Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: grönboken om revision (Sida 1 av 24)

Gott slut på ett händelserikt 2013!

Säga vad man vill, men 2013 blev ett händelserikt år för revisions- och rådgivningsbranschen. Här följer några axplock.

Branschen hamnade i fokus när regeringen bestämde sig för att ändra de s.k. 3:12-reglerna. Finansminister Anders Borg och näringsminister Annie Lööf pekade redan i sitt första utspel i mitten av april på hur de generösa reglerna tillämpades av ”vissa revisorer”. Under sommarmånaderna följde sedan ett intensivt påverkansarbete där vi på FAR knöt många värdefulla kontakter med såväl politiker som entreprenörer. Höstens riksdagsbeslut innebar, jämfört med regeringens ursprungsförslag, ett antal justeringar med påtagliga förbättringar för många företagare. Däremot överlevde kravet på en ägarandel om minst 4% för att få tillämpa löneunderlagsregeln. Många inser att ägarkravet medför en tröskel som hämmar tillväxt och sysselsättning. Ett bevis på det är att Centerpartiet lanserade ett nytt förslag samma dag(!) som riksdagen klubbade 3:12-reglerna. Till min glädje noterar jag att Centerpartiets tankegångar påminner om FARs alternativa förslag. Det dröjer nog inte så länge innan 3:12-reglerna åter måste ses över.

Direkt efter sommaren kom den överraskande hovrättsdomen rörande Prosolvia. Domen, som FAR och många andra har debatterat under hösten, innebar ett rekordhögt skadestånd. PwC och den ansvariga revisorn skulle betala över 2 miljarder kronor (inklusive ränta) till konkursboet. Domen vann aldrig laga kraft eftersom parterna träffade en förlikning, men det finns en risk att Prosolvia fortsätter att spöka. Därför blir nästa liknande case av största betydelse för utvecklingen av svensk skadeståndspraxis.

I början av december kom så det första ramverket för integrerad rapportering. Syftet med integrerad rapportering är att ett företag på ett tydligare sätt ska kunna presentera hur det utvecklas och skapar värde. Därmed får företagets intressenter också ett bättre beslutsunderlag. Det blir spännande att följa och påverka fortsättningen för integrerad rapportering. FAR kan här bidra på olika sätt, bl.a. med att visa hur rapporteringen kan förändras i det mindre företaget.

Det hände mer i december, för då sjösattes en samverkan mellan Skatteverket, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och FAR. Upplägget innebär i korthet att Skatteverket på ett effektivt sätt kan dra nytta av branschens kvalitetsarbete vid myndighetens granskning av deklarationer och andra uppgifter. ”Rätt från början” har varit ett ledord under hela processen.

Och alldeles före jul träffade EUs medlemsstater, EU-parlamentet och EU-kommissionen en uppgörelse om det s.k. revisionspaketet. Det blev en ”hård julklapp” för branschen, även om det hade kunnat bli mycket värre med tanke på kommissionens utgångsbud. I början av 2014 kommer regeringen att starta upp arbetet med att arbeta in alla de nya reglerna i den svenska miljön. Jag återkommer naturligtvis om detta gigantiska lagstiftningsarbete.

Det räcker med att läsa raderna ovan för att förstå att branschen är under ett starkt omvandlingstryck. För att hjälpa byråerna, men också alla enskilda personer som jobbar i branschen, att möta och påverka framtiden tog vi på FAR hjälp av analysföretaget Kairos Future för att beskriva branschens resa fram till 2025. Framtidsstudien presenterades på Branschdagarna i september och används nu i flera byråers förändringsarbete.

Jag vill avsluta med det viktigaste av allt – förtroendet. För att branschen ska kunna göra största möjliga nytta för näringsliv och samhälle måste det finnas ett starkt förtroende för branschen. Och därför har FAR under 2013 inlett ett omfattande arbete som syftar till att just stärka förtroendet. Startskottet blev en debattartikel från FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam och mig –  ”Tio år av skandaler – detta måste vi göra”. Förtroendearbetet utgår till stor del från en ”vitbok” där vi anger flera viktiga lärdomar och vad vi konkret kan göra för att stärka förtroendet. 

Nästa år ser ut att bli minst lika spännande och händelserikt. Jag återkommer därför efter årsskiftet med mina funderingar inför det nya året. Men nu vill jag önska alla ett riktigt gott slut på 2013!

2 kommentarer

Så mycket bättre?

Nu går det så fort i Bryssel att man undrar om alla bara vill bli av med gamla surdegar inför julen. I början av veckan kunde jag rapportera att ordförandelandet Litauen oväntat snabbt hade nått en uppgörelse med EU-kommissionen och EU-parlamentet om det s.k. revisionspaketet. I paketet finns nya spelregler för revisionen i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. Och igår onsdag bekräftades uppgörelsen av medlemsstaternas regeringar. Det enda som återstår är EU-parlamentets omröstning, som är planerad till 4 februari 2014, och en formell bekräftelse från Ministerrådets sida. Sedan ska paketet implementeras i alla medlemsstater inom två år efter att paketet har publicerats i the Official Journal vilket beräknas ske på vårkanten 2014. Med tanke på komplexiteten i det nya regelverket och dess stora påverkan på bl.a. aktiebolagslagen och svensk bolagsstyrning lär det alltså dröja till 2016 (viss försening kan inte uteslutas) innan reglerna införs i svensk lag eller självreglering.

Vad tycker nu alla om revisionspaketet? Var det verkligen värt besväret? Blev det så mycket bättre?

Jag har inte hört någon som jublar – inte en enda! Jag tror heller inte att kommissionären Michel Barnier är nöjd. Han hade velat uppnå snabbare byrårotation, krav på gemensam revision och totalt rådgivningsförbud för större revisionsbyråer. Många parlamentsledamöter borde vara bekymrade över att EU återigen ökar regelbördan och försämrar konkurrenskraften gentemot omvärlden. För företagen innebär revisionspaketet ju ökade kostnader och ett stort ansvar för regelefterlevnaden. Dessutom införs ny tillsyn och nya sanktioner för berörda företag. Och ägarna till företagen funderar säkert på varför de får så lite att säga till om i sina egna företag.

Reaktionen i branschen är så här långt att ”det kunde ha blivit värre”. Vi måste nu självkritiskt fundera på vad vi kunde ha gjort annorlunda under hela den här processen. Det har varit ett starkt fokus på marknadsfrågorna, bl.a. byrårotationen och rådgivningen. Men det viktigaste av allt – revisionens innehåll – har nästan helt kommit. Det var ju här det stora lyftet skulle ske för att revisorn ska kunna förhindra – eller i vart fall slå larm inför – finansiella problem och kriser. Visst utökas revisorns rapportering i revisionsberättelsen, men den bygger på samma revision som tidigare.

Den här gången satte sig politikerna i Bryssel i förarsätet, och därför innehåller revisionspaketet också en mängd olika politiska kompromisser. Bl.a. finns det många möjligheter för enskilda medlemsländer att avvika från reglerna. Det gäller till och med huvudregeln om byrårotation efter 10 år (ett land kan alltså välja ett kortare intervall än 10 år medan andra expanderar intervallet givet vissa förutsättningar). Branschen måste därför ta sig tillbaka till förarsätet och tillsammans med marknaden utveckla revisionen så att den möter förväntningarna från en allt bredare intressentkrets. Här krävs det ett stort ansvarstagande från branschen. Och tuffa revisorer med integritet. Annars kommer en ny kommissionär att vid nästa större skandal eller finanskris bara att öka regleringen av revisionen. Vi måste se till att det inte behövs!

1 kommentar

Mer om revisionspaketet

Som jag nämnde i förra blogginlägget har ordförandelandet Litauen slutfört förhandlingarna med EU-parlamentet och EU-kommissionen om det s.k. revisionspaketet. Och nu har det kommit fram fler detaljer om hur spelreglerna för revision i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag, ska se ut. Här följer en kortfattad sammanfattning:

Byrårotation ska ske efter 10 år. Medlemsstaterna kan besluta om rotation efter upp till ytterligare 10 år om revisionen blir föremål för ny upphandling. Alternativt kan rotation ske efter upp till ytterligare 14 år om uppdraget delats av två byråer (gemensam revision) under hela uppdragstiden. Övergångsreglerna innebär att om revisionsuppdraget innehafts mer än 20 år när de nya reglerna träder i kraft ska rotation ske inom 6 år. För uppdrag som innehafts inom intervallet 11-20 år ska rotation ske inom 9 år. För uppdrag som innehafts kortare tid än 11 år finns ingen sådan deadline för rotation.

Vad gäller revisionsbyråns rådgivning till revisionskunder har beslutats om en ”svart lista” med förbjudna tjänster. Här återfinns bl.a. värderingsuppdrag, utformning och implementering av intern kontroll, rådgivning kring finansiering och kapitalstruktur samt skatterådgivning. Medlemsstaterna får välja att tillåta vissa skattetjänster (främst s.k. compliance-tjänster) förutsatt att de faller under ett väsentlighetskriterium och att revisionsutskottet ger klartecken. Revisionsutskottet ska för övrigt godkänna förekomsten av all rådgivning. Vidare får den samlade rådgivningen inte överstiga 70% av revisionsarvodet under en treårsperiod.

För att samordna tillsynen av revision inom EU väljer man att starta ett nytt organ – Committee of European Auditing Oversight Bodies (CEAOB) – istället för att ge uppdraget till befintliga ESMA.

I revisionsberättelsen ska revisorn alltid ange de mest betydande riskerna för väsentliga fel i företagets rapportering. Därmed försvinner de helt standardiserade revisionsberättelserna. Detta gäller endast vid revisionen av noterade och finansiella företag. Däremot ska revisorn på samtliga revisionsuppdrag uttala sig om huruvida det finns betydande tvivel om förutsättningarna för fortsatt drift (going concern).

—————-

Det gick alltså oväntat lätt att komma överens på upploppet i förhandlingarna. Innehållet i revisionspaketet är annars ganska förväntat i förhållande till vad som framkommit under hösten.

Det har länge stått klart att det skulle bli krav på byrårotation, men under resans gång har det förekommit många olika förslag på tidsintervall. EU-kommissionens ursprungsförslag var på 6 år. Det är olyckligt att det nu blir upp till varje medlemsstat att bestämma hur många år som får tillkomma utöver de första 10 åren, eftersom det kan skapa praktiska problem på revisionsuppdrag som sträcker sig över landsgränserna.

När det gäller rådgivningen menar jag att EU borde ha hållit sig till IESBAs etikkod istället för att skapa EU-specifika begränsningar för rådgivningen. Regleringen av compliance-tjänsterna på skatteområdet är dessutom svåra att förstå och blir säkert knepiga att tillämpa i praktiken.

Jag är positiv till lösningen på tillsynsfrågan. Det är bra att man skapar CEAOB som ska ha fullt fokus på revisionsfrågor. På ESMA hade revisionstillsynen endast blivit en liten del av verksamheten.

Jag är inte lika positiv till att EU går sin egen väg avseende revisorns rapportering, särskilt som EUs variant av revisionsberättelse ändå påminner om IAASBs nya förslag. Men vem vet – nu kanske IAASB måste anpassa sig till EUs revisionsberättelse.

Vad händer nu? Imorgon onsdag ska EUs medlemsstater ta ställning till revisionspaketet, och i början av februari 2014 kan EU-parlamentet hålla den planerade omröstningen. Jämfört med hur det lät för några dagar sedan är tongångarna från parlamentshåll nu ganska positiva.

Ja, jag återkommer här på bloggen när det finns mer att rapportera. Om du önskar snabbare och mer kontinuerlig uppdatering kan du följa mig på twitter: @DanBrannstrom

4 kommentarer

Sida 1 av 24

Powered by lovecraft Anders Norén