Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: EUs revisionspaket (Sida 1 av 9)

Så implementeras EUs revisionspaket

Igår beslutade riksdagen om EUs revisionspaket genom att säga ja till regeringens proposition 2015/16:162. De nya reglerna träder ikraft 17 juni 2016, men flertalet bestämmelser ska tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter 16 juni 2016.

Det var i april 2014 som EUs ministerråd antog revisionspaketet som innefattar en förordning med särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad samt vissa finansiella företag) och ett direktiv om ändring av ett tidigare revisorsdirektiv. Huvudsyftet är att stärka revisionskvaliteten och revisorns oberoende.

Med tanke på alla extrema förslag som förekommit under resan är jag nöjd med slutresultatet. Jag är särskilt förväntansfull inför marknadens respons på den nya revisionsberättelsen.

Vad som inte har uppmärksammats så mycket är att revisionspaketet faktiskt påverkar alla revisorer och revisionsuppdrag. Därför erbjuder vi en speciell utbildning för revisorer i mindre företag under Branschdagarna i september.

Mot bakgrund av att riksdagen nu har klubbat hur EUs revisionspaket ska implementeras i Sverige har FARs ordförande Jonas Svensson och jag skrivit ett brev som i dagarna översänds till VDar och ordförande i revisionsutskott i företag av allmänt intresse. Här kan du läsa brevet.

Kommentera

Plus och minus i EU-paketet

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss hur EUs revisionspaket ska införas i Sverige. De nya reglerna träffar främst revision i företag av allmänt intresse (börsföretag och finansiella företag) och innefattar bland annat tvingande byrårotation, begränsning av rådgivningstjänster till revisionskunder och sanktionsavgifter. Reglerna träder i kraft 17 juni 2016 och ska i flertalet fall tillämpas första gången på närmast därpå följande räkenskapsår.

Jag hoppas att EU-paketet får önskad effekt på revisionens kvalitet och revisorns oberoende, eftersom det är ett högt pris som revisorerna och deras kunder får betala. Regelpaketet är mycket omfattande och inte alltid enkelt att tolka. Bara det driver kostnader.

Sedan finns det två saker som jag är särskilt kritisk mot. Den första är att finansiella företag måste byta revisionsbyrå efter tio år. Sådana verksamheter är ofta komplexa och kräver därför kontinuitet i revisionen. Jag reser också ett frågetecken om denna särreglering inom företag av allmänt intresse är förenlig med EUs regleringsmetod.

Börsföretag, som inte är finansiella företag, kan däremot behålla revisionsbyrån i upp till tjugo eller tjugofyra år, om de uppfyller särskilda krav.

Den andra punkten är att regeringen föreslår införande av sanktionsavgifter på upp till en miljon kronor för enskilda revisorer respektive upp till två procent av revisionsbyråns årsomsättning. Sanktionsavgifter ska kunna utgå när Revisorsnämnden utdelar en varning och då det finns det särskilda skäl. Sanktionsavgiften gäller även revision i mindre företag, men då förväntas beloppen vara betydligt lägre. Som både Advokatsamfundet och FAR påpekade i sina respektive remissvar kan sanktionsavgifterna stå i strid med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna!

På plussidan är att regeringen i huvudsak inte lägger till fler regler än vad som följer av EU-paketet. Det är till exempel positivt att definitionen av företag av allmänt intresse inte går utöver vad EU-reglerna kräver.

Till sist, jag är entusiastisk inför den nya revisionsberättelsen. När revisorn får berätta mer blir ju revisionen mer relevant.

Här kan du läsa initiala kommenterar i Balans respektive FARs pressmeddelande.

Kommentera

Revisorns tre steg in i framtiden

På vägen till folkhögskolan Runö norr om Stockholm nås jag av rapporteringen från Aftonbladets granskning av Kommunal. Jag ägnar nyheten extra uppmärksamhet eftersom jag strax ska tala inför förtroendevalda revisorer inom LO.
Rubriken för mitt anförande är: Revision i ett samhällsperspektiv – vad kan vi förvänta oss i framtiden? Med en sådan rubrik är det lätt att man som talare lyfter från jordytan, för att inte tala om risken att tappa kontakten med åhörarna. Jag väljer därför att vara så konkret som möjligt och presenterar hur revisionen kommer att förändras dels på kort sikt (0–3 år), dels på medellång (3–5 år) respektive lång sikt (mer än 5 år). Men jag börjar med att teckna en nulägesbild.
Efter Enron-skandalen präglas utvecklingen för revisionen av att den ska tillgodose ”the public interest” eller allmänintresset. Revisionen har alltid haft många intressenter, men nu är det tydligare än någonsin. Samtidigt finns det frågetecken kring revisionens relevans. Varför slog revisorerna inte larm i de banker som föll som korthus under finanskrisen?
Digitaliseringen hör till nulägesbilden. Jag pekar även på några av samhällstrenderna i framtidsstudien. Ökad transparens är en sådan, och jag kopplar här till medias närgångna granskning och exemplet Kommunal.
Så till vad som händer på kort sikt. EUs revisionspaket förändrar revisionen i företag av allmänt intresse, det vill säga noterade och finansiella företag. Byrårotation införs och rådgivningen begränsas. Och en ny revisionsberättelse ska möta förväntningarna om utvidgad rapportering från revisorn. För att revisorn ska kunna fylla sina nya klädesplagg måste, menar jag, en del ansvarsfrågor lösas. Revisorn ska självklart stå för sin del av en skada, men styrelsen och vd måste kunna svara för sina.
Revisionen differentieras och anpassas utifrån olika behov. EUs revisionspaket är ett exempel, ett annat är initiativet till Nordisk standard för revision i mindre företag. Det finns ett allmän- eller samhällsintresse i att många mindre företag väljer att ha en revisor. Den som ifrågasätter det kan lyssna med Bolagsverket eller Ekobrottsmyndigheten.
Med digitaliseringen blir det mesta effektivare, men gammal lagstiftning utgör ibland ett hinder. Bokföringslagen hör definitivt till de lagar som måste moderniseras så snabbt det bara går.
På medellång sikt får vi en utveckling mot redovisning och revision i realtid. Det måste helt enkelt vara rätt från början, och Skatteverket vill förstås kommunicera direkt med företagens system. Det blir därför ett ökat fokus på analys och processer i stället för på historiska siffror. Generellt gäller att icke-finansiell information växer i betydelse. Vad hjälper det en verksamhet om varenda siffra är rätt men etiken inte tål dagens ljus?
Årsredovisningen finns fortfarande kvar och den inges självklart elektroniskt till Bolagsverket. Vi har också höjda gränsvärden för revision i mindre företag. Revisorsrobotarna gör nu entré på allvar och efter hand blir de uppskattade medlemmar i revisionsteamen. Samtidigt mäts revisionskvaliteten genom olika indikatorer.
Nu har det gått fem år, och utvecklingen fortsätter. Företagens rapportering är starkt förändrad. I större företag sker den enligt ”Core & More-modellen” där siffrorna bara förväntas vara rätt. Fokus ligger mer på allt som stavas hållbarhet och etik, också i de mindre företagen. De ständigt ökande förväntningarna på transparens leder till att revisorn sätter betyg på företagen i olika avseenden. Revisionen differentieras alltmer, och självklart gör revisorsrobotarna sådant som inte kräver professionellt omdöme och etiska överväganden.
Revisorn gör också allt större nytta i samhället. Ett viktigt område är välfärdstjänsterna. Föräldrar och elever som ska välja skola har nu bra beslutsunderlag tack vare branschens granskning och rapportering av kvaliteten på skolorna. I realtid. Det är uppenbarligen något som LO-revisorerna tycks uppskatta.
Ledare i Balans #2/2016

3 kommentarer

Sida 1 av 9

Powered by lovecraft Anders Norén