Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: icke-finansiell information

Jag vill spränga gränserna

Fokus på revision i riksdagen.

Fokus på revision i riksdagen.

Mitt anförande vid seminariet ”Framtidens revision – förväntningar, nytta och relevans” i riksdagens förstakammarsal 26 april 2018:

Under många år har jag stolt berättat på den internationella arenan att Sverige har den bästa redovisningen, i både små och stora företag. Det kan jag inte göra längre när myndighet efter myndighet slår larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten. Till bilden hör att Sverige tappar i Transparencys korruptionsindex.

Jag tror också att det har varit till stor nytta för både näringsliv och samhälle att vi har haft en företagsform – aktiebolaget – som har åtnjutit ett särskilt förtroende. Det är inte längre på det sättet. Det finns ju gott om forskare här i kammaren, någon borde forska kring aktiebolagets betydelse för näringslivets framväxt och vårt välstånd.

Vi får inte blunda för den här utvecklingen. Här finns ett vägskäl, viktiga vägval att göra. Därför är det bra och nödvändigt att vi diskuterar revisionens roll i näringsliv och samhälle.

Jag vill lyfta tre saker som är avgörande för revisionens relevans:

Att den information eller redovisning som är föremål för revision är relevant. Och här finns en del att önska. Ett exempel är kommunernas redovisning av pensionsskulder – ingen revision i världen kan få den redovisningen rättvisande. Ett annat är minimitillämpning av Bokföringsnämndens K2-regelverk för mindre företag. Här har förenklingen gått för långt. Revisorn ger klartecken, men de årsredovisningarna är sällan bra beslutsunderlag – och det är väl ändå syftet med en årsredovisning, att vara just ett beslutsunderlag.

Att revisorn kan anpassa revisionen till den verksamhet som är föremål för revisionen (storlek, bransch med specifika förutsättningar och behov). Revision baseras generellt på den internationella standarden ISA, och den globala standardsättaren har, med hänvisning till att ISA är principbaserad och skalbar, inte visat något större intresse för att ta fram standarder som ger tydligt stöd för anpassad revision i exempelvis mindre företag.

Här har det dock skett ett genombrott i närtid, och nu jobbar man med att ta fram en standard eller vägledning för revision i de små företagen. Och det sker, ska jag säga, tack vare starka påtryckningar från FAR och våra nordiska systerorganisationer.

Ett annat exempel gäller kommunrevisionen, som jag har många synpunkter på. En ljusglimt är att SKL, Skyrev och FAR nyligen har startat upp ett arbete med sikte på en standard för revision av kommunernas redovisning. Det är utmärkt, för idag är den goda revisionsseden här minst sagt oklar, och landets medborgare måste självklart få en jämförbar revision. Men det återstår fler saker att göra innan kommunrevisionen blir riktigt bra … – låter som en cliffhanger.

Att revisorn är tuff i en alltmer komplex värld med starka krafter i rörelse. I morse kunde vi läsa om rysk penningtvätt i banker och vi ser ökande inslag av desinformation och fake news. I en sådan värld fyller revisorn en jätteviktig uppgift – att ställa kritiska frågor, visa integritet och framförallt visa på sanningen. Jag vill att revisorn ska bli det som i Norge kallas för ”Samfunnets tillitsmann” – samhällets förtroende- och tillitsperson. För detta behöver revisorn bra verktyg. I större företag är revisionsberättelsen sedan ett år tillbaka mer transparent än tidigare. Men om revisorn ombeds att sätta betyg på ett företags prestationer inom områden som precision i den finansiella rapporteringen, bolagsstyrning, intern kontroll, hållbarhet m.m. skulle revisionens relevans öka med några 1 000 procent. Det vore det ultimata, och vilket läsvärde revisionsberättelsen skulle få!!

Sedan vill jag spränga gränserna för revisionen. De flesta av er tänker kanske att revision handlar om historisk finansiell information. Så är det inte – ”the Audit society is so much bigger”, som en brittisk professor uttryckte det. Vi ser en utveckling mot att icke-finansiell information, till exempel hållbarhetsinformation, växer i betydelse. Det gör att revisionen måste breddas och omfamna det som intressenterna förväntar sig. Det finns också en internationell diskussion om att revisionen ska ske ”in the public interest”. Här är kampen mot korruption en viktig komponent.

Så, revision kan likaväl som att avse historisk finansiell information handla om en rapportering som sker i realtid (och det kommer att revolutionera allt vad redovisning och revision heter) eller om hållbarhetsinformation eller varför inte om kvalitet i välfärdstjänster. På det sistnämnda området bedriver FAR ett spännande projekt tillsammans med bland andra statliga forskningsinstitutet RISE. Ett nationellt kvalitetsindex för välfärdstjänster skulle medverka till att säkerställa men också lyfta kvaliteten och samtidigt kanske lösa många av de politiska knutar som finns på området. I samarbetet med RISE har vi för övrigt lärt oss att allt går att mäta. Och allt som går att mäta kan redovisas och rapporteras och därför vara föremål för revision.

Vilka frågor ska framtidens revision då besvara?

Att den information eller redovisning som är föremål för revisionen är rättvisande och tillförlitlig.

Att verksamheten har en effektiv (bolags)styrning inkluderande styrelsearbete och intern kontroll – för övrigt bästa sättet att motverka ekonomisk brottslighet

Att alla intressenter får bra beslutsunderlag – oavsett om det handlar om en årsredovisning, hållbarhetsinformation, kvalitet hos olika aktörer inom välfärdssektorn eller något annat som är föremål för revision.

Till sist: Jag vill spränga gränserna för revisionen, och därför är det så bra att beställare och revisorer möts här idag.

Tack!

Kommentera

Allt handlar om transparens

FARs ordförande Anna-Clara af Ekenstam, director Ugo Bassi och jag.

”Förenkling” – jag hajade faktiskt till när Ugo Bassi, ny director vid enheten Capital and Companies vid EU-kommissionen, talade om behovet att förenkla för de mindre företagen. Det var länge sedan jag hörde något sådant i Bryssel. Men mantrat ”think small first” har faktiskt präglat den översyn som skett av EUs redovisningsdirektiv. Kanske väl mycket dessutom, för antalet notupplysningar minskar dramatiskt i det redovisningsdirektiv som väntas efter årsskiftet. Under det danska ordförandeskapet i våras fick man dock med en skrivning om att medlemsländerna får besluta om ytterligare upplysningskrav, allt för att redovisningen ska vara transparent och förtroendeskapande. Utmärkt, det måste finnas en möjlighet att göra årsredovisningen till ett bra beslutsunderlag – varför ska den annars upprättas?

Ugo Bassi fortsatte sin dragning på FEE-mötet med att berätta att EU vill öka transparensen vad gäller de större företagens sociala ansvarstagande och hållbarhetsarbete. Under våren 2013 kommer ett förslag som innebär att företagen ska presentera hur de tillämpar sina egna policys på nämnda områden. EU avstår alltså, än så länge, från alla former av detaljreglering. Klokt, och alldeles säkert kommer initiativet att påskynda utvecklingen och betydelsen av sådan icke-finansiell information.

Så kom Ugo Bassi in på revisionen – han ansvarar ju för ”allt”. Här visade han en större vilja till dialog än sin företrädare. Bara kommissionens övergripande mål om att förstärka revisorns självständighet, öka dynamiken i marknadssegmentet för större företag, öka transparensen i revisorns rapportering etc. uppnås, är man beredd att diskutera vissa ändringar i revisionspaketet. Och det finns gott om ändringsförslag. Förutom alla synpunkter från branschen och andra intressenter har EU-parlamentarikerna jobbat fram nästan 1 000 ändringsförslag. Det säger en del om parlamentarikernas kreativitet men kanske också något om kvaliteten på ursprungsförslaget … När vi frågade Ugo Bassi om tidsplanen trodde han inte att Irland skulle hinna gå i mål med uppgiften under sitt ordförandeskap våren 2013. Därefter blir Litauen ordförandeland och sedan följer Grekland våren 2014 då det också är val till EU-parlamentet – och i valtider stannar allt annat. Ingen vet alltså med säkerhet om det återstår ett eller två år innan EU sätter ned foten bl.a. avseende byrårotation som är den politiskt hetaste frågan.

Nästa område handlade om EUs planer för bolagsstyrningen. Självklart var temat ökad transparens. I motsats till den undanskymda roll ägarna har i revisionspaketet ska ägarna här synliggöras och involveras. När det gäller styrelsens sammansättning minskar dock ägarnas frihet då EU nu lanserar krav på ökad jämställdhet och mångfald. Ugo Bassi tryckte dock på att självregleringen ska bestå vad gäller olika länders koder för bolagsstyrning. Utmärkt, däremot blir det lagkrav på att faktiskt ”förklara” vid tillämpning av principen ”följ eller förklara” (comply or explain). Den svenska koden för bolagsstyrning är ju en av många koder som bygger på den principen. En reflektion är att EU-kommissionen går fram ganska försiktigt på bolagsstyrningens område – här finns det utrymme för policys och självreglering, det känner vi inte igen från revisionspaketet.

På frågan om hur alla de olika regelsystemen nu synkas framkom dessvärre brister. Ugo Bassi tvingades t.ex. konstatera att det föreslagna revisorsuttalandet om ”going concern” inte motsvaras av något tänkt uttalande från styrelsen. Visst blir det märkligt om bara revisorn uttalar sig om framtiden för företaget. Det återstår med andra ord en del att göra, och då är det bra att Ugo Bassi har öppnat dörren för en konstruktiv dialog.

2 kommentarer

Powered by lovecraft Anders Norén