Dan Brännström

Personligt om näringsliv och samhälle

Etikett: integritet (Sida 1 av 4)

Den eviga frågan om ansvar

Det finns ett uppdämt behov att diskutera ansvar – så inledde jag FAR:s seminarium i Almedalen om just ansvarsfrågor.

Samtalet med Lotta Gröning, Thomas Idergard, Alice Teodorescu och Lars Trägårdh blev dynamiskt med oväntade och humoristiska inslag. Som när Thomas Idergard beskrev historiens första ”blame game” – Adam skyllde på Eva och Eva på ormen. Och så har det tyvärr fortsatt. Det räcker att nämna exempel som Nya Karolinska, Transportstyrelsen, Nuon, HQ, SCA och Svenska Akademien för att belysa att ansvarstagandet inte alltid är på topp. Istället skyller alla på alla.

Men vi får inte ge upp ambitionen att sträva mot ett tydligare ansvar. Vi måste dessutom lägga fakta på bordet och bli betydligt bättre på att lyssna på varandra. Allt detta och mycket annat är avgörande för att vi ska uppnå det förtroende och den tillit i näringsliv och samhälle som behövs för att klara samhällsutmaningarna.

Här ser jag att branschen har potential att fylla en avgörande roll, inte minst revisorn. Men det förutsätter att vi till fullo inser hur förväntningar på oberoende och integritet ändras över tid och att vi omprövar gamla förhållnings- och arbetssätt.

En sak är säker – dialogen om ansvar måste fortsätta.

Kommentera

Fel att dela upp Big 4

Revisionens oberoende är åter på tapeten. Den här gången är det tveksam bolagsstyrning och redovisning i det brittiska byggbolaget Carillion som triggar debatten. Från myndighetshåll i Storbritannien höjs röster om att dela upp Big 4 eller att firmorna helt ska avstå från rådgivningsverksamhet.

Och hemma i Sverige refererar Dagens Industri på ledarsidan oväntat till turerna kring Allra. Det är svårt, för att inte omöjligt, att se kopplingen.

Mot den här bakgrunden skriver jag idag på balans.se att det är fel att dela upp Big 4. För det är inte kliniskt oberoende som är svaret. Det handlar istället om att revisorn alltid måste ha integritet, och den låter sig inte finnas genom drastiska alexanderhugg. Vägen till tuffa revisorer med stor integritet stavas omfattande utbildning och träning, utbyte med kollegor kring etikfrågor, intern och extern kvalitetssäkring samt ersättningssystem som främjar revisionens kvalitet. Det är med andra ord ett idogt arbete som bara branschen själv kan ta ansvar för. Det vill vi också fortsätta att göra.

Kommentera

Utan sälta mister etiken sin kraft

”Tyvärr alldeles för många timmar etik, jag borde i stället ha gått på någon skattekurs.” Så kommenterade en kollega i ett nordiskt grannland en sammanställning över sin vidareutbildning. Och kanske behöver vi inte gå särskilt långt för att finna någon som tycker att etik mest är abstrakt och flummigt.

För mycket etik, en överdos etik. Jag tänker tvärtom, är det något vi behöver mer av så är det etik. Ständigt förändrade skatteregler innebär absolut att kunskaperna behöver uppdateras. Men förväntningarna på etik förändras också. Och det syns inte alltid i nya lagparagrafer, inte ens i etikregler eller uppförandekoder. Det som var etiskt acceptabelt för fem eller tio år sedan är inte alltid längre ok. Jag tror att det beror på många faktorer. En sådan är att fler bryr sig, antalet intressenter tilltar i takt med ökad transparens och växande betydelse av hållbarhet.

Panamadokumenten, Riksrevisionen och höga avgångsvederlag i näringslivet är exempel på situationer som har varit uppe på senare tid. Inget av dessa fall hade upprört lika många lika mycket för några år sedan. Att alla kan uttrycka sina åsikter i sociala medier gör också att kravet på god etik blir ännu starkare. I debatten är det nolltolerans som gäller.

För en förtroendebransch som vår är det särskilt angeläget att hålla etikfanan högt men också att vi lever som vi lär. För det är med etik som med salt. Saltet får inte mista sin kraft, det går inte att ersätta. Sältan i etiken behövs för att branschen ska kunna göra skillnad i exempelvis kampen mot korruption. Det är en global uppgift för branschen, men den är definitivt även lokal. På annan plats i detta nummer av Balans kan du läsa att antalet anmälningar om misstänkta mutbrott i Sverige ökar. Och 31 procent av svenskarna oroar sig för utbredd korruption. Jag hör till dem.

Media har här en viktig granskande roll, men jag menar att branschen ska vara den största motkraften mot korruption. Redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare kan alla bidra, men det förutsätter medvetenhet och ett stort mått av integritet.

Etiken blir allt viktigare som framgångsfaktor. Mjuka faktorer som ledarskap, kultur och etik blir oumbärlig hårdvara för den som vill vara framtidens vinnare. I takt med digitalisering och automatisering av tjänster blir etiken ännu mer särskiljande. Artificiell intelligens (AI) får gärna underlätta och effektivisera hantering av information och data, men etiken förblir människans domän. Jag vill sträcka mig så långt som att etiken blir branschens USP (Unique Selling Proposition).

När jag skriver detta lämnar jag ett nordiskt branschmöte i Mumintrollens Naantali i Finland. Etik fanns inte uttryckligen på agendan men blev ändå huvudfrågan i dialogen om branschens framtidsresa. För det är etiken, inte digitaliseringen, som långsiktigt avgör branschens roll i näringsliv och samhälle. Låt oss därför flytta upp etiken på agendan. IESBA:s etikkod och FAR:s etiska regler måste komma i första rummet på seminarier och kurser, inte pliktskyldigt sist.

I samband med Panamaläckan fick vi möjlighet att informera finansministern om våra etikregler för skattetjänster. Utgångspunkten är självklart att skatt ska betalas utifrån tillämpliga lagar och regler, men det är kunden som i slutänden måste göra sin bedömning och fatta beslut. Den som ger råd på skatteområdet måste därför tydligt kommunicera de risker som olika åtgärder kan medföra. Om kunden väljer att genomföra ett riskfyllt upplägg som inte tål dagens ljus ska rådgivaren lämna uppdraget. Någonstans finns en gräns som inte får passeras. Om enda syftet med bolagsbildningar och komplexa transaktioner är att undgå skatt är det, som jag ser det, att fly sitt samhällsansvar och därför helt oacceptabelt.

Som alltid har alla med ledarroller ett särskilt ansvar. Tonen från toppen är avgörande för att den goda etiken ska prägla en verksamhet. Du ska därför bli orolig om kommunikationen från ledningen rymmer lite eller inget alls om etik. Men du har också själv ett ansvar att lyfta etikfrågorna.

Ledare i Balans #7/2016

2 kommentarer

Sida 1 av 4

Powered by lovecraft Anders Norén