Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: EU-kommissionen (Sida 1 av 4)

Det måste finnas en SME-gerilla

SmaforetagareHur effektiv är EU-lagstiftningen för SME-företag i Sverige? Det var rubriken för dagens utfrågning i EESK:s regi (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén). Här följer mitt anförande inför den efterföljande debatten:

Jag vill dela med mig av några reflektioner från min tid på FAR, från 2004 fram till nu.
Först och främst vill jag slå fast att det är viktigt att alltid jobba med förenkling. Temat förenkling var mycket påtagligt i Bryssel och här i Stockholm fram till finanskrisen 2008. Sedan blev det fokus på reglering, och förenkling försvann nästan helt och hållet och har aldrig riktigt kommit tillbaka.
Men det blev inte bara reglering – jag vill hävda att det i många fall blev överreglering i spåren av finanskrisen. ”Bad cases make bad law”. Det finns också exempel på att de slutliga reglerna faktiskt motverkar det ursprungliga syftet med initiativet till lagstiftning. Och när reglerna väl är på plats är det närmast omöjligt att backa och förbättra dem eller för den delen även ta bort dem.
Detta är förstås bekymmersamt för de stora företagen som ofta är föremål för överregleringen, men det gör också att utrymmet att förenkla för de mindre företagen minskar.
Därför är det viktigt att det överallt finns en ”SME-gerilla” – finns det en sådan i EU-kommissionen?
”Think small first” borde för övrigt prägla all lagstiftning inom EU. Regler blir allra bäst om de byggs på stadig grund utifrån de små företagens förutsättningar. Att förenkla komplexa regler och anpassa dem till de mindre företagen är mycket svårare.
Sedan är det avgörande för regelutvecklingen i EU vem som är kommissionär för inre marknaden. Med Michel Barnier som kommissionär 2010-2014 blev det ett väldigt starkt fokus på reglering.
När nya EU-direktiv ska införas i Sverige, säkert också i andra länder, finns det en risk att nationella regler blir kvar. All kraft i utredningar och i regeringens beredning läggs på att anpassa den nationella lagstiftningen till EU-direktiven. Det finns inte tillräcklig tid och energi att samtidigt ta bort gamla och ibland obsoleta regler. Det blir dubbla regelsystem, det är tydligt i min bransch.
Jag vill nu nämna några exempel på EU-regler som är komplexa för mindre företag:
Moms är mycket besvärligt och kostsamt för små företag, och här kommer ju en stor andel av lagstiftningen från EU. Jag förstår behovet av harmonisering, att momsreglerna i olika länder i grunden ska vara lika. Men de måste vara lika enkla, inte lika svåra. Jag föreslog 2011 att vi skulle åka i ett momståg till Bryssel, med start i Kiruna och sedan genom hela Sverige och vidare ända fram till Bryssel för att protestera. Det var en person som ville följa med. Var finns kraften att förändra momsreglerna? Det är som att momsen går under radarn.

GDPR eller Dataskyddsförordningen – att skydda människors integritet är lovvärt, men reglerna är extremt komplexa, också för små företag, och jag har inte mött någon organisation som säger att man hinner bli klar till 25 maj då förordningen träder i kraft. Vem gjorde konsekvensanalysen?
Penningtvättslagen är ett annat exempel. Reglerna är egentligen skrivna för banker, men sedan har man i en överdriven ambition låtit detta smitta alla företag. Nu måste företagen anmäla vem som är verklig huvudman. Och revisorer, redovisningskonsulter och skatterådgivare måste anmäla vid misstanke om penningtvätt. Ett tydligt exempel på när kostnaden överstiger nyttan. Vem gjorde konsekvensanalysen?
På tal om konsekvensanalyser – de borde alltid tas fram av någon annan än den som lägger förslagen. Så är det inte idag. Dessutom borde man bygga in något slags lärande i EU:s beslutsprocesser, dvs. ordentliga utvärderingar av vilken påverkan reglerna fått i praktiken.

Jag vill avsluta med något positivt. Det går att påverka regelutvecklingen i Bryssel även för ett litet land som Sverige, men det förutsätter ett omfattande påverkansarbete. Det är också en styrka om det finns en samlad hållning från ett land. I fallet EU:s revisionspaket hade nästan alla svenska intressenter samma uppfattning och det gjorde stor skillnad för möjligheten att påverka.
Tack för att ni lyssnade!

2 kommentarer

Ett fönster av möjligheter

Ett måste när jag är i Paris.

Ett måste när jag är i Paris.

Min arbetsvecka fick en trevlig start. Igår var FARs motsvarighet i Frankrike – Compagnie Nationale des Commissaires aux Comptes (CNCC) – nämligen värd för en dialog med nordiska branschföreträdare.

Energin i rummet blev särskilt påtaglig när vi kom in på den nordiska standarden för revision i mindre företag (Nordiska standarden). Intresset för vårt initiativ är stort, för behovet av anpassad revision tycks finnas överallt på vår jord.

Vi var överens om att revisionen måste förnyas för att förbli relevant och bättre kunna matcha förväntningar på snabb och tillförlitlig information, såväl finansiell som icke-finansiell. Vi konstaterade samtidigt att trycket på förändring och innovation utmanar branschen att lämna sin trygghetszon. Det är kanske därför som det är så mycket spänning runt Nordiska standarden.

Sedan finns det de som säger att möjligheten till innovation begränsas av att branschen, inte minst revisionsdelen, är så reglerad. Men då måste vi komma ihåg att forskaren Mattias Axelson under Branschdagarna gav uttryck för den motsatta uppfattningen – det är i själva verket enklare att ”innovera” när det finns många utgångspunkter och allianser med intressenter.

Hursomhelst, vi konstaterade i Paris att det nu finns ett ”window of opportunity”, också för Nordiska standarden. EU-reglerna medger ju att revisionen i mindre företag sker på ett anpassat sätt. Lika viktigt är att de löpande kontakterna med globala standardsättaren IAASB, EU-kommissionen och de nordiska tillsynsmyndigheterna bidragit till att hålla fönstret öppet, åtminstone tillräckligt mycket på glänt.

Nu på måndag, 19 oktober, passeras ytterligare en milstolpe i processen. Då är det deadline för att lämna respons på den nordiska remissen. Det blir oerhört intressant att ta del av all feedback, tycker jag. Och frågan ligger i luften: Hur öppet kommer fönstret av möjligheter att vara efter måndag?

3 kommentarer

EUs Q&A väcker nya frågor

Tidspress och allt kompromissande gjorde att EUs revisionspaket inte blev helt glasklart. EU-kommissionen har därför publicerat en Q&A om paketet, som ju främst tar sikte på revisionen i noterade och finansiella företag. Områden som behandlas är bl.a:

  • starttidpunkten för paketet – första räkenskapsåret som berörs anges vara 1 juli 2016 – 30 juni 2017
  • revisionsbyråns rådgivning och beräkningen av taket om 70%
  • byrårotationen
  • tillämpningen av den globala standarden ISA
  • revisionsutskottets utvidgade roll

I ett särskilt brev kommenteras övergångsreglerna för byrårotationen. Kommissionen lanserar som sin uppfattning att i ett noterat eller finansiellt företag som valde en ny revisionsbyrå under åren 2003-2006 (där första räkenskapsåret som var föremål för revisionen inföll mellan 16 juni 2003 och 17 juni 2006) ska rotation till en ny revisionsbyrå ske senast 16 juni 2016. Det är verkligen inte logiskt, eftersom äldre uppdrag kan roteras längre fram i tiden. För uppdrag som påbörjades senast 16 juni 1994 måste rotation ske senast 16 juni 2020. Och för uppdrag, där det första räkenskapsår inföll mellan 17 juni 1994 och 16 juni 2003, sker rotationen senast 16 juni 2023. 

Vi får samtidigt inte glömma att medlemsstaterna kan besluta om rotation efter upp till ytterligare 10 år om revisionen blir föremål för ny upphandling. Detta nämner inte kommissionen nu. Och vi vet inte bestämt hur Sverige kommer att besluta i frågan om förlängning av revisionsuppdrag efter upphandling. Regeringen har tidigare aviserat att man vill se en snabbare rotation i de finansiella företagen än i övriga berörda företag. 

Visst finns det en del klargörande vägledning i kommissionens svar, men det är samtidigt lite osäkert vilken status som kommissionens Q&A respektive brevet om byrårotationen har. Hursomhelst ger kommissionens svar upphov till nya frågetecken och diskussioner. Och jag förutser att debatten om övergångsreglerna för byrårotationen blir särskilt het. För det är en stor och kostsam process att byta revisionsbyrå i en global koncern.

Nästa fredag, 12 september, har den svenska utredningen om implementeringen av revisionspaketet sitt nästa möte. Alldeles säkert kommer den nya informationen från kommissionen att komma upp på bordet, där FAR representeras av Anna-Clara af Ekenstam och Helene Agélii, ordförande respektive chefsjurist i FAR. Jag utgår från att många runt bordet kommer att ifrågasätta en del av kommissionens tolkningar.

Fortsättning följer.

1 kommentar

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén