Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: förtroende och tillit (Sida 1 av 3)

Ny roll för revisorn

Hos Företagsekonomiska Föreningen.

Jag är på vårturné med boken ”Mitt liv som FAR”. Störst intresse röner lärdomarna från skandalerna i Skandia, HQ, Prosolvia och SCA. Osökt kommer dialogen även in på Swedbank och behovet av god bolagsstyrning.

Bolagsstyrning handlar inte bara om att företagen sköts på ett för aktieägarna effektivt sätt. Välskötta företag är en förutsättning för marknadsekonomins förmåga att skapa tillväxt och välfärd. Därmed har bolagsstyrning stor betydelse för hela samhället.

Styrelsen i ett företag har förstås en central roll i bolagsstyrningen. Behovet av integritet, kompetens och engagemang hos styrelsens ledamöter kan inte nog understrykas. Trots att det gått många år tänker jag ofta på hur ledamöterna i Skandiastyrelsen mindes olika och ibland inte alls vad som hade beslutats. Revisorns roll kommer också i fokus under min turné, och frågan ställs: Är det dags för revisorn att få en ny roll? Jag fick den senast förra veckan hos Företagsekonomiska Föreningen, och mitt svar var: Ja!

”Om inte revisorn kliver fram med nyvunnen auktoritet och integritet måste någon annan göra det. För runt omkring pågår omfattande penningtvätt och annan ekonomisk brottlighet parallellt med ökande inslag av desinformation och fejknyheter” – så skriver jag i ”Mitt liv som FAR”. Det är ytterst angeläget att nu förstärka de osynliga men alltid så avgörande faktorerna för stabilitet, nämligen förtroende och tillit. Här kan och måste revisorn bidra i större utsträckning. Hur ska det gå till?

Det behövs absolut ett nytänk på det globala planet kring vad revisionen syftar till och vad den ska omfatta för att matcha förväntningarna. Men i en tid präglad av osäkerhet har vi inte råd att vänta på nya regelsystem. Revisorn måste redan nu ta flera kliv fram, ställa de kritiska frågorna bortom professionell skepticism och visa på en objektiv sanning. Då reduceras förväntningsgapet samtidigt som revisorn blir vad som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann”.

4 kommentarer

Den eviga frågan om ansvar

Det finns ett uppdämt behov att diskutera ansvar – så inledde jag FAR:s seminarium i Almedalen om just ansvarsfrågor.

Samtalet med Lotta Gröning, Thomas Idergard, Alice Teodorescu och Lars Trägårdh blev dynamiskt med oväntade och humoristiska inslag. Som när Thomas Idergard beskrev historiens första ”blame game” – Adam skyllde på Eva och Eva på ormen. Och så har det tyvärr fortsatt. Det räcker att nämna exempel som Nya Karolinska, Transportstyrelsen, Nuon, HQ, SCA och Svenska Akademien för att belysa att ansvarstagandet inte alltid är på topp. Istället skyller alla på alla.

Men vi får inte ge upp ambitionen att sträva mot ett tydligare ansvar. Vi måste dessutom lägga fakta på bordet och bli betydligt bättre på att lyssna på varandra. Allt detta och mycket annat är avgörande för att vi ska uppnå det förtroende och den tillit i näringsliv och samhälle som behövs för att klara samhällsutmaningarna.

Här ser jag att branschen har potential att fylla en avgörande roll, inte minst revisorn. Men det förutsätter att vi till fullo inser hur förväntningar på oberoende och integritet ändras över tid och att vi omprövar gamla förhållnings- och arbetssätt.

En sak är säker – dialogen om ansvar måste fortsätta.

Kommentera

Vad är sanning?

Så presenterades 2018 Edelman Trust Barometer under World Economic Forum i Davos. Rapporten bekräftar dessvärre bilden av en värld som lider av brist på förtroende och tillit.

Värsta utvecklingen sker i USA där förtroendet rasar för politiker, näringsliv, media m.fl. viktiga samhällsfunktioner. Det är ytterst beklagligt men kanske inte så märkligt. President Donald Trump far ju fram med falska eller felaktiga påståenden – 1950 stycken på 347 dagar. Att han ständigt anklagar media för ”fake news” gör inte saken bättre. ”Den som sa’t han va’t”, hette det när jag växte upp i Trollhättan.

Det finns tydliga tecken på postmodernism – inga fasta värden, inga absoluta sanningar. Till och med tanken på objektivitet ifrågasätts. Vad är sanning i en sådan värld?

Det behövs därför motkrafter, och här kan vi alla bidra. En betydelsefull motkraft är att visa ledarskap baserat på tydliga värderingar. Sedan ser jag en spännande ljusglimt i Edelmans rapport. Förtroendet för experter ökar, och expertens återkomst är naturligtvis avgörande i jakten på sanning. Vad bra det vore om många plockade upp Hans Roslings fallna mantel, klev fram och berättade hur det faktiskt ser ut. Det kan också min egen bransch göra i större utsträckning.

Kommentera

Sida 1 av 3

Powered by lovecraft Anders Norén