Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: Institutet för Näringslivsforskning

Integrerad rapportering på allas läppar

Ossian Ekdahl, Första AP-fonden, vill se hur företaget utvecklas på längre sikt.

Ossian Ekdahl, Första AP-fonden, vill se hur företaget utvecklas på längre sikt.

Transparens kan ibland uppfattas som bara ett modeord, ett ”buzzword”. Men samtidigt ser vi på område efter område allt högre krav på öppenhet och transparens för att stärka förtroendet och tilliten. Tillsammans med Nasdaq, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Transparency International Sverige arrangerade vi förra veckan ett seminarium om just transparens. Här kan du läsa ett kortfattat referat från seminariet.

Mycket av diskussionen kom att handla om hur man kan göra företagens årsredovisningar och övriga rapportering till relevanta och bra beslutsunderlag. Alla var överens om att för mycket information skymmer sikten och gör att transparensen faktiskt minskar, för vem läser en årsredovisning på 150 sidor? Det gäller därför att finna den optimala transparensen.

Professor Lars Oxelheim efterlyste för sin del ökad belysning av makroekonomiska med- och motvindar i ett företags rapportering, allt för att kunna bedöma nivån på den uthålliga vinsten. När sedan Första AP-fondens Ossian Ekdahl också ropade efter ett bredare och mer långsiktigt perspektiv passade jag på att slå ett slag för integrerad rapportering. För om vi lyckas skapa en rapport som i verklig mening integrerar finansiell rapportering med information om styrning, hållbarhet, möjligheter och risker blir det enklare att se hur företaget långsiktigt kan skapa värde. Utmaningen blir att göra formatet hanterligt, maximalt 50 sidor tyckte jag i debatten. I det lilla företaget handlar det naturligtvis om ett betydligt behändigare format.

Till min stora glädje var integrerad rapportering plötsligt på allas läppar. Frågan är bara, hur ska vi få integrerad rapportering att bli verklighet?

Vad aktieägare verkligen måste få veta

För att skapa förtroende behövs en hög grad av öppenhet och transparens, det är nog alla överens om. Och sedan flera år är just transparens ett frekvent begrepp i samband med bolagsstyrning och såväl finansiell som icke-finansiell rapportering i större företag.

Samtidigt finns det en strävan att förenkla de mindre företagens rapportering, något som ju kan leda till minskad transparens. Ett exempel är förslaget att mikroföretag inte ska behöva lämna upplysningar om väsentliga händelser. Men då uppkommer risken att årsredovisningen inte längre är ett bra beslutsunderlag.

På vilken nivå ligger då förväntningarna om transparens? Ska aktieägare och andra intressenter få veta ”allt”? Eller väcker det bara nya frågor? Behovet av fyllig information har i vart fall medfört att de noterade bolagens årsredovisningar har blivit minst sagt voluminösa, kanske så omfattande att läsekretsens storlek går mot noll. Det är ju inte bra om årsredovisningen ska vara ett relevant beslutsstöd.

Trycket på ökad transparens påverkar också revisorn. Snart är epoken med ”rena revisionsberättelser” över i företag av allmänt intresse, dvs. noterade och finansiella företag. För nu ska revisorn – sin tystnadsplikt till trots – börja rapportera om sin syn på särskilt betydelsefulla områden och risker för väsentliga felaktigheter.

Allt detta gör att det nu finns anledning att diskutera vad som kan anses vara optimal transparens. Tillsammans med Nasdaq, Institutet för Näringslivsforskning och Transparency International arrangerar FAR seminariet ”Transparens – vad aktieägare verkligen måste få veta” torsdagen 23 april på eftermiddagen. Vi kommer då att belysa ämnet ur olika vinklar, bland annat ska Skanska berätta om sina erfarenheter och det blir även en internationell utblick (läs mer om seminariet och anmälan här).

Jag hoppas att du också vill komma med dina erfarenheter och funderingar kring hur företag praktiskt ska kunna möta bl.a. aktieägarnas förväntningar om öppenhet och transparens. Så väl mött 23 april!

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén