Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: fortsatt drift

Lärdom 3 – Utveckla revisorns rapportering

Jag vill även idag uppmärksamma FARs förtroendearbete ”Så stärker vi förtroendet” och de lärdomar vi har sammanställt i vår ”vitbok”. Förhoppningen är att lärdomarna ska utgöra en bra grund för fortsatta diskussioner men framför allt för konkret förtroendearbete. Det har blivit dags att uppmärksamma lärdom nr 3 här på bloggen. Så här skriver vi i ”vitboken”:

Utveckla revisorns rapportering 
Revisorns rapportering måste alltid utvecklas, och nu ökar förväntningarna på att den ska bli mer nyanserad. Det handlar både om hur revisorn kommunicerar i revisionsberättelsen men också på bolagsstämman.

Från branschen fortsätter vi att påverka den internationella processen med att utveckla revisionsberättelsen. Och på hemmaplan kan vi ta fram en vägledning med exempel för revisorns rapportering på bolagsstämman.”

Vid möten med revisionens olika intressenter får jag ofta höra att revisionsberättelsen är för digital eller svartvit – ”tillstyrker eller avstyrker”. Några efterlyser därför revisorns ”gråskala”. En sådan är nu på väg genom förslagen från både EU och IAASB. Inom EU kommer revisorn i noterade och finansiella företag att alltid belysa de mest betydande riskerna för väsentliga fel i företagets rapportering. Därmed får vi en ”gråskala” som jag tror kan öka läsvärdet för revisionsberättelsen men också relevansen för revisionen. De nya EU-reglerna innebär även att revisorn på samtliga revisionsuppdrag ska uttala sig om huruvida det finns betydande tvivel om förutsättningarna för fortsatt drift (going concern).

På FAR jobbar vi nu med att ta fram en vägledning för revisorns muntliga rapportering vid stämman. Rapporteringen ska inkludera revisorns egna bedömning av sin opartiskhet och självständighet. Revisorn ska dessutom kommentera innehållet i lämnad rådgivning och arvodesuppgifter – allt för öka transparensen.

Vad tycker du kan förändras i revisorns rapportering?

Bokslut som håller måttet

Ett årsskifte innebär bokslut i både privata och offentliga verksamheter. Återigen ska en kombination av ord och siffror måla upp en rättvisande bild av året som gick.

Erfarenheten visar vilka förödande konsekvenser ett missvisande bokslut kan få för ett enskilt företag och dess omgivning. Under de två senaste åren har vi dessutom blivit än mer varse betydelsen av kvalitetssäkring av offentliga räkenskaper. Grekland är det tydligaste exemplet.

Men vi har problem på betydligt närmare håll. Jag tänker främst på den bristfälliga redovisningen av de svenska kommunernas pensionsskulder. Och tyvärr verkar det som att få tar det på allvar. SKL:s inställning får mig att tänka på Per Albin Hanssons uttalande 1939 om att ”vår beredskap är god”.

Utanför fönstret blåser det våldsamt. Det för mina tankar till den oroliga marknaden och ett nytt ord i min vokabulär: skuldstorm. Det får mig också att tänka på vikten av att bokslut inte bara är historia. Om årsredovisningen ska fungera som ett beslutsunderlag krävs att den även ger en bild av framtiden, hur svårt det än är. Vilka är riskerna och osäkerhetsfaktorerna, och hur kan de påverka de verksamheten? Och vilka är möjligheterna?

Självfallet har revisions- och rådgivningsbranschen en viktig uppgift och ett stort ansvar att medverka till bokslut som håller måttet, inte minst i tider med osäkerhet kring kassaflöden, finansiering och andra förutsättningar för fortsatt drift. Branschens främsta företrädare på europeisk nivå, FEE, har därför kommit med ett nytt uttalande samtidigt som branschens globala organisation, IFAC, har dammat av ett uttalande från 2009 som alltjämt är relevant.

Jag kan för egen del inte låta bli att peka på betydelsen av det professionella omdömet hos alla som upprättar respektive granskar bokslut. I det ligger också förmågan att ompröva gamla lösningar. Problemen är ju ofta nya.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén