Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: digitalisering Sida 4 av 6

När världen krymper växer behovet av tillit

Jag räfsar ihop de rostbruna eklöven i två stora högar. Kanske kan högarna få bli hemvist för igelkottar eller småkryp under vintern. Men inte ens den förhoppningen gör mig särskilt glad, för jag tänker hela tiden på de senaste dagarnas händelser.

Från politiskt håll har buden om hur Sverige ska förhålla sig till de stora strömmarna av flyktingar varit många, fler än tillrådligt. Om inte annat har det medverkat till osäkerhet om vilka värderingar politiken grundas på. Det är allvarligt. Samtidigt kämpar många människor inom myndigheter, civilsamhälle och företag vidare med att verkligen hjälpa de nyanlända. Det inger hopp.

Att det känns extra tungt i skrivande stund beror också på att attackerna i Paris just har inträffat. Stor sorg och oro. Vad är det som händer? Varför händer det? Jag funderar också på vad det gör med oss och våra öppna samhällen. Jag försöker slå ifrån mig tanken att vi måste vänja oss vid alla dessa hotbilder, attentat och konflikter parallellt med en tilltagande turbulens i politik och ekonomi. Eller är allt detta naturliga inslag i det som kallas ”Det nya normala”?

Så vad gör vi då? Att ge upp är sällan eller aldrig ett bra alternativ. Nej, svaret som osökt kommer till mig stavas tillit. Det känns som att det i dag råder ett underskott av den varan, dessutom på många plan. Ordet tillit är för övrigt en palindrom; det stavas lika oavsett om du läser det från vänster eller höger. Tillit fungerar åt båda hållen, i alla bemärkelser. Och tillit kan därför aldrig bli föremål för ”nån-annanismen”. Det är du och jag, inte någon annan, som har ansvar att bygga tillit.

Hur kommer då branschen in i bilden? Just nu läser jag en bok med titeln ”The future of the professions – how technology will transform the work of human experts”. Visst, vi vet att digitaliseringen bjuder på både möjligheter och utmaningar för branschens tjänster. Jag tror samtidigt att det som inte går att digitalisera kommer att bli allt värdefullare. Dit hör relationer, etik och sådant som hör tilliten till. Och marknadens behov av tillit ökar när världen krymper genom digitaliseringen. Marknaden är alltid största förändringskraften, också för vår bransch.

Jag minns att jag för något år sedan frågade dåvarande EU-parlamentarikern Olle Schmidt (Fp) varför EU ägnade så mycket kraft och energi åt att förändra revisionen. Det borde ju ha funnits viktigare frågor att hantera i spåren av finanskrisen än att arbeta fram ett nytt och omfattande revisionspaket. Olle Schmidts svar tog sikte på att man behövde förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Det framstod med andra ord klart att politikerna i Bryssel hade en stark förväntan om att branschen borde och kunde ge ett ännu större bidrag till tilliten.

Förväntningarna från alla intressenter om att branschen ska medverka till tillit är redan stora och blir, som sagt, ännu större i morgon. Och jag är säker på att branschen inspireras och vill anta utmaningen att bidra till den tillit som näringsliv och samhälle så väl behöver framöver. En ökad samhällsnytta gör också branschen ännu mer relevant och bidrar därigenom positivt till att stärka attraktionskraften hos den unga generationen.

I boken om professionernas framtid sägs att en profession måste bäras av värderingar. Det tror jag också, och har vi dessutom som affärsidé att bygga tillit förutsätter det att vi själva lever upp till kvalitet och god etik. Och vi är alltid du och jag, inte branschen i största allmänhet. För summan av den tillit branschen tillför kommer ju från var och ens idoga insats på varje uppdrag, oavsett om det handlar om tjänster inom redovisning, revision eller rådgivning.

Till sist. Tillit handlar om att släppa taget, att verkligen lita på en information, en situation eller en människa. Vi kanske måste våga göra det oftare. Alla vinner på det, för tillit fungerar ju åt båda hållen. Ytterst handlar det om att överleva.

Ledare i Balans #10/2015

Från och med nu blir det annorlunda

Landets lärare i redovisning på konferens i Göteborg.

Landets lärare i redovisning på konferens i Göteborg.

Detta inlägg bygger på mitt anförande på Handelshögskolan i Göteborg 5 november 2015, i anslutning till Nationella redovisningskonferensen för landet lärare i redovisning.

Tack för inbjudan att tala här på Nationella redovisningskonferensen. För mig är det mycket hedrande, dessutom extra kul att vi är på min gamla skola.

Jag vill inledningsvis knyta an till föregående anförande om redovisningen i AB Volvo. Redovisningen i företag och organisationer har över tiden differentierats med hänsyn till olika förväntningar och behov. Vi har därför fått IFRS för de noterade företagen och Bokföringsnämndens K-regelverk för de onoterade. Ingen av oss önskar att det lilla företaget ska tillämpa IFRS, inte heller att AB Volvo ska använda sig av K2.

De olika normgivningarna ska ge uttryck för god redovisningssed, men leder de alltid till en rättvisande bild och därmed bra beslutsunderlag? Här reser jag ett stort frågetecken, men hursomhelst har det funnits skäl att differentiera redovisningen.

På samma sätt är det med revisionen. Olika behov och förutsättningar hos revisionens intressenter tvingar fram en differentiering. Det sker naturligt genom revisorns och revisionsteamets anpassning på varje uppdrag men också på andra sätt.

För företag av allmänt intresse (noterade och finansiella företag) införs nästa år nya regler genom EUs revisionspaket. Bland nyheterna märks byrårotation och begränsningar i revisionsbyråns rådgivning till en revisionskund.

Ett positivt inslag i revisionspaketet är förnyelsen av revisorns rapportering. I fortsättningen behöver ingen leta efter revisorns slutsatser, de kommer nämligen först i revisionsberättelsen. I företag av allmänt intresse ska revisorn dessutom ange risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen.

Parallellt med processen i EU har den globala standardsättaren IAASB förändrat standarden för revisionsberättelsen, bland annat genom att revisorn ska informera om betydelsefulla områden (Key Audit Matters). Eftersom de båda regelmakarna inte har lyckats enas om en gemensam revisonsberättelse måste vi i Sverige nu smälta ihop de båda versionerna till en.

Den utvidgade och mer transparenta rapporteringen från revisorn ger, menar jag, en unik möjlighet att stärka revisionens relevans. Men det förutsätter att revisorn visar integritet och verkligen pekar på sådant som aktieägare och andra intressenter har nytta av. Några länder har tjuvstartat med nya revisionsberättelsen och därför ska vi på Finforum 25 november få höra om marknadens respons i Storbritannien och Nederländerna. Bland de mer uppmärksammade revisionsberättelserna är den för Rolls-Royce där revisionsbyrån lägger ut texten ordentligt och till och med illustrerar med diagram.

Men hur är det – uppnås nu syftena med EU-paketet, nämligen att lyfta revisionskvaliteten och att bryta de stora byråernas marknadsdominans? Jag tror att revisorns utvidgade rapportering kan komma att skärpa revisionen men på frågan om marknadsdominansen bryts blir svaret ett nej. Som så ofta i utdragna processer blev resultatet något annat än vad som ursprungligen var tanken.

Ett annat uttryck för behovet av differentiering är initiativet till Nordisk standard för revision i mindre företag (Nordiska standarden). Vi har nyligen haft ett förslag ute på remiss i samtliga nordiska länder, och på FAR tog vi emot en flodvåg av remissvar – hela 117 stycken. Nu ska vi respektfullt utvärdera och hantera det stora engagemanget runt Nordiska standarden.

Nu vill jag att vi spanar på framtiden. För två år sedan presenterade vi en framtidsstudie som Kairos Future hade hjälpt oss att ta fram. Studien, som visar branschens förändringsresa fram till år 2025, har fått stort genomslag både här hemma och internationellt. En slutsats i studien är att andelen rådgivning växer. Vi ser till exempel hur lönekonsulter nu växer fram som en profession i branschen. Mot den bakgrunden kommer lönekonsulter att inom kort erbjudas medlemskap i FAR.

Digitaliseringen är också central i studien. Vi har därför bett Kairos Future att fördjupa analysen av hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. För tillsammans med andra trender kommer digitaliseringen att förändra det mesta i branschen: utbudet av tjänster, sättet att arbeta och ta betalt men också hur man rekryterar, leder och belönar medarbetare.

Från och med nu blir det annorlunda. Allt, allt, allt kommer att förändras. Men det sker inte över en natt utan successivt, och vi ser alltfler exempel på byråer som aktivt gör förändringsresan. Tidningen Balans har i ett specialnummer belyst några av dessa byråer.

Av stor betydelse är även hur företagens rapportering till omvärlden kommer att utvecklas. I en digitaliserad värld kan vi förvänta oss att den finansiella informationen ska finnas tillgänglig så att den kan konsumeras i realtid, i vart fall nästan i realtid. Jämför det med dagens situation där årsredovisningar blir offentliga via Bolagsverket upp till sju månader efter bokslutsdagen. Finns det ens något som heter årsredovisning om 10 år? Jo, kanske behövs ett årsavslut som grund för bland annat skatteändamål och ansvarsutkrävande.

Men det blir helt klart en annorlunda rapportering. Jag vill här tipsa om FEEs idéutkast ”The Future of Corporate Reporting” som sträcker sig bortom dagens normgivning och till och med initiativet till integrerad rapportering. I idéutkastet finns bland annat tankar kring en Core & More-modell, där Core utgör en sammanfattning av såväl den finansiella som den icke-finansiella informationen som intressenter typiskt sett behöver. More är kompletterande dokument med detaljerad information kring områden som hållbarhet, risker m.m.

Så några om ord om förväntningar på utbildningen i redovisning. Jag vill inte förekomma den workshop som revisionsbyråerna har imorgon på konferensen. Jag vill därför bara trycka på att studenterna måste få en helhetssyn. Det handlar om en företagsanalys som ger förståelse för affärsmodellen, vad som skapar lönsamhet och hållbara värden, hur avtal träffas och vilka risker som verksamheten rymmer. För det är först därefter som val av normgivning och redovisningsmetoder kan diskuteras.

Allra sist vill jag ge er – landets lärare i redovisning – tre utmaningar:
1. Utbilda morgondagens ekonomer, förmedla helhetssyn och analytisk förmåga. Och avvakta inte mer resurser till utbildningen, det går att göra underverk även utan pengar.

2. Var med i debatten och synliggör forskningen. Jag vill se mycket mer av er i media (inte bara i Balans). Och vi i branschen och övriga näringslivet vill veta när ni har spännande forskningsresultat och uppsatser att visa upp.

3. Kroka arm med oss och andra i arbetet med integrationen av nyanlända. Flyktingkrisen är en stor utmaning för samhället, men när vi hjälps åt vänds det till en stor möjlighet. Och utbildningen är en mycket viktig del i integrationen.

Tack för visat intresse!

En ovanligt vanlig vecka i branschens tjänst

EYs auktoriserade redovisningskonsulter samlade på Tylösand.

EYs auktoriserade redovisningskonsulter samlade på Tylösand.

Det är måndag morgon. Jag anar det redan när jag dirigeras till Explosive Trace Detection-personalen vid säkerhetskontrollen på Landvetter flygplats. Vecka 38 blir spännande.

Planet lyfter mot Köpenhamn och Revisordøgnet i danska systerorganisationen FSR:s regi. Temat kretsar kring digitaliseringen och hur den förväntas påverka näringsliv och samhälle, men också branschen förstås. Jag tar med mig kommentaren att ”allt som går att digitalisera kommer att digitaliseras, men det som inte går att digitalisera blir särskilt värdefullt”.

Jag flyger tillbaka till Göteborg samma dag och beger mig till Ackordscentralen för att debattera revisorsansvar med Prosolvias konkursförvaltare Lars Zetterberg. Auditoriet består av unga obeståndsjurister från advokatbyråer i Göteborg som haft modet att bjuda in Lars och mig som gäster till deras första erfarenhetsutbyte. Diskussionen är spänstig, men vi är i alla fall överens om en sak; i tider med minusränta är det orimligt att beräkna dröjsmålsränta med en delkomponent om åtta procent.

Vid den efterföljande måltiden läser Lars hälsningen i sin lyckokaka: ”Dina argument övertygar och du får framgång” och tar det som intäkt för att han har rätt. Lätt snopen läser jag mitt eget meddelande: ”Harmoni och balans väntar dig” men ställer mig sedan frågan: Vad är viktigast – framgång eller harmoni och balans?

Tisdag förmiddag präglas av uppmärksamheten kring debattartikeln ”Problemen med EU:s nya revisionspaket” i Dagens Industri, signerad FAR:s ordförande Jonas Svensson och undertecknad. Och jag bloggar om de personliga sanktionsavgifterna som kan skrämma bort alla från revisorsyrket. Slutorden i inlägget känns givna: Det finns en smärtgräns som inte får passeras.

På eftermiddagen reser jag mot Halmstad och Tylösand. FAR-kollegan Sofia Wallebom och jag får där möjlighet att diskutera aktuella frågor med 140 auktoriserade redovisningskonsulter inom EY. Sofia fokuserar på Reko och bokslutsrapporten medan jag belyser FAR:s framtidsarbete och ambitioner för medlemsnyttan. Jag berättar om att vi nu sätter upp utbildningar av redovisningskonsulter till personliga tränare (PT) för företagare. Att tillsammans med så många FAR-medlemmar dessutom få se Malmö FF spela mot Zlatans Paris Saint-Germain i Champions League senare på kvällen är bonus för en generalsekreterare.

Det blir ett (alldeles för) tidigt morgonflyg till Stockholm på onsdag för möte med projektgruppen för Branschdagarna 2015. Projektledaren Anna Nord följer upp att alla förberedelser är på plats, och vi gläds över deltagarantalet som innebär all time high. Huset måste vara fullt när branschen tar ut färdriktningen!

Så blir det dags för ett telefonmöte med FEE, branschens europeiska samarbetsorgan. I konferensrummet på FAR sitter även Göran Krafft från Kairos Future. På linjen är också två tyska professorer som tagit fram en framtidsrapport. För veckan därpå ska både tyskarna och vi presentera våra respektive framtidsstudier under en FEE-konferens i Amsterdam med branschföreträdare från hela Europa.

Stormen Petra gör vad hon kan för att jag inte ska nå Oslo på torsdagen. Men det blir ändå ett heldagsmöte hos Den norske Revisorforening med kollegorna från hela Norden. Vi lägger fast hur vi ska positionera oss i det internationella påverkansarbetet under hösten. Självklart är även ”Nordisk standard för revision i mindre företag” högt på agendan. Vi är överens om att pusha för att få in så många synpunkter som möjligt före deadline 19 oktober, allt för att underlätta den fortsatta processen.

Fredagen inleds ute på Lidingö. Riksrevisionen har samlat sina medarbetare till konferens, och jag talar på temat ”Revision i snabb förändring”. Det är både enkelt och svårt. Enkelt för att det händer så mycket – EU:s revisionspaket, ny revisionsberättelse och Nordiska standarden. Svårt för att vi kan förvänta oss oväntade och omvälvande förändringar till följd av digitaliseringen.

Men först är det dags att ta helg. Jag pustar ut på tåget hem till Göteborg och skriver en ledare till Balans … Det är fredag kväll.

Ledare i Balans #8/2015

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén