Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: ekonomisk brottslighet Sida 1 av 4

Revisor stoppar bidragsfusk bättre än staten

Jakten på fusk och bedrägerier trappas upp efter åtgärdspaketen kopplade till Coronapandemin. Tillväxtverket ska få göra oanmälda besök hos företag som ansökt om stöd för korttidsarbete. Skatteverket, som lånat ut 100 handläggare för att stötta Tillväxtverket i kontrollarbetet, tillförs ytterligare resurser motsvarande 130 tjänster. Regeringen har vidare utsett tidigare rikspolischefen Stefan Strömberg till antifuskgeneral. Som utredare ska han löpande analysera risker för fusk och föreslå lämpliga lagstiftnings- och kontrollåtgärder. Därmed är hela kontrollapparaten på plats.

Men snälla, varför talar ingen om den viktigaste aktören? Den som har de rätta kompetenserna och insikterna, och som redan är på plats i stora delar av näringslivet. Jag talar om revisorn. Sedan mer än 20 år har revisorn krav på sig att rapportera och anmäla ekonomiska brott, däribland bedrägeri, så tidigt som vid lägsta misstankegraden. Om bolagets styrelse inte skyndsamt vidtar erforderliga åtgärder ska revisorn göra en anmälan till polis eller åklagare. Från tid till annan har revisorer kritiserats för att inte anmäla brott i förväntad omfattning. En förklaring har varit att revisorn inte träffat på brotten inom ramen för den ordinarie revisionen. Revisorn ska ju inte utföra ett detektivarbete. Men den här gången är det annorlunda.

I revisorns riskanalys för 2020 borde hanteringen och redovisningen av stödåtgärder, som korttidsarbete, vara ett viktigt område i många bolag och som därför måste följas upp i revisionen. Om revisorn då finner att exempelvis stöd för korttidsarbete utnyttjats på ett otillbörligt och bedrägligt sätt måste revisorn slå larm. Det är helt avgörande för revisionens relevans.

Sällan eller aldrig har landets revisorer fått en större möjlighet att bidra till samhällsnytta. Revisorn hjälper samtidigt enskilda bolag och näringslivet i stort att i en pressad situation kunna verka på en spelplan med sjysta regler. Stöden ska självklart gå till de bolag som är i störst behov, inte till den som försöker fiffla. Om revisorn inte medverkar till det blir förväntningsgapet ännu större och närmast omöjligt att sluta.

Nej, nu ska revisorn aktivt motverka, upptäcka och – om så krävs – anmäla ekonomiska brott. Det är dags för revisorn att träda fram ur skuggan och visa att de extra handläggarna på Tillväxtverket och Skatteverket inte behövs, inte ens någon antifuskgeneral.

Inlägget är även publicerat som krönika på Revisionsvärlden.se

Bättre att höja aktiekapitalet

Som bekant sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet för aktiebolag vid årsskiftet från 50 000 kronor till 25 000. Syftet är att aktiebolaget ska vara ännu mer tillgängligt för den som vill starta exempelvis ett tjänsteföretag.

Det låter lovvärt men är i själva verket en ogenomtänkt och floskeldriven förändring sprungen ur januariavtalet.

Tyvärr används mindre aktiebolag som verktyg i brottslig verksamhet. Till det har de nu 10 år gamla reformerna om sänkt aktiekapital till 50 000 kronor och slopad revisionsplikt bidragit. Vad händer när aktiekapitalet nu blir ännu lägre?

För många bolag kommer det låga aktiekapitalet medföra krav på att upprätta en kontrollbalansräkning redan vid starten av verksamheten. Och om aktiebolagslagens regler för kontrollbalansräkning inte följs uppkommer ett personligt betalningsansvar för styrelsens ledamöter. Som Svenskt Näringsliv påtalar i sitt remissvar riskerar den som driver ett aktiebolag därför att förlora mycket mer än enbart kapitalinsatsen. Det är svårt att tänka sig ett tråkigare välkomnande in i företagandet. I sammanhanget vill jag heller inte tänka på alla processkostnader för näringsliv och samhälle.

Redan när kravet på aktiekapital sänktes till 50 000 kronor borde reglerna för borgenärsskydd ha stöpts om. Att tillämpa reglerna om kontrollbalansräkning kostar nämligen tid och pengar när bolaget har ont om just tid och pengar. Det vore mer konstruktivt att koppla borgenärsskyddet till likviditeten. Det brittiska konceptet ”wrongful trading” är väl värt att studera.

Allra värst är att den aktuella sänkningen till 25 000 kronor sänder fel signaler. Det måste finnas ett kapital som gör att en verksamhet överlever minsta vindpust. För effektiviteten i näringslivet vore det dessutom bra om vi återställde statusen på aktiebolaget som en förtroendebärande företagsform. Det förutsätter ett aktiekapital på minst 100 000 kronor och revision. För mindre och okomplicerade verksamheter behövs istället en ny företagsform – AB light – med anpassade regler för kapitalkrav, redovisning och borgenärsskydd.

Revisorn som korruptionsskrämma

Maktmissbruk och korruption är förhärskande. Därför väcker det stor oro när borgmästaren förmedlar den ytterst oangenäma nyheten att en revisor är på väg till staden. Att revisorn har hemliga instruktioner gör inte saken bättre.

Ungefär så inleds Nikolaj Gogols komedi ”Revisorn”. Visst finns det humor i beskrivningen av revisorns ankomst, men jag har på senare tid funderat alltmer över allvaret i situationen och samtidigt ställt mig frågan: Hur kan revisorn bidra ännu mer till att skrämma korruption och annan ekonomisk brottslighet på flykten?

Revisorn är ingen detektiv som letar aktivt efter mutor. Det ingår inte i själva revisionsuppdraget. Om revisorn däremot ramlar över något som kan misstänkas vara mutbrott i den verksamhet som är föremål för revisionen måste revisorn agera. Först genom att underrätta styrelsen och därefter genom att inom fyra veckor göra en anmälan till åklagare. Under vissa förutsättningar kan revisorn avstå från att anmäla, exempelvis om brottet redan är anmält.

Antalet revisorsanmälningar om mutbrott är få, för att inte säga försvinnande få. Betydligt större är antalet brott som förhindras genom revisionens preventiva funktion – genom revisorns blotta närvaro eller medverkan till effektivare internkontroll. Men efter den senaste tidens korruptionsskandaler och flagranta fall av penningtvätt – som i Danske Bank – väcks förstås frågan hur revisorn kan bli en bättre korruptionsskrämma (ett nyord jag lanserade i Almedalen för något år sedan, om någon undrar).

Jag är övertygad om att revisorn kan och borde göra mer. Nu tänker någon att jag far efter ett större uppdrag där revisorn granskar allt minutiöst. Nej, så tänker jag inte alls. Däremot kan revisorn uppgradera sin samverkan med de andra bolagsorganen – aktieägare, styrelse och verkställande direktör – och därigenom vara med och skapa en miljö, ett slags ”organisatorisk integritet”, som är vaccinerad mot korruption. Detta låter sig sägas, men hur ska det gå till?

Revisorn måste med integritet ställa kritiska frågor och utmana styrelsen att på allvar jobba med riskanalys, internkontroll och policys som också följs upp. I styrelserummet anges ju tonarten för den alltid så avgörande kulturen i en verksamhet. Verkställande direktören och övriga i ledningen ska sedan leva ut värderingarna och verkligen ”walk the talk”, inget flum utan visa vägen genom beslut, agerande och uppföljning. Här kan revisorn stötta genom en träffsäker granskning. Aktieägarna måste också bli mer proaktiva och efterlysa analyser, även från revisorn, när risken för korruption är uppenbar. Jag kommer aldrig att förstå passiviteten från ägarhåll när Telia gick in i svårt korruptionsdrabbade marknader.

Det finns inget att vänta på, varken lagstiftning eller annan normgivning. Revisorn och de övriga bolagsorganen måste själva ta ansvar och lyfta kampen mot korruption redan idag. Det förväntar sig alla.

Vilka är då de utmärkande dragen i en verksamhet med ”organisatorisk integritet”? Jag tror att man ser fenomen som:
• tydlig kultur med väl förankrade värderingar
• levande och proaktiv riskanalys
• internkontroll i ständig förändring
• kontinuerlig dilemmaträning
• transparent rapportering

I en sådan miljö trivs inte maktmissbruk och korruption. Däremot är revisorn alltid välkommen.

Inlägget har även publicerats på Realtid.se och baseras på mitt anförande 7 december 2018 på en konferens i Stockholm arrangerad av Insight Events (som i sin tur utgår från boken Mitt liv som FAR)

Sida 1 av 4

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén