Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: EU-parlamentet Sida 1 av 3

EUs revisionspaket klubbat

Idag klubbades EUs revisionspaket avseende företag av allmänt intresse (noterade och finansiella företag). EU-parlamentet hade sin omröstning 3 april och idag bekräftades paketet av ministerrådet (se pressmeddelande).

Paketet, som består av en förordning och ett direktiv, överensstämmer med vad jag sammanfattade i december 2013. När paketet har publicerats i ”The Official Journal” har medlemsstaterna två år på sig att implementera reglerna. Vi kan därför förvänta oss ett ikraftträdande i maj eller juni 2016. Eftersom tiden går fort har den svenska regeringen redan utsett Kristina Ståhl att leda utredningen om implementeringen i Sverige.

Att paketet är klubbat innebär inte att allt är solklart. Tvärtom uppstår det hela tiden nya frågetecken om hur reglerna ska förstås och tillämpas. Jag återkommer därför med analyser kring viktiga avsnitt i paketet. För övrigt har branschens europeiska samarbetsorganisation, FEE, sammanställt frågor och svar om revisionspaketet.

PS: Här finner du förordningen på svenska och via den här länken återfinns även direktivet på svenska.

Gott slut på ett händelserikt 2013!

Säga vad man vill, men 2013 blev ett händelserikt år för revisions- och rådgivningsbranschen. Här följer några axplock.

Branschen hamnade i fokus när regeringen bestämde sig för att ändra de s.k. 3:12-reglerna. Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf pekade redan i sitt första utspel i mitten av april på hur de generösa reglerna tillämpades av ”vissa revisorer”. Under sommarmånaderna följde sedan ett intensivt påverkansarbete där vi på FAR knöt många värdefulla kontakter med såväl politiker som entreprenörer. Höstens riksdagsbeslut innebar, jämfört med regeringens ursprungsförslag, ett antal justeringar med påtagliga förbättringar för många företagare. Däremot överlevde kravet på en ägarandel om minst 4% för att få tillämpa löneunderlagsregeln. Många inser att ägarkravet medför en tröskel som hämmar tillväxt och sysselsättning. Ett bevis på det är att Centerpartiet lanserade ett nytt förslag samma dag(!) som riksdagen klubbade 3:12-reglerna. Till min glädje noterar jag att Centerpartiets tankegångar påminner om FARs alternativa förslag. Det dröjer nog inte så länge innan 3:12-reglerna åter måste ses över.

Direkt efter sommaren kom den överraskande hovrättsdomen rörande Prosolvia. Domen, som FAR och många andra har debatterat under hösten, innebar ett rekordhögt skadestånd. PwC och den ansvariga revisorn skulle betala över 2 miljarder kronor (inklusive ränta) till konkursboet. Domen vann aldrig laga kraft eftersom parterna träffade en förlikning, men det finns en risk att Prosolvia fortsätter att spöka. Därför blir nästa liknande case av största betydelse för utvecklingen av svensk skadeståndspraxis.

I början av december kom så det första ramverket för integrerad rapportering. Syftet med integrerad rapportering är att ett företag på ett tydligare sätt ska kunna presentera hur det utvecklas och skapar värde. Därmed får företagets intressenter också ett bättre beslutsunderlag. Det blir spännande att följa och påverka fortsättningen för integrerad rapportering. FAR kan här bidra på olika sätt, bl.a. med att visa hur rapporteringen kan förändras i det mindre företaget.

Det hände mer i december, för då sjösattes en samverkan mellan Skatteverket, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och FAR. Upplägget innebär i korthet att Skatteverket på ett effektivt sätt kan dra nytta av branschens kvalitetsarbete vid myndighetens granskning av deklarationer och andra uppgifter. ”Rätt från början” har varit ett ledord under hela processen.

Och alldeles före jul träffade EUs medlemsstater, EU-parlamentet och EU-kommissionen en uppgörelse om det s.k. revisionspaketet. Det blev en ”hård julklapp” för branschen, även om det hade kunnat bli mycket värre med tanke på kommissionens utgångsbud. I början av 2014 kommer regeringen att starta upp arbetet med att arbeta in alla de nya reglerna i den svenska miljön. Jag återkommer naturligtvis om detta gigantiska lagstiftningsarbete.

Det räcker med att läsa raderna ovan för att förstå att branschen är under ett starkt omvandlingstryck. För att hjälpa byråerna, men också alla enskilda personer som jobbar i branschen, att möta och påverka framtiden tog vi på FAR hjälp av analysföretaget Kairos Future för att beskriva branschens resa fram till 2025. Framtidsstudien presenterades på Branschdagarna i september och används nu i flera byråers förändringsarbete.

Jag vill avsluta med det viktigaste av allt – förtroendet. För att branschen ska kunna göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle måste det finnas ett starkt förtroende för branschen. Och därför har FAR under 2013 inlett ett omfattande arbete som syftar till att just stärka förtroendet. Startskottet blev en debattartikel från FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och mig –  ”Tio år av skandaler – detta måste vi göra”. Förtroendearbetet utgår till stor del från en ”vitbok” där vi anger flera viktiga lärdomar och vad vi konkret kan göra för att stärka förtroendet. 

Nästa år ser ut att bli minst lika spännande och händelserikt. Jag återkommer därför efter årsskiftet med mina funderingar inför det nya året. Men nu vill jag önska alla ett riktigt gott slut på 2013!

Så mycket bättre?

Nu går det så fort i Bryssel att man undrar om alla bara vill bli av med gamla surdegar inför julen. I början av veckan kunde jag rapportera att ordförandelandet Litauen oväntat snabbt hade nått en uppgörelse med EU-kommissionen och EU-parlamentet om det s.k. revisionspaketet. I paketet finns nya spelregler för revisionen i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. Och igår onsdag bekräftades uppgörelsen av medlemsstaternas regeringar. Det enda som återstår är EU-parlamentets omröstning, som är planerad till 4 februari 2014, och en formell bekräftelse från Ministerrådets sida. Sedan ska paketet implementeras i alla medlemsstater inom två år efter att paketet har publicerats i the Official Journal vilket beräknas ske på vårkanten 2014. Med tanke på komplexiteten i det nya regelverket och dess stora påverkan på bl.a. aktiebolagslagen och svensk bolagsstyrning lär det alltså dröja till 2016 (viss försening kan inte uteslutas) innan reglerna införs i svensk lag eller självreglering.

Vad tycker nu alla om revisionspaketet? Var det verkligen värt besväret? Blev det så mycket bättre?

Jag har inte hört någon som jublar – inte en enda! Jag tror heller inte att kommissionären Michel Barnier är nöjd. Han hade velat uppnå snabbare byrårotation, krav på gemensam revision och totalt rådgivningsförbud för större revisionsbyråer. Många parlamentsledamöter borde vara bekymrade över att EU återigen ökar regelbördan och försämrar konkurrenskraften gentemot omvärlden. För företagen innebär revisionspaketet ju ökade kostnader och ett stort ansvar för regelefterlevnaden. Dessutom införs ny tillsyn och nya sanktioner för berörda företag. Och ägarna till företagen funderar säkert på varför de får så lite att säga till om i sina egna företag.

Reaktionen i branschen är så här långt att ”det kunde ha blivit värre”. Vi måste nu självkritiskt fundera på vad vi kunde ha gjort annorlunda under hela den här processen. Det har varit ett starkt fokus på marknadsfrågorna, bl.a. byrårotationen och rådgivningen. Men det viktigaste av allt – revisionens innehåll – har nästan helt kommit. Det var ju här det stora lyftet skulle ske för att revisorn ska kunna förhindra – eller i vart fall slå larm inför – finansiella problem och kriser. Visst utökas revisorns rapportering i revisionsberättelsen, men den bygger på samma revision som tidigare.

Den här gången satte sig politikerna i Bryssel i förarsätet, och därför innehåller revisionspaketet också en mängd olika politiska kompromisser. Bl.a. finns det många möjligheter för enskilda medlemsländer att avvika från reglerna. Det gäller till och med huvudregeln om byrårotation efter 10 år (ett land kan alltså välja ett kortare intervall än 10 år medan andra expanderar intervallet givet vissa förutsättningar). Branschen måste därför ta sig tillbaka till förarsätet och tillsammans med marknaden utveckla revisionen så att den möter förväntningarna från en allt bredare intressentkrets. Här krävs det ett stort ansvarstagande från branschen. Och tuffa revisorer med integritet. Annars kommer en ny kommissionär att vid nästa större skandal eller finanskris bara att öka regleringen av revisionen. Vi måste se till att det inte behövs!

Sida 1 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén