Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: in the public interest (Sida 1 av 2)

En ödesdag för revisorn

Det är exakt en månad kvar. Revisionens aktörer och intressenter har fram till 12 september på sig att ge input till IAASB om vägen framåt för revision i mindre företag. Ska den få utföras enligt en egen och anpassad standard eller även fortsättningsvis vara inlåst i ISA-buren?

Alla som följt frågan vet att det är mycket som står på spel. Därför är det ytterst angeläget att Sverige och de övriga nordiska länderna ger ett kraftfullt stöd för en egen standard. Det handlar om trovärdighet, för det var vi som redan 2007 började trycka på i frågan. Men det handlar framför allt om ett strategiskt grepp som gör att revisorsprofessionen kan utveckla sin huvudtjänst i takt med förändrade behov inom olika marknadssegment. Erfarenheten i många länder visar att detta är svårt att klara inom ramen för ISA. Till det ska läggas de varierande förväntningarna på att revisionen i det lilla familjeföretaget respektive det stora börsföretaget ska ske ”in the public interest”. Att hantera allt detta i en och samma standard är dömt att misslyckas.

För mig står det klart att anpassade revisionsstandarder leder till ökad nytta för såväl det enskilda företaget som för näringslivet och samhället i stort. I ett längre perspektiv är den förnyelse av revisionstjänsten som IAASB äntligen öppnar för avgörande för optimering av revisionens kvalitet och relevans. Mot den bakgrunden är 12 september en ödesdag för revisorn.

Om tunga remissinstanser gör tummen ner tror jag dessvärre att det är kört under all överskådlig tid. Som jag känner IAASB och den tungrodda internationella normgivningen kan vi inte räkna med att en liknande propå återkommer.

Måtte inte de stora byråerna och kortsiktiga ekonomiska intressen försöka att ställa sig i vägen för revisionens utveckling. När utkastet till en nordisk standard för revision i mindre företag lanserades 2015 sa de svenska storbyråerna nej. De menade att en sådan normgivning måste komma från IAASB eller åtminstone vara sanktionerad av den internationella standardsättaren. Det argumentet håller inte den här gången, så jag borde kunna vara lugn. Det är jag inte.

5 kommentarer

Revisorns tre steg in i framtiden

På vägen till folkhögskolan Runö norr om Stockholm nås jag av rapporteringen från Aftonbladets granskning av Kommunal. Jag ägnar nyheten extra uppmärksamhet eftersom jag strax ska tala inför förtroendevalda revisorer inom LO.
Rubriken för mitt anförande är: Revision i ett samhällsperspektiv – vad kan vi förvänta oss i framtiden? Med en sådan rubrik är det lätt att man som talare lyfter från jordytan, för att inte tala om risken att tappa kontakten med åhörarna. Jag väljer därför att vara så konkret som möjligt och presenterar hur revisionen kommer att förändras dels på kort sikt (0–3 år), dels på medellång (3–5 år) respektive lång sikt (mer än 5 år). Men jag börjar med att teckna en nulägesbild.
Efter Enron-skandalen präglas utvecklingen för revisionen av att den ska tillgodose ”the public interest” eller allmänintresset. Revisionen har alltid haft många intressenter, men nu är det tydligare än någonsin. Samtidigt finns det frågetecken kring revisionens relevans. Varför slog revisorerna inte larm i de banker som föll som korthus under finanskrisen?
Digitaliseringen hör till nulägesbilden. Jag pekar även på några av samhällstrenderna i framtidsstudien. Ökad transparens är en sådan, och jag kopplar här till medias närgångna granskning och exemplet Kommunal.
Så till vad som händer på kort sikt. EUs revisionspaket förändrar revisionen i företag av allmänt intresse, det vill säga noterade och finansiella företag. Byrårotation införs och rådgivningen begränsas. Och en ny revisionsberättelse ska möta förväntningarna om utvidgad rapportering från revisorn. För att revisorn ska kunna fylla sina nya klädesplagg måste, menar jag, en del ansvarsfrågor lösas. Revisorn ska självklart stå för sin del av en skada, men styrelsen och vd måste kunna svara för sina.
Revisionen differentieras och anpassas utifrån olika behov. EUs revisionspaket är ett exempel, ett annat är initiativet till Nordisk standard för revision i mindre företag. Det finns ett allmän- eller samhällsintresse i att många mindre företag väljer att ha en revisor. Den som ifrågasätter det kan lyssna med Bolagsverket eller Ekobrottsmyndigheten.
Med digitaliseringen blir det mesta effektivare, men gammal lagstiftning utgör ibland ett hinder. Bokföringslagen hör definitivt till de lagar som måste moderniseras så snabbt det bara går.
På medellång sikt får vi en utveckling mot redovisning och revision i realtid. Det måste helt enkelt vara rätt från början, och Skatteverket vill förstås kommunicera direkt med företagens system. Det blir därför ett ökat fokus på analys och processer i stället för på historiska siffror. Generellt gäller att icke-finansiell information växer i betydelse. Vad hjälper det en verksamhet om varenda siffra är rätt men etiken inte tål dagens ljus?
Årsredovisningen finns fortfarande kvar och den inges självklart elektroniskt till Bolagsverket. Vi har också höjda gränsvärden för revision i mindre företag. Revisorsrobotarna gör nu entré på allvar och efter hand blir de uppskattade medlemmar i revisionsteamen. Samtidigt mäts revisionskvaliteten genom olika indikatorer.
Nu har det gått fem år, och utvecklingen fortsätter. Företagens rapportering är starkt förändrad. I större företag sker den enligt ”Core & More-modellen” där siffrorna bara förväntas vara rätt. Fokus ligger mer på allt som stavas hållbarhet och etik, också i de mindre företagen. De ständigt ökande förväntningarna på transparens leder till att revisorn sätter betyg på företagen i olika avseenden. Revisionen differentieras alltmer, och självklart gör revisorsrobotarna sådant som inte kräver professionellt omdöme och etiska överväganden.
Revisorn gör också allt större nytta i samhället. Ett viktigt område är välfärdstjänsterna. Föräldrar och elever som ska välja skola har nu bra beslutsunderlag tack vare branschens granskning och rapportering av kvaliteten på skolorna. I realtid. Det är uppenbarligen något som LO-revisorerna tycks uppskatta.
Ledare i Balans #2/2016

3 kommentarer

Som en jakt på spöken

Egentligen blir jag inte överraskad av hur EU-parlamentets färska utvärdering sågar EU-kommissionens revisionspaket. Men det känns ändå gott att äntligen få läsa i ett dokument från Bryssel att det kanske inte var revisorn som utlöste finanskrisen 2008. Jag uppskattar också de rättframma skrivningarna om att kommissionen inte har lyssnat på intressenterna. Att kommissionen inte ens tog notis av EU-parlamentets synpunkter innan man beslutade om sitt förslagspaket kan komma att kosta (för fler än bara kommissionen, är jag rädd). Redan kung Salomo sa på sin tid: ”… klok den som lyssnar på råd” (jag vågar inte ta med början på det ordspråket).

Ja, men vem eller vilka ska man lyssna på? Den som följer mig på bloggen vet att jag vill släppa revisionen fri, så fri den någonsin kan bli från politisk inblandning. Jag menar att revisionen utvecklas bäst i fri konkurrens på marknaden. Då blir det också lättare att sluta gapet mellan intressenternas förväntningar och vad revisionen faktiskt levererar, därför att det blir mycket tydligare vilka intressenterna är. I den lagstadgade revisionen är detta inte lika klart. På alla internationella möten talar man sedan ca 10 år tillbaka med största respekt om en viktig men svårfångad intressent – ”the public interest”. Men ingen är riktigt säker på vem det är. Inte ens den globala branschorganisationen IFAC, som flitigast av alla hänvisar till ”the public interest”, tycks veta det. För nu går IFAC ut och vill få synpunkter i frågan.

Är detta värt att grubbla över? Tja, om det s.k. förväntningsgapet (som många gånger är ett kunskapsgap) ska kunna slutas måste vi givetvis vara överens om vilka intressenterna till revisionen är. Annars blir arbetet med att sluta gapet som en jakt på spöken – det blir aldrig träff.

Håll med om att vi har en spännande situation: en EU-kommission som inte lyssnar och en jätteviktig intressent som varken talar eller syns.

Revisionen måste släppas fri!

6 kommentarer

Sida 1 av 2

Powered by lovecraft Anders Norén