Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: IAASB (Sida 2 av 10)

Ett nytt hopp i Mumindalen

Detta händer bara i Naantali.

Detta händer bara i Naantali.

För många är finska Naantali (eller Nådendal på svenska) hemvisten för mumintrollen. Under helgen som gick arrangerade FARs finska systerförening ett nordiskt branschmöte i just Naantali.

Som traditionen bjuder var även ledande företrädare för branschens globala organisation – IFAC – liksom den europeiska motsvarigheten  – FEE – med i dialogen. Fokus var förstås på branschens strategiska framtidsfrågor. Etikfrågorna fanns inte med på agendan men kom ändå att bli ett huvudnummer. Om det återkommer jag.

Här och nu vill jag istället förmedla att våra nordiska ansträngningar att få till en anpassad revision i mindre företag börjar bära frukt. Jag har många gånger bloggat om arbetet med att skapa en nordisk standard. Men utfallet på förra årets remissutskick var splittrat, och därför har den fortsatta processen varit inriktad på att påverka den globala standardsättaren på revisionsområdet – IAASB. Med på mötet var också IAASBs ordförande Arnold Schilder som berättade att IAASB nu vill pröva förutsättningarna för att utveckla en revision som bättre matchar de mindre företagens behov.

Det lät som ljuv musik i mina öron, och med mötet i Naantali tändes definitivt ett nytt hopp.

4 kommentarer

En annorlunda slottsmeny

FARs ordförande Jonas Svensson diskuterar aktuella branschfrågor.

FARs ordförande Jonas Svensson diskuterar aktuella branschfrågor.

Bjertorp Slott dukas ett generöst julbord fram. I konferensrummet nära matsalen erbjuds en annorlunda meny, för där träffar FARs ordförande Jonas Svensson och jag redovisningskonsulter och revisorer för traditionsenlig dialog inom ramen för FARs lokala verksamhet.

Vi diskuterar senaste nytt kring EUs revisionspaket. Tidsplanen innebär att lagrådsremissen kommer runt månadsskiftet januari-februari 2016. Sedan måste regeringen lägga en proposition på riksdagens bord senast 22 mars för att beslut ska kunna fattas inför implementeringen 17 juni.

Ett område som röner stort intresse gäller Nordisk standard för revision i mindre företag (Nordiska standarden). Utfallet av remissvaren i de nordiska länderna ger en splittrad bild. Flertalet externa intressenter ställer sig, liksom mindre och medelstora revisionsbyråer samt byrånätverk, positiva till Nordiska standarden. De större byråerna är däremot negativa, även om det finns lokala avvikelser. Vidare avstyrker Revisorsnämnden i sitt remissvar att Nordiska standarden tillämpas för lagstadgad revision (inklusive frivillig revision i exempelvis aktiebolag). För närvarande pågår ett arbete med att ta tillvara många av de förbättringsförslag som framkommit i remissvaren samtidigt som vi från nordiskt håll söker samverkan med den globala standardsättaren IAASB. FAR-medlemmarna som är samlade på Bjertorp Slott uttrycker hursomhelst intresse av att processen kring Nordiska standarden fortsätter.

En annan diskussion gäller hur FAR tillgodoser olika medlemskategoriers behov av medlemsnytta. Här har styrgrupperna inom respektive sektion – Redovisning, Revision och Skatt – nyckelroller. Inom sektion Revision finns numera två referensgrupper med FAR-medlemmar (en för ”Mindre företag” och en för ”Företag av allmänt intresse”) för att optimera nyttan.

Jonas Svensson och jag berättar vidare om utbildningen av auktoriserade redovisningskonsulter till Personliga tränare (PT) och andra initiativ för yrkesrollen som redovisningskonsult. Vi informerar även om att FAR från och med 1 maj 2016 välkomnar lönekonsulter som medlemmar.

Branschens möjligheter att bidra i olika samhällsutmaningar är också uppe för diskussion. Det handlar om kampen mot korruption, integrationen av nyanlända, socialt ansvarstagande och hållbarhetsfrågor. Det råder ingen tvekan om att branschen kan göra stor skillnad inom dessa områden.

Jonas Svensson visar på FARs arbete med att utveckla redovisningen i bostadsrättsföreningar och hans egna medverkan i utredningen Skärpt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden. Från FARs sida är siktet inställt på att årsredovisningen i en bostadsrättsförening ska bli ett bra beslutsunderlag för exempelvis köpare av bostadsrätter.

Jag tar vid och beskriver ett annat utvecklingsprojekt. FAR har nämligen startat upp en förstudie kring hur branschen kan medverka till kvalitetssäkring i välfärdsföretagen och därigenom lösa några av de knutar som uppkommit i den politiska debatten kring vinster m.m. i sådana företag.

Jag nämner också om hur vi tar arbetet med framtidsfrågorna vidare, bland annat att vi har beställt en studie från Kairos Future om hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. Den nya studien ska utformas så att den blir ett konkret stöd i en byrås förändringsarbete.

Avslutningsvis efterfrågar vi önskemål och synpunkter på FARs arbete. Jonas Svensson kommenterar även de fokusområden som FAR arbetar med strategiskt, allt för att hjälpa branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle.

1 kommentar

Från och med nu blir det annorlunda

Landets lärare i redovisning på konferens i Göteborg.

Landets lärare i redovisning på konferens i Göteborg.

Detta inlägg bygger på mitt anförande på Handelshögskolan i Göteborg 5 november 2015, i anslutning till Nationella redovisningskonferensen för landet lärare i redovisning.

Tack för inbjudan att tala här på Nationella redovisningskonferensen. För mig är det mycket hedrande, dessutom extra kul att vi är på min gamla skola.

Jag vill inledningsvis knyta an till föregående anförande om redovisningen i AB Volvo. Redovisningen i företag och organisationer har över tiden differentierats med hänsyn till olika förväntningar och behov. Vi har därför fått IFRS för de noterade företagen och Bokföringsnämndens K-regelverk för de onoterade. Ingen av oss önskar att det lilla företaget ska tillämpa IFRS, inte heller att AB Volvo ska använda sig av K2.

De olika normgivningarna ska ge uttryck för god redovisningssed, men leder de alltid till en rättvisande bild och därmed bra beslutsunderlag? Här reser jag ett stort frågetecken, men hursomhelst har det funnits skäl att differentiera redovisningen.

På samma sätt är det med revisionen. Olika behov och förutsättningar hos revisionens intressenter tvingar fram en differentiering. Det sker naturligt genom revisorns och revisionsteamets anpassning på varje uppdrag men också på andra sätt.

För företag av allmänt intresse (noterade och finansiella företag) införs nästa år nya regler genom EUs revisionspaket. Bland nyheterna märks byrårotation och begränsningar i revisionsbyråns rådgivning till en revisionskund.

Ett positivt inslag i revisionspaketet är förnyelsen av revisorns rapportering. I fortsättningen behöver ingen leta efter revisorns slutsatser, de kommer nämligen först i revisionsberättelsen. I företag av allmänt intresse ska revisorn dessutom ange risker för väsentliga fel i den finansiella rapporteringen.

Parallellt med processen i EU har den globala standardsättaren IAASB förändrat standarden för revisionsberättelsen, bland annat genom att revisorn ska informera om betydelsefulla områden (Key Audit Matters). Eftersom de båda regelmakarna inte har lyckats enas om en gemensam revisonsberättelse måste vi i Sverige nu smälta ihop de båda versionerna till en.

Den utvidgade och mer transparenta rapporteringen från revisorn ger, menar jag, en unik möjlighet att stärka revisionens relevans. Men det förutsätter att revisorn visar integritet och verkligen pekar på sådant som aktieägare och andra intressenter har nytta av. Några länder har tjuvstartat med nya revisionsberättelsen och därför ska vi på Finforum 25 november få höra om marknadens respons i Storbritannien och Nederländerna. Bland de mer uppmärksammade revisionsberättelserna är den för Rolls-Royce där revisionsbyrån lägger ut texten ordentligt och till och med illustrerar med diagram.

