Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: integritet (Sida 1 av 4)

Fel att dela upp Big 4

Revisionens oberoende är åter på tapeten. Den här gången är det tveksam bolagsstyrning och redovisning i det brittiska byggbolaget Carillion som triggar debatten. Från myndighetshåll i Storbritannien höjs röster om att dela upp Big 4 eller att firmorna helt ska avstå från rådgivningsverksamhet.

Och hemma i Sverige refererar Dagens Industri på ledarsidan oväntat till turerna kring Allra. Det är svårt, för att inte omöjligt, att se kopplingen.

Mot den här bakgrunden skriver jag idag på balans.se att det är fel att dela upp Big 4. För det är inte kliniskt oberoende som är svaret. Det handlar istället om att revisorn alltid måste ha integritet, och den låter sig inte finnas genom drastiska alexanderhugg. Vägen till tuffa revisorer med stor integritet stavas omfattande utbildning och träning, utbyte med kollegor kring etikfrågor, intern och extern kvalitetssäkring samt ersättningssystem som främjar revisionens kvalitet. Det är med andra ord ett idogt arbete som bara branschen själv kan ta ansvar för. Det vill vi också fortsätta att göra.

Kommentera

Utan sälta mister etiken sin kraft

”Tyvärr alldeles för många timmar etik, jag borde i stället ha gått på någon skattekurs.” Så kommenterade en kollega i ett nordiskt grannland en sammanställning över sin vidareutbildning. Och kanske behöver vi inte gå särskilt långt för att finna någon som tycker att etik mest är abstrakt och flummigt.

För mycket etik, en överdos etik. Jag tänker tvärtom, är det något vi behöver mer av så är det etik. Ständigt förändrade skatteregler innebär absolut att kunskaperna behöver uppdateras. Men förväntningarna på etik förändras också. Och det syns inte alltid i nya lagparagrafer, inte ens i etikregler eller uppförandekoder. Det som var etiskt acceptabelt för fem eller tio år sedan är inte alltid längre ok. Jag tror att det beror på många faktorer. En sådan är att fler bryr sig, antalet intressenter tilltar i takt med ökad transparens och växande betydelse av hållbarhet.

Panamadokumenten, Riksrevisionen och höga avgångsvederlag i näringslivet är exempel på situationer som har varit uppe på senare tid. Inget av dessa fall hade upprört lika många lika mycket för några år sedan. Att alla kan uttrycka sina åsikter i sociala medier gör också att kravet på god etik blir ännu starkare. I debatten är det nolltolerans som gäller.

För en förtroendebransch som vår är det särskilt angeläget att hålla etikfanan högt men också att vi lever som vi lär. För det är med etik som med salt. Saltet får inte mista sin kraft, det går inte att ersätta. Sältan i etiken behövs för att branschen ska kunna göra skillnad i exempelvis kampen mot korruption. Det är en global uppgift för branschen, men den är definitivt även lokal. På annan plats i detta nummer av Balans kan du läsa att antalet anmälningar om misstänkta mutbrott i Sverige ökar. Och 31 procent av svenskarna oroar sig för utbredd korruption. Jag hör till dem.

Media har här en viktig granskande roll, men jag menar att branschen ska vara den största motkraften mot korruption. Redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare kan alla bidra, men det förutsätter medvetenhet och ett stort mått av integritet.

Etiken blir allt viktigare som framgångsfaktor. Mjuka faktorer som ledarskap, kultur och etik blir oumbärlig hårdvara för den som vill vara framtidens vinnare. I takt med digitalisering och automatisering av tjänster blir etiken ännu mer särskiljande. Artificiell intelligens (AI) får gärna underlätta och effektivisera hantering av information och data, men etiken förblir människans domän. Jag vill sträcka mig så långt som att etiken blir branschens USP (Unique Selling Proposition).

När jag skriver detta lämnar jag ett nordiskt branschmöte i Mumintrollens Naantali i Finland. Etik fanns inte uttryckligen på agendan men blev ändå huvudfrågan i dialogen om branschens framtidsresa. För det är etiken, inte digitaliseringen, som långsiktigt avgör branschens roll i näringsliv och samhälle. Låt oss därför flytta upp etiken på agendan. IESBA:s etikkod och FAR:s etiska regler måste komma i första rummet på seminarier och kurser, inte pliktskyldigt sist.

I samband med Panamaläckan fick vi möjlighet att informera finansministern om våra etikregler för skattetjänster. Utgångspunkten är självklart att skatt ska betalas utifrån tillämpliga lagar och regler, men det är kunden som i slutänden måste göra sin bedömning och fatta beslut. Den som ger råd på skatteområdet måste därför tydligt kommunicera de risker som olika åtgärder kan medföra. Om kunden väljer att genomföra ett riskfyllt upplägg som inte tål dagens ljus ska rådgivaren lämna uppdraget. Någonstans finns en gräns som inte får passeras. Om enda syftet med bolagsbildningar och komplexa transaktioner är att undgå skatt är det, som jag ser det, att fly sitt samhällsansvar och därför helt oacceptabelt.

Som alltid har alla med ledarroller ett särskilt ansvar. Tonen från toppen är avgörande för att den goda etiken ska prägla en verksamhet. Du ska därför bli orolig om kommunikationen från ledningen rymmer lite eller inget alls om etik. Men du har också själv ett ansvar att lyfta etikfrågorna.

Ledare i Balans #7/2016

2 kommentarer

Tre önskningar inför 2016

Action på Global Child Forum.

Action på Global Child Forum.

För mig innebär årsskiften alltid att jag sätter nya mål på det personliga planet. Men nu vill jag stanna upp för att uttrycka mina önskningar om branschens 2016. Jag tänker mycket på hur branschen kan göra ännu större nytta för näringsliv och samhälle, bli ännu mer relevant och förbli en attraktiv bransch att jobba och utvecklas i. Så här kommer tre önskningar om branschen som jag hoppas ska gå i uppfyllelse under det nya året.

Min första önskan är att alla revisions- och redovisningsbyråer utmanar sina affärsmodeller och ser över produktutbud, organisation, arbetssätt, modell för prissättning med mera. Jag är glad att många byråer har kommit en bra bit i sitt arbete med att anpassa sig för en annorlunda morgondag. Andra har precis påbörjat förändringsresan medan några har valt att avvakta med den angelägna förnyelsen.

När framtidsstudien presenterades på Branschdagarna hösten 2013 tyckte säkert en och annan att den innehöll väl mycket science fiction. Att sikta på 2025 kändes långt bort, det gick att fortsätta som tidigare ett tag till. Men nu står det klart att samhällstrenderna i studien börjar påverka branschen. De ständigt ökande förväntningarna på transparens kan infrias tack vare digitaliseringen. Utvecklingen går därför mot att företagens rapportering rapporteras och konsumeras i realtid. Och med Big data förändras allt vad analys heter samtidigt som vi kan förutse en långtgående automatisering av branschens tjänster. Med allt detta följer även förutsättningar för nya tjänster och behov av ny kompetens till branschen.

Från FAR:s sida vill vi fortsätta att bidra med både omvärldsanalys och praktisk support. Vi rivstartar med en framtidsdag i januari. Sedan har vi anlitat Kairos Future för att under 2016 presentera en ny studie för FARs medlemmar. Den här gången är fokus på hur det digitala landskapet kommer att utvecklas för mindre och medelstora företag. Ambitionen är att den nya studien ska bli ett konkret stöd i en byrås förändringsarbete.

Min andra önskan gäller revisorn. Jag tror revisionen mår bra av lite mer salt, att revisorn blir tuffare. Ytterst handlar det om att möta intressenternas förväntningar och om revisionens relevans. Från politiskt håll försöker man stärka revisionens kvalitetet och oberoende genom EU:s revisionspaket. Men jag menar att det först och främst är upp till varje revisor att göra ett bra jobb och visa hög integritet.

Här ser jag att den nya revisionsberättelsen skapar nya möjligheter att göra större skillnad. För när revisorn berättar om risker och andra betydelsefulla förhållanden ökar nyttan för aktieägare och andra intressenter, men det förutsätter att revisorn verkligen framför ett tydligt budskap. Den utvidgade rapporteringen får inte resultera i meningslösa och överdrivet försiktiga uttalanden. Utifrån den brittiska erfarenheten fick vi på Finforum bästa tipset om hur övergången kan förberedas, nämligen att ”provtrycka” nya revisionsberättelsen på uppdragen året före skarpt läge.

Min tredje önskan handlar om att vi som bransch ska engagera oss mer i de stora utmaningarna för samhället. Exempel på områden där branschen kan bidra är kampen mot korruption, integrationen av nyanlända, socialt ansvarstagande och andra hållbarhetsfrågor.

Det kom en inbjudan från kungen. Som företrädare för FAR var jag välkommen att delta vid Global Child Forum. Temat var barnens rättigheter utifrån företagens hållbarhetsarbete med seminarier och workshops, hela tiden med aktivt deltagande från kungafamiljen. En sak återkom flera gånger under dagen på slottet. Många undrade nämligen vad FAR gjorde där. För mig är det självklart att vår bransch ska medverka i frågor som rör samhällsutmaningarna. I fallet Global Child Forum handlar det om att värna den största tillgången – barnen. Ska FAR inte vara med där? Branschen har, menar jag, en given roll att bidra till socialt ansvarstagande och till utveckling och kvalitetssäkring av företagens hållbarhetsarbete, bland annat för att förhindra barnarbete.

Ledare i Balans #1/2016

3 kommentarer

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén