Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: förutsebarhet

3:12 vid vägs ände

Det är närmast omöjligt att kunna förstå och tillämpa 3:12-reglerna enbart med ledning av lagtexten. Så skriver FAR i sitt senaste remissvar om 3:12.

Och det är naturligtvis inte acceptabelt med ett regelverk där lagstiftaren ser sig nödgad att ingripa i stort sett varje gång det kommer ett avgörande som Skatteverket invänder mot. De återkommande förändringarna av lagstiftningen försämrar dessutom förutsättningarna för den alltid så avgörande förutsebarheten.

Det är uppenbart att 3:12-systemet har kommit till vägs ände. FAR skriver också i sitt remissvar att det finns anledning att överväga ett helt nytt system för att hantera skillnaderna mellan kapital- och förvärvsinkomster. Detta bör lämpligen utredas tillsammans med en bredare översyn av inkomstskattelagstiftningen. En sådan översyn bör inledas snarast.

Vad säger du om 3:12?

Kastvindar slänger 3:12 hit och dit

Det har inte gått två år sedan Annie Lööf och Anders Borg initierade förändringar i beskattningen av delägare i s.k. fåmansföretag (3:12-reglerna). Nu är det dags igen. I fredags aviserade regeringen en omfattande översyn, som om 2013 års reformering aldrig ägde rum.

Förutom att åtgärda upplevda missförhållanden genom att införa krav på ägande om fyra procent gjorde lagstiftaren 2013 en hyggligt bred översyn och ändrade reglerna i ett antal avseenden – i flertalet fall positiva. Jag fick intrycket att Lööf och Borg kryddade anrättningen så att främst större revisions- och advokatbyråer skulle få det ”de förtjänade” medan övriga fick förbättringar. Sammantaget togs reformeringen emot huvudsakligen positivt.

Budskapet i det nytillkomna utredningsdirektivet bådar däremot inte gott. I utredningens ursprungsuppdrag ingick att titta på vissa problemområden inom 3:12 kopplade till generationsskiften i de så viktiga familjeföretagen, men nu är det uttalade syftet att ytterligare begränsa möjligheten till omvandling av inkomst av tjänst till inkomst av kapital som ju beskattas lägre. Detta ska ske genom att komponenterna i de redan komplexa 3:12-reglerna skruvas åt, något som säkert gör reglerna ännu krångligare och som hotar den angelägna förutsebarheten. Det står helt klart att detta kommer att slå mot de viktiga jobbskaparna – landets företagare.

Låt oss nu stanna upp ett ögonblick och ställa oss några frågor:

  • Varför var det ingen som initierade nu aktuella förändringar i samband med översynen 2013?
  • Var kommer kastvindarna ifrån?
  • Var finns det genuina engagemanget för små och medelstora företag?

Skatteförslaget skadar Sverige

Det var i juni som Företagsskattekommittén (utredningen) lämnade sitt slutbetänkande Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet. Möjligen bidrog den varma sommaren och valrörelsen till att det omvälvande förslaget inte blev föremål för så mycket debatt och uppmärksamhet som det förtjänar.

Bland annat föreslås att negativa finansnetton inte ska vara avdragsgilla. Istället ska företag med skattemässig vinst kunna göra ett s. k. finansieringsavdrag som uppgår till 25 % av inkomsten. Den effektiva skattesatsen går därmed ”modellmässigt” ner till 16,5 %. Utredningen föreslår en mycket vid definition av begreppet finansnetto. I detta ska det inte bara ingå bankräntor och liknande utan även finansiella instrument, räntedelar på leasingsavgifter m.m. Förslaget innebär att de nya bestämmelserna träder i kraft 1 januari 2016.

FAR avstyrker med eftertryck utredningens förslag. Jag kan faktiskt inte påminna mig att vi någonsin har kritiserat ett förslag så mycket som vi gör i vårt remissvar. Men det är med all rätt, för förslaget är alldeles för komplicerat.

Det kommer inte att vara möjligt för företag att med rimlig ansträngning och kostnad kunna tillämpa reglerna. Alla försök till förenklingar på senare tid äts här upp i ett enda nafs, och det är närmast tragikomiskt att ”effektivitet” finns med i namnet på betänkandet.

Förslaget kan till och med strida mot grundlagen då definitionen av finansiellt instrument föreslås följa redovisningen istället för särskilda skatteregler. Vanligtvis påverkar redovisningen beskattningen endast vad gäller periodiseringar, men enligt förslaget ska redovisningsnormerna delvis bestämma vad som är avdragsgillt och inte. Enligt FAR är detta mycket olämpligt då redovisningen har andra syften än att ligga till grund för beskattning. Dessutom beslutas redovisningsnormerna till stor del bortom riksdagens räckvidd, och det är här problematiken kring grundlagen uppstår.

Utredningen konstaterar att förslaget innebär en kraftig skatteskärpning för fastighetsbranschen. Förslagets effekter på fastighetspriser och bostadsbyggande analyseras dock inte. Detta är en allvarlig brist. Överhuvudtaget är jag orolig för hur förslaget kommer att slå mot investeringar och tillväxt när avdragsrätten för räntor förloras. Det enda vi vet är att skatteregler alltid har en stor påverkan på beteendet.

Vidare föreslås en särskild schablonskatt för banker och försäkringsbolag. Skatter för särskilda branscher måste undvikas om det inte finns mycket starka skäl. De skäl som utredningen framför är inte tillräckligt starka för en särreglering. Och det är sådana här tendenser som visar på behovet av en genomgripande skattereform. Ropen efter en skattereform har för övrigt skallat länge nu, och vid en sådan översyn måste självfallet ägarbeskattningen också omfattas.

FAR är även mycket kritisk till att reformen delvis ska finansieras genom att alla underskottsavdrag ska halveras per 31 december 2015. Ett sådant förslag medför, om det genomförs, stora svårigheter för företagen och skulle allvarligt skada Sveriges anseende som investeringsland. Rättssäkerhet och förutsebarhet är A och O för förtroendet för ett skattesystem.

Finforum 26 november kommer Rickard Eriksson, en av sekreterarna i utredningen, att kommentera förslaget och de överväganden som ligger bakom. Jag är osäker på om det kommer att lugna mig. Tvärtom är det viktigt att diskussionen fortsätter.

Vad tycker du om utredningens förslag?

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén