Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: EU

Det måste finnas en SME-gerilla

SmaforetagareHur effektiv är EU-lagstiftningen för SME-företag i Sverige? Det var rubriken för dagens utfrågning i EESK:s regi (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Här följer mitt anförande inför den efterföljande debatten:

Jag vill dela med mig av några reflektioner från min tid på FAR, från 2004 fram till nu.
Först och främst vill jag slå fast att det är viktigt att alltid jobba med förenkling. Temat förenkling var mycket påtagligt i Bryssel och här i Stockholm fram till finanskrisen 2008. Sedan blev det fokus på reglering, och förenkling försvann nästan helt och hållet och har aldrig riktigt kommit tillbaka.
Men det blev inte bara reglering – jag vill hävda att det i många fall blev överreglering i spåren av finanskrisen. ”Bad cases make bad law”. Det finns också exempel på att de slutliga reglerna faktiskt motverkar det ursprungliga syftet med initiativet till lagstiftning. Och när reglerna väl är på plats är det närmast omöjligt att backa och förbättra dem eller för den delen även ta bort dem.
Detta är förstås bekymmersamt för de stora företagen som ofta är föremål för överregleringen, men det gör också att utrymmet att förenkla för de mindre företagen minskar.
Därför är det viktigt att det överallt finns en ”SME-gerilla” – finns det en sådan i EU-kommissionen?
”Think small first” borde för övrigt prägla all lagstiftning inom EU. Regler blir allra bäst om de byggs på stadig grund utifrån de små företagens förutsättningar. Att förenkla komplexa regler och anpassa dem till de mindre företagen är mycket svårare.
Sedan är det avgörande för regelutvecklingen i EU vem som är kommissionär för inre marknaden. Med Michel Barnier som kommissionär 2010-2014 blev det ett väldigt starkt fokus på reglering.
När nya EU-direktiv ska införas i Sverige, säkert också i andra länder, finns det en risk att nationella regler blir kvar. All kraft i utredningar och i regeringens beredning läggs på att anpassa den nationella lagstiftningen till EU-direktiven. Det finns inte tillräcklig tid och energi att samtidigt ta bort gamla och ibland obsoleta regler. Det blir dubbla regelsystem, det är tydligt i min bransch.
Jag vill nu nämna några exempel på EU-regler som är komplexa för mindre företag:
Moms är mycket besvärligt och kostsamt för små företag, och här kommer ju en stor andel av lagstiftningen från EU. Jag förstår behovet av harmonisering, att momsreglerna i olika länder i grunden ska vara lika. Men de måste vara lika enkla, inte lika svåra. Jag föreslog 2011 att vi skulle åka i ett momståg till Bryssel, med start i Kiruna och sedan genom hela Sverige och vidare ända fram till Bryssel för att protestera. Det var en person som ville följa med. Var finns kraften att förändra momsreglerna? Det är som att momsen går under radarn.

GDPR eller Dataskyddsförordningen – att skydda människors integritet är lovvärt, men reglerna är extremt komplexa, också för små företag, och jag har inte mött någon organisation som säger att man hinner bli klar till 25 maj då förordningen träder i kraft. Vem gjorde konsekvensanalysen?
Penningtvättslagen är ett annat exempel. Reglerna är egentligen skrivna för banker, men sedan har man i en överdriven ambition låtit detta smitta alla företag. Nu måste företagen anmäla vem som är verklig huvudman. Och revisorer, redovisningskonsulter och skatterådgivare måste anmäla vid misstanke om penningtvätt. Ett tydligt exempel på när kostnaden överstiger nyttan. Vem gjorde konsekvensanalysen?
På tal om konsekvensanalyser – de borde alltid tas fram av någon annan än den som lägger förslagen. Så är det inte idag. Dessutom borde man bygga in något slags lärande i EU:s beslutsprocesser, dvs. ordentliga utvärderingar av vilken påverkan reglerna fått i praktiken.

Jag vill avsluta med något positivt. Det går att påverka regelutvecklingen i Bryssel även för ett litet land som Sverige, men det förutsätter ett omfattande påverkansarbete. Det är också en styrka om det finns en samlad hållning från ett land. I fallet EU:s revisionspaket hade nästan alla svenska intressenter samma uppfattning och det gjorde stor skillnad för möjligheten att påverka.
Tack för att ni lyssnade!

2 kommentarer

Det puttrar i Bryssel

Det kryllar av lobbyister i Bryssel, och påfallande ofta hör jag det svenska tungomålet i och runt EU-parlamentet. Det är bra, för vi måste hjälpa EU att fatta kloka beslut.

En av många heta frågor är EU-kommissionens kommande förslag om revision. Redan det som läckt ut har fått det att börja puttra ordentligt. Förutom att näringslivet protesterar säger både England och Tyskland nej, och det väger mer än tungt. Jag utgår från att också den svenska regeringen fortsätter att kritisera Kommissionens iver att laga allt – även sådant som inte har gått sönder.

Motståndet mot Kommissionens förslag är alltså starkt, så starkt att jag vågar säga att det inte kommer att bli som Kommissionen föreslår. Men likväl är det Kommissionens texter som utgör underlaget för den fortsatta – och sannolikt flera år långa – processen i EU-parlamentet och Ministerrådet.

Att det är 27 medlemsstater som till slut ska enas är på gott och ont. Det goda är att många erfarenheter och aspekter kan tas tillvara, det onda är att alla vill få med något. Detta beskrivs bäst genom följande historia:

– ”Hur får man in en och en halv liter mjölk i en enlitersförpackning”?

På västgötska är svaret enkelt:

– ”Man knör”.

Kommentera

Förtroende och tillit

Mina kollegor och jag kikar in i EU-parlamentets plenisal. Här debatteras den arabiska våren och de senaste oroligheterna i Egypten. Annars är det skuldkrisen i Europa som präglar EU:s agenda. Oron för Greklands ekonomi är högst påtaglig här i Bryssel. Situationen blir inte bättre av att även USA har en skuldkris.

Och när vi som mest behöver ett tydligt ledarskap saknas just detta. Finns det längre någon stormakt i politisk mening? Hur är det med USA:s tidigare, ofta självpåtagna, ledarroll – finns den kvar? Tyskland och Frankrike drar dock ett tungt lass i EU genom Angela Merkels och Nicolas Sarkozys idoga arbete.

Jag frågar den svenske EU-parlamentarikern Olle Schmidt (Fp) varför EU i det här läget ägnar så mycket kraft och energi åt att förändra revisionen. I slutet av november förväntas ju ett omfattande förslagspaket om revision, och rimligen borde det nu finnas viktigare frågor för EU.

Svaret handlar om de osynliga men alltid så avgörande faktorerna: FÖRTROENDE och TILLIT.

Det finns stora förväntningar på att en förändrad revision ska göra synbar skillnad och medverka till just FÖRTROENDE och TILLIT – dagens stora ”bristvaror” på marknaden.

Vilken utmaning!! Men inte bara för revisorn, utan för hela revisions- och rådgivningsbranschen.

Revisorer, redovisningskonsulter och rådgivare har en större och viktigare roll än vad vi själva ofta ser.

Kommentera

Powered by lovecraft Anders Norén