Men hur är det – uppnås nu syftena med EU-paketet, nämligen att lyfta revisionskvaliteten och att bryta de stora byråernas marknadsdominans? Jag tror att revisorns utvidgade rapportering kan komma att skärpa revisionen men på frågan om marknadsdominansen bryts blir svaret ett nej. Som så ofta i utdragna processer blev resultatet något annat än vad som ursprungligen var tanken.

Ett annat uttryck för behovet av differentiering är initiativet till Nordisk standard för revision i mindre företag (Nordiska standarden). Vi har nyligen haft ett förslag ute på remiss i samtliga nordiska länder, och på FAR tog vi emot en flodvåg av remissvar – hela 117 stycken. Nu ska vi respektfullt utvärdera och hantera det stora engagemanget runt Nordiska standarden.

Nu vill jag att vi spanar på framtiden. För två år sedan presenterade vi en framtidsstudie som Kairos Future hade hjälpt oss att ta fram. Studien, som visar branschens förändringsresa fram till år 2025, har fått stort genomslag både här hemma och internationellt. En slutsats i studien är att andelen rådgivning växer. Vi ser till exempel hur lönekonsulter nu växer fram som en profession i branschen. Mot den bakgrunden kommer lönekonsulter att inom kort erbjudas medlemskap i FAR.

Digitaliseringen är också central i studien. Vi har därför bett Kairos Future att fördjupa analysen av hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. För tillsammans med andra trender kommer digitaliseringen att förändra det mesta i branschen: utbudet av tjänster, sättet att arbeta och ta betalt men också hur man rekryterar, leder och belönar medarbetare.

Från och med nu blir det annorlunda. Allt, allt, allt kommer att förändras. Men det sker inte över en natt utan successivt, och vi ser alltfler exempel på byråer som aktivt gör förändringsresan. Tidningen Balans har i ett specialnummer belyst några av dessa byråer.

Av stor betydelse är även hur företagens rapportering till omvärlden kommer att utvecklas. I en digitaliserad värld kan vi förvänta oss att den finansiella informationen ska finnas tillgänglig så att den kan konsumeras i realtid, i vart fall nästan i realtid. Jämför det med dagens situation där årsredovisningar blir offentliga via Bolagsverket upp till sju månader efter bokslutsdagen. Finns det ens något som heter årsredovisning om 10 år? Jo, kanske behövs ett årsavslut som grund för bland annat skatteändamål och ansvarsutkrävande.

Men det blir helt klart en annorlunda rapportering. Jag vill här tipsa om FEEs idéutkast ”The Future of Corporate Reporting” som sträcker sig bortom dagens normgivning och till och med initiativet till integrerad rapportering. I idéutkastet finns bland annat tankar kring en Core & More-modell, där Core utgör en sammanfattning av såväl den finansiella som den icke-finansiella informationen som intressenter typiskt sett behöver. More är kompletterande dokument med detaljerad information kring områden som hållbarhet, risker m.m.

Så några om ord om förväntningar på utbildningen i redovisning. Jag vill inte förekomma den workshop som revisionsbyråerna har imorgon på konferensen. Jag vill därför bara trycka på att studenterna måste få en helhetssyn. Det handlar om en företagsanalys som ger förståelse för affärsmodellen, vad som skapar lönsamhet och hållbara värden, hur avtal träffas och vilka risker som verksamheten rymmer. För det är först därefter som val av normgivning och redovisningsmetoder kan diskuteras.

Allra sist vill jag ge er – landets lärare i redovisning – tre utmaningar:
1. Utbilda morgondagens ekonomer, förmedla helhetssyn och analytisk förmåga. Och avvakta inte mer resurser till utbildningen, det går att göra underverk även utan pengar.

2. Var med i debatten och synliggör forskningen. Jag vill se mycket mer av er i media (inte bara i Balans). Och vi i branschen och övriga näringslivet vill veta när ni har spännande forskningsresultat och uppsatser att visa upp.

3. Kroka arm med oss och andra i arbetet med integrationen av nyanlända. Flyktingkrisen är en stor utmaning för samhället, men när vi hjälps åt vänds det till en stor möjlighet. Och utbildningen är en mycket viktig del i integrationen.

Tack för visat intresse!

13 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén