Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: going concern (Sida 2 av 3)

EU går sin egen väg

Nu har det kommit fram lite mer information om vad ministerrådet enades om 4 oktober 2013 avseende revisionspaketet. Uppgifterna är ännu inte bekräftade, men för revisionen i företag av allmänt intresse (noterade företag och finansiella företag) talas det bl.a. om:

  • byrårotation på maximalt 20 år (15 år för systemviktiga finansiella företag). Upphandling krävs efter de första 10 åren. Enskilda länder får besluta om kortare perioder
  • rådgivningen på revisionsuppdrag begränsas enligt en förbudslista (”black list”). De förbjudna rådgivningstjänsterna får inte lämnas året före eller sex månader efter revisionsuppdraget. Rådgivningen får över en treårsperiod inte överstiga 70% av revisionsarvodet
  • utvidgad rapportering i revisionsberättelsen om risker för väsentliga fel i räkenskaperna respektive osäkerhet kring förutsättningar för ”going concern”
  • tillsynen samordnas genom ett nytt organ – Committee of European Oversight Bodies (CEOB)

Att uppnå harmonisering verkar vara svårt. Jag får känslan att det rent av har blivit svårare. Som nämns ovan kommer ju enskilda länder att kunna ha olika regler för byrårotation. Det är inte så lämpligt i gränsöverskridande koncernrevision. EU går också sin egen väg när det gäller rådgivningen och inför detaljerade förbudsregler istället för att hålla fast vid IESBAs etikkod som ju ligger till grund för den goda yrkesseden i bl.a. Sverige. Av allt att döma inför EU även en egen revisionsberättelse, och då blir det svårare för den globala marknaden att tolka och dra nytta av revisorns rapportering. En rysare är att det mesta av EUs nya revisionsberättelse sannolikt ska komma att tillämpas på samtliga revisionsuppdrag, även de allra minsta. Det beror på att bestämmelserna om revisionsberättelsen läggs i ett direktiv istället för i en tvingande förordning.

Harmonisering? Nej, om det blir som ministerrådet föreslår blir det totalt sett snarare ”disharmonisering” av den internationella revisionen. Jag ser detta som ytterligare en påminnelse om att branschen måste sätta sig i förarsätet och ta ansvar för utvecklingen av revisionstjänsten.

Nästa steg blir alltså att ordförandelandet Litauen påbörjar förhandlingarna med EU-parlamentet och EU-kommissionen. Siktet är inställt på att parlamentet ska kunna rösta om hela paketet 4 februari 2014. Och om allt inte är på plats före parlamentsvalet i maj 2014 blir det ytterligare förseningar i beslutsprocessen.

Ja, än är inget klart och därför fortsätter FAR oförtrutet att påverka. Och utgångspunkten för våra argument finns, nu liksom tidigare, här.

1 kommentar

Allt handlar om transparens

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam, director Ugo Bassi och jag.

”Förenkling” – jag hajade faktiskt till när Ugo Bassi, ny director vid enheten Capital and Companies vid EU-kommissionen, talade om behovet att förenkla för de mindre företagen. Det var länge sedan jag hörde något sådant i Bryssel. Men mantrat ”think small first” har faktiskt präglat den översyn som skett av EUs redovisningsdirektiv. Kanske väl mycket dessutom, för antalet notupplysningar minskar dramatiskt i det redovisningsdirektiv som väntas efter årsskiftet. Under det danska ordförandeskapet i våras fick man dock med en skrivning om att medlemsländerna får besluta om ytterligare upplysningskrav, allt för att redovisningen ska vara transparent och förtroendeskapande. Utmärkt, det måste finnas en möjlighet att göra årsredovisningen till ett bra beslutsunderlag – varför ska den annars upprättas?

Ugo Bassi fortsatte sin dragning på FEE-mötet med att berätta att EU vill öka transparensen vad gäller de större företagens sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Under våren 2013 kommer ett förslag som innebär att företagen ska presentera hur de tillämpar sina egna policys på nämnda områden. EU avstår alltså, än så länge, från alla former av detaljreglering. Klokt, och alldeles säkert kommer initiativet att påskynda utvecklingen och betydelsen av sådan icke-finansiell information.

Så kom Ugo Bassi in på revisionen – han ansvarar ju för ”allt”. Här visade han en större vilja till dialog än sin företrädare. Bara kommissionens övergripande mål om att förstärka revisorns självständighet, öka dynamiken i marknadssegmentet för större företag, öka transparensen i revisorns rapportering etc. uppnås, är man beredd att diskutera vissa ändringar i revisionspaketet. Och det finns gott om ändringsförslag. Förutom alla synpunkter från branschen och andra intressenter har EU-parlamentarikerna jobbat fram nästan 1 000 ändringsförslag. Det säger en del om parlamentarikernas kreativitet men kanske också något om kvaliteten på ursprungsförslaget … När vi frågade Ugo Bassi om tidsplanen trodde han inte att Irland skulle hinna gå i mål med uppgiften under sitt ordförandeskap våren 2013. Därefter blir Litauen ordförandeland och sedan följer Grekland våren 2014 då det också är val till EU-parlamentet – och i valtider stannar allt annat. Ingen vet alltså med säkerhet om det återstår ett eller två år innan EU sätter ned foten bl.a. avseende byrårotation som är den politiskt hetaste frågan.

Nästa område handlade om EUs planer för bolagsstyrningen. Självklart var temat ökad transparens. I motsats till den undanskymda roll ägarna har i revisionspaketet ska ägarna här synliggöras och involveras. När det gäller styrelsens sammansättning minskar dock ägarnas frihet då EU nu lanserar krav på ökad jämställdhet och mångfald. Ugo Bassi tryckte dock på att självregleringen ska bestå vad gäller olika länders koder för bolagsstyrning. Utmärkt, däremot blir det lagkrav på att faktiskt ”förklara” vid tillämpning av principen ”följ eller förklara” (comply or explain). Den svenska koden för bolagsstyrning är ju en av många koder som bygger på den principen. En reflektion är att EU-kommissionen går fram ganska försiktigt på bolagsstyrningens område – här finns det utrymme för policys och självreglering, det känner vi inte igen från revisionspaketet.

På frågan om hur alla de olika regelsystemen nu synkas framkom dessvärre brister. Ugo Bassi tvingades t.ex. konstatera att det föreslagna revisorsuttalandet om ”going concern” inte motsvaras av något tänkt uttalande från styrelsen. Visst blir det märkligt om bara revisorn uttalar sig om framtiden för företaget. Det återstår med andra ord en del att göra, och då är det bra att Ugo Bassi har öppnat dörren för en konstruktiv dialog.

2 kommentarer

Revisorn måste sticka ut

Det är bara information som sticker ut som väcker intresse. Det är säkert en förklaring till att revisionsberättelser inte alltid får så stor läsekrets. Majoriteten av revisionsberättelserna ser ju likadana ut, och då ökar risken att ingen eller för få upptäcker när revisorn skriver något som avviker från standardutformningen.

I det aktuella Panaxia-fallet varnade revisorn i revisionsberättelserna avseende både 2010 och 2011 för den ansträngda likviditeten och osäkerheten kring företagets möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Vem läste det?

Men snart kommer revisionsberättelsen att bli mer transparent. I somras skickade IAASB ut ett förslag till ny revisionsberättelse som innehåller vad jag kallar ”revisorns kommentarsfält”. Revisorn ska nämligen kommentera väsentliga risker som har uppmärksammats under revisionen. Här kommer vi att få se information som sticker ut!

I FARs respons på förslaget välkomnar vi att revisorn lämnar en öppnare rapportering och att revisionsberättelsen blir mer användarvänlig. Ett exempel på det sistnämnda är att revisorn inleder med att presentera sina slutsatser (uttalanden) – det viktigaste först. Revisorn ska bland annat uttala sig om förutsättningarna för att företaget kan fortsätta sin verksamhet, ”dvs. going concern”. En sak som FAR trycker på i sitt svar är att revisionsberättelsen för de mindre företagen måste förenklas och kortas ned.

Jag hoppas att det blir IAASBs revisionsberättelse som ska gälla också inom EU. För hur IAASB än slutligen utformar revisionsberättelsen kommer den att vara betydligt bättre än den som EU-kommissionen föreslog. Det är jag helt säker på.

2 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén