råd om hur förändringsarbetet kan läggas upp. Och det är ju inte givet hur man ska navigera i det digitala landskapet. Den tekniska utvecklingen kommer dessutom att gå allt snabbare och – som någon sa – aldrig mer så sakta som nu. Därför har vi bett Kairos Future om en ny rapport med tydligt fokus på hur digitaliseringen påverkar branschen.

På annan plats i Balans läcker det lite om den nya framtidsstudien. Att byråernas affärsmodeller behöver ändras i takt med digitaliseringen är värt att reflektera över. Jämfört med dagens situation, när byråerna ofta liknar varandra i organisation, tjänsteutbud och prissättning, kommer vi att få se en ökad variation. Branschens nya affärsmodeller ägnas också särskild uppmärksamhet under Branschdagarna. Sedan måste jag få citera att innovation blir det nya svarta, även i vår bransch. Vem trodde det för fem år sedan?

Att omställningen ställer nya krav på ledarskapet framkommer i den nya rapporten. Att leda i förändring är inspirerande, men få har erfarenhet av den förändringsledning som kommer att behövas. Och omställningen handlar om så mycket mer än anpassning till ny teknik. Under Branschdagarna tar vi ett första steg och presenterar en konkret handlingsplan för det vi kallar hållbart ledarskap. Här är det roligt att se hur företrädare för byråer generöst delar med sig av sina erfarenheter.

Det är naturligtvis inte bara i Sverige som branschen börjar ställa om. Jag läser boken ”Remaining relevant – the Future of the Accounting Profession”. Utmanande och hoppfullt på en och samma gång. Att författaren Rob Nixon är från Australien är ingen slump. Australien ligger långt framme vad gäller nytänk och implementering av ny teknik. Jag rekommenderar boken, dels till dig som söker glöd I förändringsarbetet, dels till dig som tvivlar på huruvida branschens framtid blir så annorlunda.

För mig är det påtagligt hur näringsliv och samhälle nu förändras till följd av trender som digitalisering och hållbarhet. Det gör att spelplanen ritas om, också för vår bransch. Och då duger det inte att sitta på läktaren. Som profession förväntas vi ju vara steget före. Därför behöver vi återkommande träffas över byrågränserna och gemensamt ta ut färdriktningen. Under förra årets Branschdagar på Friends upplevde jag att branschen blev modigare och yngre. I år är förhoppningen att vi ska kicka igång motorn för att med fullt pådrag köra mot framtiden. Och självklart ska huset bli fullt även i år, så anmäl dig tidigt!

Väl mött på Branschdagarna!

Ledare i Balans #6/2016

Det hållbara ledarskapet

En av mina läromästare i unga år var Lennart Huldén på dåvarande Hagströms Revisionsbyrå (i dag en del av EY). När han 1969 bestämde sig för att bli revisor valde han arbetsgivare utifrån revisionsbyråns engagemang i FAR. Den byrå som visade ledarskap i branschfrågor var säkert också en progressiv och framgångsrik byrå. Mycket insiktsfullt, tycker jag …

Jag vill i den här ledaren bjuda in till dialog om ledarskapets betydelse för branschens attraktionskraft. I vår föränderliga värld tror jag att vi dessutom behöver prata om ett hållbart ledarskap. Jag återkommer till det, men först följer lite bakgrund.

Det känns naturligt att börja med de unga. Varje ny generation är, menar jag, lite klokare än den föregående. Och därför ställer unga i branschen och de som nu rekryteras krav på snabbare utveckling och balans i livet, dessutom samtidigt. De har helt enkelt inte samma tålamod som tidigare generationer. Redan detta har stor påverkan på ledarskapet hos den som vill vara attraktiv.

Omvärlden har också blivit mer turbulent och därför svårare att förutse. Jag läser på twitter om de nio största riskerna under 2016 som ”bör finnas med i alla seriösa kalkyler”. När riskerna hopas på varandra tecknas en ganska dyster bild. Och ändå finns inte risker kring informations- och cybersäkerhet med i uppräkningen (när jag skriver detta har den omfattande it-attacken mot svensk media just inträffat). Jag vill trots allt tro att möjligheterna är fler än riskerna, också i ”det nya normala”.

En stor möjlighet ligger i digitaliseringen. För några dagar sedan deltog jag på ett förenklingsforum i näringsdepartementets och Tillväxtverkets regi. I diskussionerna framkom en lång rad förslag till förenklingar som möjliggörs av just digitaliseringen. Tänk när företagens uppgiftslämnande till myndigheter förenklas och ”En uppgift en gång” blir verklighet! Digitaliseringen utmanar samtidigt beprövade affärsmodeller när ännu större kundnytta kan erbjudas genom nya tjänster. I den omställningen måste ledarskapet vara ”tvåhänt” i meningen att förvalta gamla tjänster samtidigt som helt nya utvecklas.

Sedan finns det en trend som jag tycker överskuggar allt annat, nämligen de ökande förväntningarna på hållbarhet. Det började med ett starkt fokus på miljöfrågor. Nu omfattar hållbarhet så mycket mer – ekologisk och ekonomisk men också social hållbarhet. Att ha hållbarhet som rättesnöre och ta samhällsansvar bidrar starkt till förtroende. En sak är säker, en bransch som vill vara attraktiv för medarbetare och kunder måste ta hållbarhet på största allvar.

Det är kul att se framstegen i branschen på jämställdhetens område, men jag anar att vi har mycket att göra för att förbättra mångfalden. I hållbarhetens namn måste vi också ge etikfrågorna större utrymme. Här har FAR och ledare på alla nivåer ett stort ansvar. Hur många har verkligen läst IESBAs etikkod? Hur ofta tas innehållet upp till diskussion i grupper och på kontor?

För mig står det i alla fall klart att vi behöver träffas och föra en dialog om branschens attraktionskraft. Ett bra tillfälle är Branschdagarna 22– 23 september på Friends. Med ”Det hållbara ledarskapet” som tema vill vi då särskilt uppmärksamma hur ledarskapet påverkar attraktionskraften. Epitetet ”hållbara” har här många bottnar. En tar sikte på förmågan att uthålligt lotsa verksamheten framåt.

Under Branschdagarna vill vi därför diskutera hur branschen även fortsättningsvis ska kunna attrahera de allra bästa talangerna. Vi vill också ge verktyg för att ta tillvara möjligheterna i alla förändringar. För att underlätta omställningen till följd av digitaliseringen har vi bett konsultfirman Kairos Future att ge branschen tydliga vägvisare i det digitala landskap som nu växer fram. Det sker genom en presentation under Branschdagarna av en ny rapport som kompletterar framtidsstudien från 2013.

Vad tycker du? Tveka inte att höra av dig med förslag till sådant som FAR kan göra för att stärka branschens attraktionskraft.

Ledare i Balans #4/2016

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén