Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: förtroende Sida 3 av 10

Etikresan startade i Hallandsåsen

Karin Lepasoon om Skanskas nollvisioner.

Karin Lepasoon om Skanskas nollvisioner.

I fredags arrangerade FAR ett seminarium med Skanskas vice vd Karin Lepasoon. Seminariet var ett led i branschens förtroendearbete ”Så stärker vi förtroendet”.

Med stor inlevelse berättade Karin Lepasoon om hur företaget hanterade skandalerna kring asfaltskarteller och Rhoca-Gil i Hallandsåsen till att bli ledande inom etik. Företaget avstår t.ex. från vissa affärer och marknader för att minska risken för korruption, och man har satt upp nollvisioner för fem områden:

  • förlustprojekt
  • miljöincidenter
  • arbetsolyckor
  • etiska oegentligheter
  • defekter

Etik är alltid på agendan för chefsmöten, och Skanska-medarbetarna tränar kontinuerligt på att lösa etiska dilemman. I botten finns en uppförandekod som anger hur en medarbetare ska uppträda och vilka värderingar som gäller. När en medarbetare misstänker avvikelser från koden kan han eller hon anonymt vända sig till en ”Code of Conduct Hotline”. Här varnade Karin Lepasoon för tystnad. För tystnad är ett varningstecken.

Från branschens sida begrundar vi nu Skanskas etik- och förtroenderesa och ser vad vi kan ta till oss. Var säker på att jag återkommer i förtroendefrågan.

Två beslut från RN

Sent i fredags publicerade Revisorsnämnden (RN) beslut i två uppmärksammade fall: HQ respektive Kraft&Kultur.

Beslutet rörande HQ avser räkenskapsåret 2007 (det förra beslutet om HQ avsåg räkenskapsåren 2008-09). RN riktar ingen kritik mot revisorn utan avskriver ärendet. RN skriver bl.a. om tradingportföljen i HQ Bank att revisorn ”har haft rimligt stöd för sin bedömning att den metod som HQ Bank tillämpade var godtagbar enligt principen i redovisningsstandarden IAS 39 om redovisning till verkligt värde”.

Med tanke på att problematiken kring tradingportföljen var mindre 2007 är beslutet inte särskilt förvånande. Men samtidigt kan jag förstå om många undrar vad som egentligen hände i HQ. Jag har sagt det förr men upprepar det gärna: Regeringen borde tillsätta en HQ-kommission eftersom det har förekommit så många motstridiga uppgifter och bedömningar. Det är inte bra att den bild som först förmedlades inte överensstämmer med vad som sedan framkommer. Ytterst handlar det om förtroende och rättssäkerhet. Och om vi aldrig får en samlad bild av förloppet i HQ försvåras det angelägna lärandet i näringsliv och samhälle.

När det gäller beslutet i Kraft&Kultur får revisorn en varning. Revisorn har alltid ansvar för sin revision, men styrelsens ansvar för organisation, den interna kontrollen och redovisningen måste också belysas. Även om det inte är RNs uppgift att kommentera styrelseansvaret är den frågan central i det pågående skadeståndsmålet rörande Kraft&Kultur. I sitt beslut kommenterar RN ganska utförligt hur en revisor ska förhålla sig till information från företagsledningen. Det är intressant, för det är här som revisorers skeptiska inställning ofta sätts på prov. RN visar i något fall även på alternativa revisionsåtgärder. På det sättet kan beslutet bidra till lärandet i branschen.

De nya revisorerna

Robert Sevenius är gästbloggare:

Ja, ”de nya revisorerna” blir en spännande historia att följa! Att vara förtroendearbetare är ett tungt och mödosamt ansvar, men det är också att vara en viktig samhällsbärare.

De nya revisorerna bör tydligare positionera sig som informationsförmedlare mellan å ena sidan de barrikaderade grupperna i näringslivet, det må vara kontrollaktieägare eller företagsledningar, och å andra sidan alla vi andra näringslivets avnämare, dvs. primärt de egentliga kapitalägarna (minoritetsaktieägare och fondägare) men även anställda, kunder, underleverantörer och ”vanligt folk” med flera. Det finns en växande och betydelsefull roll att tolka, återberätta, förenkla, problematisera och ”moralisera” (i brist på bättre ord) både förväntningar och prestationer i näringslivet. Komplexiteten (och jag menar inte den ökande regelbördan, men något den grasserande ambitionen att undvika skatter, börsregler, förpliktelser och ansvar) krackelerar undan för undan kittet i vår kulturella konsensus. Jag hoppas de nya revisorerna vill ta upp spackelspaden och åter limma samman fragmenten till ett sammanhållet näringsliv som förtjänar förtroende och kanske även tilltro.

Men att bära bud mellan olika grupper och värderingar är ett historiskt farligt jobb. Korseld eller arkebusering är vanliga belöningar för budbärare. Undank ist der Welt Lohn.

Praktiska övningar:

* Ta nästa briserande näringslivsskandal som en test. Låt en av FAR:s representanter självpåtaget pröva rollen som tålmodig pedagog, etiskt rättesnöre och försvarare av det som är av bästa nytta för näringslivet i dess helhet och på lång sikt. Gör det öppet och tydligt. Det kan vara läge att öppet kritisera och diskutera revisorns roll, även enskilda medlemmar som gjort fel. FAR behöver inte hålla varje enskild revisor bakom ryggen utan kan även säga ”det är förvisso mänskligt att fela och med felandet kommer konsekvenser”.

* Ha ett strategimöte med Aktiespararna, Fondbolagens förening och andra företrädare. Hur gör vi för att desarmera nästa förtroendebomb? Vilka är verktygen, vilka är målen? Vilken information behöver olika parter när det krisar? Hur gör vi för att nå ut till dem? Vem är bästa avsändare?

Och jo, elefanten i rummet är att de gamla revisorerna satt i börsföretagsledningarnas bröstficka och trängdes med sidennäsduken. De nya revisorerna skriver stolt och glatt sin egen berättelse.

Robert Sevenius är författare, rådgivare och kursansvarig lärare inom de juridiska institutionerna på Stockholms universitet och Linköpings universitet.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén